Loserförfattarfabriken 1

Letade efter en tidigare adreschlapp där det stod i vilken stad, ett kontorslandskap som anställde loserförfattare vilka skrev om loserförfattare, aldrig annat än om förehavanden och om en utväg, helst ...

Av: Hammaren | 06 juli, 2011
Stefan Hammarén

Wallace Stevens. Till en gammal filosof i Rom

Den spanskamerikanske, katolske filosofen George Santayana (1863-1952) undervisade under några år i Harvard och påverkade då blivande författare som T.S.Eliot och Gertrude Stein.  Wallace Stevens (1879-1955), poet och försäkringsdirektör, studerade i ...

Av: Wallace Stevens | 16 april, 2014
Kulturreportage

Sir Terry Pratchett, september 2009. Foto: Wikipedia

Sir Terry Pratchett 1948 – 2015

Sedan science fiction- och fantasyförfattaren Terry (han var döpt till Terence David John) Pratchett adlats på nyåret 2009 ritade en heraldiker ett vackert vapen åt honom. Omgiven av ett par ...

Av: Ivo Holmqvist | 17 mars, 2015
Litteraturens porträtt

Christopher Locke

Floppydiskar och hårddiskar som konst och miljöhot

Det är ett välkänt problem inom konsthistorien att kunna bevara all konst som görs i olika material. Och ju snabbare tekniken utvecklar sig, desto svårare blir det för konstrestaurerarna att ...

Av: Mathias Jansson | 03 april, 2015
Essäer om konst

Antoine Watteau oljemålning Kärlekslektionen (1717)

Crowdfunding i konsten



En viktig tavla saknas i museets samlingar, men du har bara 15 000 kronor i kassan för att köpa in konstverket, som kostar 750 000. Så vad gör du? Idag skulle vi säga att lösningen heter crowdfunding. På 1950-talet kallade man det för nationalinsamling. Det var Nationalmuseet i Stockholm som ville komplettera sin samling av franskt 1700-talsmåleri med Antoine Watteauoljemålning Kärlekslektionen (1717).

 


Crowdfunding utgår istället från en gräsrotsnivå där små men många bidrag blir till stora summor om man har tur. Om ett crowdfundingprojekt lyckas beror förstås på om givarna tycker att ändamålet är tillräckligt intressant eller inte. Det kan verka som ett demokratiskt sätt att finansiera konsten på men det finns naturligtvis även en del farhågor med crowdfunding. Vilken typ av konst blir kvar på våra institutioner om man låter allmänhetens smak avgöra vad museum ska köpa in och bevara istället för att lyssna på experter på området? I boken The Wisdom of Crowds hävdar visserligen James Surowiecki att massan är smartare än några få. Det verkar fungera när man löser problem eller skapar uppslagsverk på nätet som Wikipedia, men hur är det när det handlar om subjektiva bedömningar som konst?
Jens Galschiot skiss av Unbearable – Polar bear impaled by CO2Graph in Paris

Jens Galschiot skiss av Unbearable – Polar bear impaled by CO2Graph in Paris

Annons:

För ändamålet startade man en nationalinsamling med tanken att många bäckar små skulle fylla pengakistan. Finansieringen lyckades (kanske för att man lyckades pruta ner priset till en halv miljon) och Kärlekslektionen hör idag dillen av de mest berömda tavlorna i museets samlingar.
Det finns många exempel inom konsten där konstföreningar, vänföreningar eller olika grupper tillsammans hjälpts åt för att finansiera konstinköp. I äldre tider var det främst enstaka personer som påvar, kungar och adelsmän som finansierade konsten. Ordet mecenat härstammar från den romerska statsmannen Maecenas som ekonomiskt understödde romerska diktare och konstnärer som Vergilius och Horatius.

Familjen Medici i Florens tillhör en av historiens mest kända mecenater. Anledningen till att släkten var så frikostig berodde inte på någon osjälvisk altruism för kulturen utan som många andra mecenater i historien ville man bli ihågkommen till eftervärlden och framhäva sin egen betydelse i regionen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Än idag förekommer det att rika personer och företag sponsrar konst och kultur, men det finns förstås en baktanke då som nu. Man vill förbättra sitt anseende, varumärket eller lämna ett avtryck i historien. Ingen sponsor vill förknippas med en utställning eller ett konstverk som kan upplevas som provocerande och som kan skapa skandal. Helst ska det vara konst som ger en feelgood-känsla och skapar positiva effekter för företaget eller givaren.

