Medvetenhet och praxis. Om Bengt Nerman

När jag i På avstånd och nära skriver om "synlägen", är de något som uppstått genom erfarenhet i specifika situationer: livserfarenhet, vari ingår det slags erfarenhet man får genom att ...

Av: Gunnar Lundin | 09 juni, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Varhelst utom världen

  Bo Cavefors. Foto: Carl Abrahamsson Varhelst utom världen I Bo Cavefors verk agerar människor, normbrytande eller ej, som om de redan vore frigjorda, som om de vore fullständigt opåverkade av samhällets rådande ...

Av: Mårten Björk | 04 augusti, 2007
Litteraturens porträtt

Välorienterad översikt med slagsidaPia Hellertz, Paradigmskifte på gång?

Pia Hellertz lärde jag känna på en forskarkurs ”Mot ett holistiskt-dialektiskt paradigm”, som Joachim Israel och jag höll i Örebro 1989. Kursen väckte förhoppningsvis en del tankar hos deltagarna, i ...

Av: Erland Lagerroth | 18 december, 2012
Essäer

Parmenides från Elea

Mellan det VI:e och det V:e seklet f.Kr. levde en man som hette Parmenides, i en stad som hette Elea (eller Yele), det nuvarande Velia (nära Ascea), söder om Neapel. Han ...

Av: Guido Zeccola | 09 november, 2009
Övriga porträtt

Antoine Watteau oljemålning Kärlekslektionen (1717)

Crowdfunding i konsten



En viktig tavla saknas i museets samlingar, men du har bara 15 000 kronor i kassan för att köpa in konstverket, som kostar 750 000. Så vad gör du? Idag skulle vi säga att lösningen heter crowdfunding. På 1950-talet kallade man det för nationalinsamling. Det var Nationalmuseet i Stockholm som ville komplettera sin samling av franskt 1700-talsmåleri med Antoine Watteauoljemålning Kärlekslektionen (1717).

 


Crowdfunding utgår istället från en gräsrotsnivå där små men många bidrag blir till stora summor om man har tur. Om ett crowdfundingprojekt lyckas beror förstås på om givarna tycker att ändamålet är tillräckligt intressant eller inte. Det kan verka som ett demokratiskt sätt att finansiera konsten på men det finns naturligtvis även en del farhågor med crowdfunding. Vilken typ av konst blir kvar på våra institutioner om man låter allmänhetens smak avgöra vad museum ska köpa in och bevara istället för att lyssna på experter på området? I boken The Wisdom of Crowds hävdar visserligen James Surowiecki att massan är smartare än några få. Det verkar fungera när man löser problem eller skapar uppslagsverk på nätet som Wikipedia, men hur är det när det handlar om subjektiva bedömningar som konst?
Jens Galschiot skiss av Unbearable – Polar bear impaled by CO2Graph in Paris

Jens Galschiot skiss av Unbearable – Polar bear impaled by CO2Graph in Paris

Annons:

För ändamålet startade man en nationalinsamling med tanken att många bäckar små skulle fylla pengakistan. Finansieringen lyckades (kanske för att man lyckades pruta ner priset till en halv miljon) och Kärlekslektionen hör idag dillen av de mest berömda tavlorna i museets samlingar.
Det finns många exempel inom konsten där konstföreningar, vänföreningar eller olika grupper tillsammans hjälpts åt för att finansiera konstinköp. I äldre tider var det främst enstaka personer som påvar, kungar och adelsmän som finansierade konsten. Ordet mecenat härstammar från den romerska statsmannen Maecenas som ekonomiskt understödde romerska diktare och konstnärer som Vergilius och Horatius.

Familjen Medici i Florens tillhör en av historiens mest kända mecenater. Anledningen till att släkten var så frikostig berodde inte på någon osjälvisk altruism för kulturen utan som många andra mecenater i historien ville man bli ihågkommen till eftervärlden och framhäva sin egen betydelse i regionen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Än idag förekommer det att rika personer och företag sponsrar konst och kultur, men det finns förstås en baktanke då som nu. Man vill förbättra sitt anseende, varumärket eller lämna ett avtryck i historien. Ingen sponsor vill förknippas med en utställning eller ett konstverk som kan upplevas som provocerande och som kan skapa skandal. Helst ska det vara konst som ger en feelgood-känsla och skapar positiva effekter för företaget eller givaren.

