Upplysning! Ädla tankar och vulgär verklighet

I Det var den tyske filosofen Immanuel Kant (1724-1804) som i den till formatet oansenliga broschyren "Vad är upplysning?" år 1784 formulerade frågan: "Lever vi för närvarande i en upplyst tidsålder? ...

Av: Crister Enander | 14 juli, 2009
Essäer om politiken

Foto: Alexandre Buisse

Ett möte med en igelkott

Då jag vandrade hemåt en dag, i min sommarpräglade ledighet, skedde någonting märkvärdigt i all sin vardaglighet.

Av: Robert Halvarsson | 19 juli, 2017
Gästkrönikör

Intervju med författaren Mikael Sundqvist

- Då visste jag allt om livet och skulle skriva om det, säger Mikael Sundqvist om sitt 17-åriga jag och skrattar. Han talar om drömmen om boken. Boken med stort B ...

Av: Johann Bernövall | 03 december, 2012
Litteraturens porträtt

Pino Masi och det italienska ärret Intervju med Roan Johnson

På den italienska filmfestivalen den 4 – 7 oktober på biografen Sture visades bland annat filmen ”Högst upp på listan” (I primi della lista), en skruvad komedi med allvarliga undertoner ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 23 oktober, 2012
Filmens porträtt

Målning av Melker Garay

Den paradoxala uppgiften



En ny text och en ny målning av författaren och bildkonstnären Melker Garay .


Minnet som är omöjligt att tala om på ett utförligt sätt, men som man kan frammana. Åtminstone hoppas man på det. Därmed blir det ordlösa samtidigt ett hopp, som i sin tur skänker mening, vilket torde vara det som allt går ut på. Att finna mening... i sitt eget liv. Och i andras.

En av konstens paradoxala uppgifter – för det finns säkert fler – är nog att sätta ord på det som är ordlöst. Men vad betyder det? Att något är ordlöst? Förmodligen helt enkelt att man inte förmår att med ord fånga och återge det man upplever. Det vill säga att man inte mäktar med att med ordets hjälp ge en fullständig beskrivning av en upplevelse, då upplevelsen – som här står i singularis och i bestämd form – är allt annat än singularis och bestämd. Den består istället av en mängd sinnesintryck, som i sin tur ger upphov till känslor, tankar och minnen, vilka tillsammans är lika svåröverskådliga som ett monumentalverk av mosaik där början och slut saknas.

Bildligt talat är det som om upplevelsen i sig själv undflyr varje försök att bli instängd i begrepp eller andra tankeenheter; kort sagt, i språket. Och kanske är det just detta – det som inte går att fånga i skrift – som gör att konsten fortsätter att fascinera, och därmed bidrar till att ge sig själv – för att uttrycka sig en aning tillspetsat – sitt eget existensberättigande. Det ordlösa blir sin egen garant.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Och visst tar vi till konsten – detta vida och rymliga begrepp – för att fånga allt från djupaste melankoli till vanvettig glädje. Konsten – när den är som bäst för den enskilde betraktaren, men även för konstnären – blir alltid ett försök till spegelbild av den upplevelse som man vill gestalta, det vill säga en erfarenhet som man inte vill förlora. Och som i bästa fall finns där i verket bevarat likt ett fotografi i ett album. Minnet som är omöjligt att tala om på ett utförligt sätt, men som man kan frammana. Åtminstone hoppas man på det. Därmed blir det ordlösa samtidigt ett hopp, som i sin tur skänker mening, vilket torde vara det som allt går ut på. Att finna mening... i sitt eget liv. Och i andras.

Perspektivet att se konsten som meningsskapande blir just möjligt av det som inte går att fullt ut förklara, och som följaktligen är det begreppsmässigt ogripbara – det som vägrar att låta sig bli avklätt av tanken – en tillgång. Vilket är ytterligare en paradox, för trots att konsten i sig är meningslös – den kan endast få mening genom betraktaren – så skapar den mening.

Melker Garay

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

En dikt av Stevenson i översättning av Erik Carlquist

 Till R.L.Stevensons korrespondenter under hans tid på Samoa hörde skotten S.R.Crockett (1859-1914), som övergivit prästbanan för att bli romanförfattare. Denna dikt, tillägnad Stevensons landsman, är skriven i "Villa Vailima", Stevensons hem ...

Av: Robert Louis Stevenson | Kulturreportage | 24 april, 2013

Person, karakter og samfunn. Del I

Innledning Artikkelen min er både om å leve for seg selv òg leve sammen med andre, det vil si i samfunn med folk som er annerledes enn oss selv. Like nedenfor mangler ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 december, 2013

Kurt Wallander och musiksmaken bland kriminallitteraturens poliser och privatdetektiver

Varför blev inte Wallander förförd av kraften hos Elvis Presley eller Rolling Stones? Det undrade jag för 10 år sen, när jag skrev en artikel om musiksmaken bland kriminallitteraturens poliser ...

Av: Bengt Eriksson | Gästkrönikör | 10 december, 2009

Tai Chi i Thailand Bild Courtesy  Wikipedia

Vad gör vi då vi ingenting kan göra?

Benjamin Ben Lo var lärare i Tai Chi, känd för sina stränga ruskiga och obarmhärtiga metoder. Åk dit! Hörde jag. Åk inte dit! Hörde jag av andra. Det handlar om ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 22 mars, 2015

Olika bokomslag

Hur viktiga är bokomslagen?

Väljer du böcker efter bokomslaget? Författaren? Berättelsen? Genren? Det är många kriterier att ta hänsyn till när man ska välja en bok att läsa. I dag tar det visuella stor ...

Av: Lisbeth Ekelöf | Essäer om litteratur & böcker | 08 mars, 2016

Mats Waltre. Nya dikter

Vad är poesi? Det är lätt att tänka på produkten – dikten på pappret. Att den ska vara vacker i någon mening, gestalta djup och så vidare. Men det är ...

Av: Mats Waltre | Utopiska geografier | 09 juni, 2014

Sorg och korruption. En text om den onämnbara boken

” Fyra spår har Gud lämnat kvar av Paradiset. Stjärnorna, djuren, blommorna och barnen.”(Dante Alighieri) I många år har jag undrat varför Bagatelles pour un massacre av Louis Ferdinand Céline var ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om litteratur & böcker | 23 juli, 2012

Metaforen i poesi och psykoterapi

Att förklara händelser i livet precis som de var kan te sig omöjligt. Språket kan endast snudda vid våra upplevelser, men aldrig riktigt befinna sig i dem. Metaforen har dock ...

Av: Mattias Segerlund | Essäer om litteratur & böcker | 06 mars, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.