Crowdfunding utgår istället från en gräsrotsnivå där små men många bidrag blir till stora summor om man har tur. Om ett crowdfundingprojekt lyckas beror förstås på om givarna tycker att ändamålet är tillräckligt intressant eller inte. Det kan verka som ett demokratiskt sätt att finansiera konsten på men det finns naturligtvis även en del farhågor med crowdfunding. Vilken typ av konst blir kvar på våra institutioner om man låter allmänhetens smak avgöra vad museum ska köpa in och bevara istället för att lyssna på experter på området? I boken The Wisdom of Crowds hävdar visserligen James Surowiecki att massan är smartare än några få. Det verkar fungera när man löser problem eller skapar uppslagsverk på nätet som Wikipedia, men hur är det när det handlar om subjektiva bedömningar som konst?

Det finns olika plattformar för crowdfunding på konstområdet, som den engelska Arfund.org. som driver "Art Happens". Art Happens lanserades sommaren 2014 och här kan godkända museum och gallerier lägga upp olika projekt som besökarna kan stödja. Det kan vara allt från att arrangera en ny utställning till att bevara eller restaurera olika delar av museets samlingar. JerwoodGalleryi East Sussex lyckades dra ihop nästan £30 000 för att producera en större utställning med Jake och Dinos Chapman under vintern 2014. Däremot lyckades inte galleriet Towner, som också ligger i East Sussex, att finansiera ett projekt med den österrikiska konstnären Hans Schabus. Bara 16 procent av beloppet som behövdes fick man in. En redan känd konstnär verkar göra det lättare för givarna att ge pengar.

Det är något som Royal Academy of Art i London kan skriva under på. De startade ett crowdfundingprojekt på Kickstarter där de ville samla in £100 000 för att göra en installation på innergården av den kända kinesiska konstnären AiWeiwei hösten 2015. Installationen skulle bestå av åtta stora döda träd som stod i en cirkel kring en svart marmorfåtölj.

När du deltar i ett crowdfundingprojekt så får du olika belöningar beroende på hur givmild du är. Om du skänkte £5till Royal Academy of Arts fick du ditt namn på deras hemsida och så vinkade AiWeiwies katt Garfield till dig, men om du skänkte £5000 så blev du och fyra gäster inbjudna till den exklusiva öppningen av utställningen och du fick ditt namn på väggen vid ingången till utställningen. Insamlingen lyckades förstås med råge. Vem vill inte bidra till att en världsstjärna som AiWeiwei kan ställa ut sin konst?

De flesta museer är beroende av statliga anslag. Så när staten börjar skära ner kulturbudgeten så kan det drabba konstmuseerna hårt. Man får då fokusera på att försöka bevara sina befintliga samlingar istället för att utöka dem. Det skedde i Frankrike för några år sedan. Louvren är ett exempel på hur man i Frankrike har använt sig av crowdfunding för att kunna förvärva nya viktiga föremål till samlingarna.

2014 började man samla in €1 miljon för att kunna köpa det historiskt betydelsefulla Teschenbordet från 1780 vars prislapp låg på €12,5 miljoner. Det unika hantverket och att bordet är prytt med juveler och ädla metaller trissar förstås upp priset. Teschenbordet som betraktas som en nationalskatt i Frankrike ingår nu, efter en lyckad insamling, i Louvrens samlingar.

Det är inte bara äldre konst som kan räddas, restaureras och köpas in genom crowdfunding utan det kan också användas för att finansiera samtida konst. Crowdfunding kan vara en bra lösning för icke-kommersiella aktörer och konstnärer som vill finansiera realistiska eller mer fantasifulla projekt.

Art Basel som är en årlig konstmässa som arrangeras på olika platser i världen startade 2014 ett crowdfundingprojekt i samarbete med Kickstarter. Här kunde icke-kommersiella aktörer från hela världen ansöka om att komma med i deras program. En jury valde sedan ut några av förslagen som blev presenterade för Art Basel och Kickstarters stora publik, och därmed fick konstnärerna möjlighet att förverkliga sina projekt.

För det handlar förstås inte bara om att lägga ut en insamlingskampanj på nätet, utan för att lyckas måste man också kunna skapa uppmärksamhet och nå ut till en stor skara potentiella bidragsgivare.

Ett historiskt klimatmötekan vara en sådan språngbräda för att nå ut. I samband med klimatmötet i Paris 2015 startade några konstnärer Kickstarterprojektet Unbearable – Polar bearimpaled by CO2Graph in Paris. Man efterlyste bidrag på 66 000 kronor så att konstnären Jens Galschiot skulle kunna skapa en bronsskulptur av en isbjörn som blir spetsad på en graf som beskriver den alarmerande utvecklingen av koldioxidutsläpp på jorden. Statyn placerades sedan i Paris för att påminna alla världsledarna om att de måste agera för att rädda isbjörnarna och jordens klimat. Det verkar som om konstverket fick effekt. För de flesta länderna har nu ratificerat det historiska klimatavtalet som världens ledare godkände i Paris.