Crowdfunding utgår istället från en gräsrotsnivå där små men många bidrag blir till stora summor om man har tur. Om ett crowdfundingprojekt lyckas beror förstås på om givarna tycker att ändamålet är tillräckligt intressant eller inte. Det kan verka som ett demokratiskt sätt att finansiera konsten på men det finns naturligtvis även en del farhågor med crowdfunding. Vilken typ av konst blir kvar på våra institutioner om man låter allmänhetens smak avgöra vad museum ska köpa in och bevara istället för att lyssna på experter på området? I boken The Wisdom of Crowds hävdar visserligen James Surowiecki att massan är smartare än några få. Det verkar fungera när man löser problem eller skapar uppslagsverk på nätet som Wikipedia, men hur är det när det handlar om subjektiva bedömningar som konst?

Det finns olika plattformar för crowdfunding på konstområdet, som den engelska Arfund.org. som driver "Art Happens". Art Happens lanserades sommaren 2014 och här kan godkända museum och gallerier lägga upp olika projekt som besökarna kan stödja. Det kan vara allt från att arrangera en ny utställning till att bevara eller restaurera olika delar av museets samlingar. JerwoodGalleryi East Sussex lyckades dra ihop nästan £30 000 för att producera en större utställning med Jake och Dinos Chapman under vintern 2014. Däremot lyckades inte galleriet Towner, som också ligger i East Sussex, att finansiera ett projekt med den österrikiska konstnären Hans Schabus. Bara 16 procent av beloppet som behövdes fick man in. En redan känd konstnär verkar göra det lättare för givarna att ge pengar.

Det är något som Royal Academy of Art i London kan skriva under på. De startade ett crowdfundingprojekt på Kickstarter där de ville samla in £100 000 för att göra en installation på innergården av den kända kinesiska konstnären AiWeiwei hösten 2015. Installationen skulle bestå av åtta stora döda träd som stod i en cirkel kring en svart marmorfåtölj.

När du deltar i ett crowdfundingprojekt så får du olika belöningar beroende på hur givmild du är. Om du skänkte £5till Royal Academy of Arts fick du ditt namn på deras hemsida och så vinkade AiWeiwies katt Garfield till dig, men om du skänkte £5000 så blev du och fyra gäster inbjudna till den exklusiva öppningen av utställningen och du fick ditt namn på väggen vid ingången till utställningen. Insamlingen lyckades förstås med råge. Vem vill inte bidra till att en världsstjärna som AiWeiwei kan ställa ut sin konst?

De flesta museer är beroende av statliga anslag. Så när staten börjar skära ner kulturbudgeten så kan det drabba konstmuseerna hårt. Man får då fokusera på att försöka bevara sina befintliga samlingar istället för att utöka dem. Det skedde i Frankrike för några år sedan. Louvren är ett exempel på hur man i Frankrike har använt sig av crowdfunding för att kunna förvärva nya viktiga föremål till samlingarna.

2014 började man samla in €1 miljon för att kunna köpa det historiskt betydelsefulla Teschenbordet från 1780 vars prislapp låg på €12,5 miljoner. Det unika hantverket och att bordet är prytt med juveler och ädla metaller trissar förstås upp priset. Teschenbordet som betraktas som en nationalskatt i Frankrike ingår nu, efter en lyckad insamling, i Louvrens samlingar.

Det är inte bara äldre konst som kan räddas, restaureras och köpas in genom crowdfunding utan det kan också användas för att finansiera samtida konst. Crowdfunding kan vara en bra lösning för icke-kommersiella aktörer och konstnärer som vill finansiera realistiska eller mer fantasifulla projekt.

Art Basel som är en årlig konstmässa som arrangeras på olika platser i världen startade 2014 ett crowdfundingprojekt i samarbete med Kickstarter. Här kunde icke-kommersiella aktörer från hela världen ansöka om att komma med i deras program. En jury valde sedan ut några av förslagen som blev presenterade för Art Basel och Kickstarters stora publik, och därmed fick konstnärerna möjlighet att förverkliga sina projekt.

För det handlar förstås inte bara om att lägga ut en insamlingskampanj på nätet, utan för att lyckas måste man också kunna skapa uppmärksamhet och nå ut till en stor skara potentiella bidragsgivare.

Ett historiskt klimatmötekan vara en sådan språngbräda för att nå ut. I samband med klimatmötet i Paris 2015 startade några konstnärer Kickstarterprojektet Unbearable – Polar bearimpaled by CO2Graph in Paris. Man efterlyste bidrag på 66 000 kronor så att konstnären Jens Galschiot skulle kunna skapa en bronsskulptur av en isbjörn som blir spetsad på en graf som beskriver den alarmerande utvecklingen av koldioxidutsläpp på jorden. Statyn placerades sedan i Paris för att påminna alla världsledarna om att de måste agera för att rädda isbjörnarna och jordens klimat. Det verkar som om konstverket fick effekt. För de flesta länderna har nu ratificerat det historiska klimatavtalet som världens ledare godkände i Paris.