Ett mer fantasifullt crowdfundingprojekt är Mikael Genbergs Månhus, där konstnären planerar att bygga en typisk svensk stuga med vita knutar och röd fasad på månen. För att skapa en prototyp av konstverket efterlyste Genberg $250 000 på Kickstarter. Han lyckades endast samla in $5000 innan tidsfristen gick ut, så det återstår en mycket lång väg innan han kan finansiera hela projektet som beräknas kosta 15 miljoner dollar. Man kan jämföra Genbergs projekt med ett annat Kickstarterprojekt som hade ambitionen att bygga en riktig Death Star som den man ser i Star Wars-filmerna. Det projektet hade som mål 20 miljoner pund men lyckades "bara" få in 328 000.

Något blygsammare, och mer realistiskt, är då projektet 9 Towers på Kivik Art Center. I skulpturparken på Österlen tänker man uppföra en skulptur av Sol LeWitt som kommer att bli fem meter hög och bestå av 4000 vita cementblock. Vem som helst kan nu hjälpa till att förverkliga konstverket genom att köpa en tegelsten som kostar 150 kronor styck. Hittills har man sålt drygt 3400 stenar så det ser ut som om konstverket kan börja byggas nästa år.

Det är många faktorer som avgör om ett crowdfundingprojekt lyckas eller inte. För det första måste det kännas angeläget och verka realistiskt, dels när det gällertidsplanen men även rent tekniskt, måste det verka möjligt att genomföra i slutändan. Att det finns en seriös aktör bakom projektet och man har någon kändis som dragplåster underlättar också.

Exklusiva och annorlunda belöningar gör att man känner sig utvald som bidragsgivare vilket lockar människor att bidra. Sedan handlar det mycket om marknadsföring och om att kunna sprida sin insamling till så många människor som möjligt från traditionella till sociala medier. Ett månhus låter förstås häftigt men inte speciellt realistiskt, och misslyckas därför, medan ett konstverk av AiWeiwei kan vara både häftigt och genomförbart, och därför värt att satsa på.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Den bortglömde Strindberg

I våra dagar är poeten August Strindberg helt bortglömd. En orsak kan vara att hans genomslagskraft som romanförfattare och dramatiker har fått överskugga lyriken. En annan orsak kan vara att ...

Av: Bo Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 09 september, 2012

Når det gode livet er om å kjenne seg lykkelig hver eneste dag

Innledning. Å ha et helt liv å føre betyr ikke det samme som å snakke om og kjenne at livet har i seg en form for helhet, e.g. at begrepsliggjøringen av ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 05 mars, 2012

Kapitel som visserligen icke är slutfört men har utlösning på slutet

I senare pannrysk reklam och television för kaviar, en gumma, så som ryska gummor i merparten och ofta ser ut på ryska landsbygden bortom bergsmassivet, förestod bärgningen av en turistbuss ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 22 oktober, 2012

Strofer av Emily Brontë i översättning av Erik Carlqvist

I Harold Blooms bok Hur du ska läsa och varför kallar han, beundrande men litet klichéartat, Emily Brontë för "Svindlande höjders sibylla". I sin kommentar till dikten Stanzas, nedan "Strofer", visar ...

Av: Emily Brontë | Kulturreportage | 06 april, 2013

A Tree- rows in Brooklyn-1945

Gripande familjedrama och uppväxtskildring, om jakten på den amerikanska drömmen

Det växte ett träd i Brooklyn är en av de stora amerikanska klassikerna. När amerikanska soldater önskade böcker hemifrån låg Det växte ett träd i Brooklyn på topplistan - två upplagor trycktes upp för ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 10 augusti, 2017

Zen – another type of British detective

BBC is known for its classy crime fighters – from the Agatha Christies to Foyle’s War and Midsomer Murders: there is always time for a cup of tea and a ...

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 14 april, 2013

Jenny Enochsson. Den stumma räven

Jenny Enochsson (född 1976) bor i Uppsala. Hon skriver längre och kortare berättelser, men har även skrivit en del dikter. Flera av hennes texter har publicerats i litterära nättidskrifter och ...

Av: Jenny Enochsson | Utopiska geografier | 11 augusti, 2014

Örebro skriver

illustration: Ida Thunström Örebro skriver Hjalmar Bergmans skugga vilar ännu över Örebro – det inser man redan efter en snabb sväng genom staden, med Hjalmar Bergman-teater, Hjalmar Bergman-rum i kulturreservatet ...

Av: Björn Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 20 november, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.