Ett mer fantasifullt crowdfundingprojekt är Mikael Genbergs Månhus, där konstnären planerar att bygga en typisk svensk stuga med vita knutar och röd fasad på månen. För att skapa en prototyp av konstverket efterlyste Genberg $250 000 på Kickstarter. Han lyckades endast samla in $5000 innan tidsfristen gick ut, så det återstår en mycket lång väg innan han kan finansiera hela projektet som beräknas kosta 15 miljoner dollar. Man kan jämföra Genbergs projekt med ett annat Kickstarterprojekt som hade ambitionen att bygga en riktig Death Star som den man ser i Star Wars-filmerna. Det projektet hade som mål 20 miljoner pund men lyckades "bara" få in 328 000.

Något blygsammare, och mer realistiskt, är då projektet 9 Towers på Kivik Art Center. I skulpturparken på Österlen tänker man uppföra en skulptur av Sol LeWitt som kommer att bli fem meter hög och bestå av 4000 vita cementblock. Vem som helst kan nu hjälpa till att förverkliga konstverket genom att köpa en tegelsten som kostar 150 kronor styck. Hittills har man sålt drygt 3400 stenar så det ser ut som om konstverket kan börja byggas nästa år.

Det är många faktorer som avgör om ett crowdfundingprojekt lyckas eller inte. För det första måste det kännas angeläget och verka realistiskt, dels när det gällertidsplanen men även rent tekniskt, måste det verka möjligt att genomföra i slutändan. Att det finns en seriös aktör bakom projektet och man har någon kändis som dragplåster underlättar också.

Exklusiva och annorlunda belöningar gör att man känner sig utvald som bidragsgivare vilket lockar människor att bidra. Sedan handlar det mycket om marknadsföring och om att kunna sprida sin insamling till så många människor som möjligt från traditionella till sociala medier. Ett månhus låter förstås häftigt men inte speciellt realistiskt, och misslyckas därför, medan ett konstverk av AiWeiwei kan vara både häftigt och genomförbart, och därför värt att satsa på.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | Utopiska geografier | 19 december, 2011

En resa till makedonien-ett annorlunda minne av första världskrigets utbrott

Thessaloniki är Greklands andra stad med ungefär en och en halv miljon innevånare och belägen i mellersta Makedonien, en region som har varit utsatt för många konflikter under 1900-talet. Staden var ...

Av: Jens Wallén | Kulturreportage | 04 juni, 2014

En västerbottnisk teatersjäl

TEMA VÄSTERBOTTEN Teater måste röra på sig. Våga. Experimentera. Där har vi också förklaringen till den ofullständiga stavningen – Teatr Weimar – en teater i förändring. Nyligen tilldelas grundaren, Skelleftesonen Jörgen ...

Av: Jenny Petersson | Konstens porträtt | 07 februari, 2008

Staffan Hellstrand och Roger Karlsson, foto Linda Berg

Dundersuccé på musikaliskt jubileum

Roger Karlsson är en sympatisk artist, som skriver fina texter med bra melodier. Roger Karlsson är en punkare med massor med energi

Av: Thomas Wihlman | Musikens porträtt | 03 oktober, 2016

Den esoteriska betydelsen av julen

I de kanoniska evangelierna finns inget exakt datum för Jesusfödelsen, och det var därför som kristna redan under de första seklerna försökte finna ett datum, något som skapade kaos bland ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om religionen | 22 december, 2013

Tutta Rolf fixar majonäsen i Vi som går köksvägen

Den (o)husliga gudinnan är tillbaka

Romanen The Undomestic Goddess av Sophie Kinsella blev en stor succé i hemlandet England och översatt till flera språk. Bland annat svenska. Men kritikerna var upprörda. De tyckte det var ...

Av: Belinda Graham | Essäer om film | 02 september, 2016

Non, rien de rien, non je ne regrette rien

Nyligen läste jag någonstans att det flest människor ångrar på sin dödsbädd är att de inte uppfyllde sina drömmar. Det är djupt tragiskt och visar hur man liksom fastnar i ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 04 juli, 2012

Riva ner och bygga nytt – eller hur man demolerar en konstinstitution

I hörnet står en maskin som snurrar ett järnklot runt sin egen axel. Varje gång järnklotet träffar betongväggen i galleriet ryker dammet och murbruk faller ner på golvet. Som en ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 22 december, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts