ICA och de svarta kärnfria druvorna

Som boende mitt emellan Jönköping och Linköping i Ödeshög har vi en oerhörd bas, två rätt så stora och starkt växande städer med högskola respektive universitet. Häromdagen var jag på sammanträde ...

Av: Per-Inge Planefors | 15 januari, 2014
Gästkrönikör

Rilkes andra lyra

Under några veckor i februari 1922 fullbordade Rainer Maria Rilke sitt livsverk genom att skriva merparten av Duinoelegierna och Sonetterna till Orfeus. Det var enligt hans egna ord som ”en ...

Av: Bo Gustavsson | 27 februari, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Olästa och omlästa böcker

I den hög av böcker som ligger på golvet, nere till vänster, har jag äntligen börjat botanisera. De är företrädesvis ”äldre” och svenska, och några – men inte alla – ...

Av: Carsten Palmer Schale | 05 december, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Erik Jorpes

Ett märkligt åländskt läkaröde

En ung åländsk läkare kom att kom att spela märkliga roll i det röda upproret som inleddes i Finland i januari1919. Erik Jorpes från Kökar hamnade på den röda ...

Av: Rolf Karlman | 31 januari, 2017
Essäer om politiken

La Décoration Suspect (2014)

Färgernas språk



Monokrom av Melker Garay
pågår till den 30 september
Galleri Kameleont i Norrköping

 


De abstrakta i Melkers bilder uttrycker precis alla de ord som inte syns i texterna. Som en gömd del, en symbios som i sig är ordlös, och detta ger hans böcker en ny dimension., eller tar fasta på det i hans författarskap som har en stark konceptuell prägel. Detta tar Garay även fasta på under vernissagen, då skådespelaren Kristofer Nilsson Ahlberg läser upp ett stycke ur Garays uppmärksammade bok MCV, (2014 Norlén & Slottner).
Draken (2016)

Draken (2016)

Annons:

Då det är vernissage för Melker Garays utställning Monokrom, är Galleri Kameleont i Norrköping sprängfullt. Stora, abstrakta målningar i skarpa färger breder ut sig över de tre rummen. Det är fina lokaler, men det blir varmt såhär i september. Eller kanske är det varken värmen ifrån solen eller trängseln inne på galleriet som gör det, utan den varma energi som Garays bilder sprider. Och som konstnären själv utstrålar, allting speglar varandra och resultatet blir en absolut sevärd utställning.

Målningarna är intagande. Ansikten, mönster nästan som bubblor, ett helsvart paraply, tycks försöka pressa sig ut ur dukens platta yta.
Det är mycket rött och blått. Färgerna som talar om svallande känslor och ett svalt intellekt. Två krafter som representerar ett viktigt kapitel i Garays konstnärskap i sin helhet.
Det plastiska i kombination med akrylmediets klassiska glans, skapar ett begär hos betraktaren. En vilja att ta i, smaka på, att äga, och det är inte förvånande att det redan sitter många röda prickar bredvid bilderna.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Melker Garays kulturella kapital är stort, det märks inte bara i hans litteratur, utan även i målningarna. De äger en tyngd som sällan uppstår av sig själv. Det finns en mycket stark vilja i bilderna, monokromer...rör det sig kanske också om metamorfoser? En strävan efter att något ska få ta form, komma ut och bli synligt, manifestera sig. Någonting hoppar och sjuder inom Garay, som i en vulkan. Hans bilder blir till små eruptioner av detta, ibland blir det nästan till att se ut som en naturkraft.

I La décoration suspect (2014) sammanför han struktur och form med en stark känsla för materialet. Kunskap och nyfikenhet. I en annan målning, Draken (2016) rör sig färgen som en orm, eller som ett inre organ ur en livsform vi ännu inte upptäckt. Ett annat varande, ett starkt och expressivt varande.

Melker Garays måleri följer ingen tydlig tradition, men renheten i de skarpa färgerna tycks utan tvekan söka efter någon slags tystnad, och det ligger nära till hands att dra paralleller till zeninspirerade målare som exempelvis Rune Hagberg.

De abstrakta i Melkers bilder uttrycker precis alla de ord som inte syns i texterna. Som en gömd del, en symbios som i sig är ordlös, och detta ger hans böcker en ny dimension, eller tar fasta på det i hans författarskap som har en stark konceptuell prägel. Detta tar Garay även fasta på under vernissagen, då skådespelaren Kristofer Nilsson Ahlberg läser upp ett stycke ur Garays uppmärksammade bok MCV, (2014 Norlén & Slottner).

Liksom när Garay skriver känner man hur en intellektuell kunskap lyser igenom. En respekt för idéer och stil, ett integrerande av tankar och frågor.
Men det finns även piedestaler i lokalen på vilka ett par av Garays böcker är uppställda, som konstverk. De är inte där för att läsas, men de visar betraktaren att författarskapet är en del av konstnärens verk.

Hängningen av verken fångar upp det i Garays bilder som fokuserar på tomrum. Det tar fram det viktiga, urkrafterna, i det som bilderna i sig strävar efter att uttrycka. Det blir ett sprakande möte. Målningarna fyller ut tystnaden, med sin egen högst närvarande tystnad. Färgerna skriker, tvingar oss att reagera, uppmanar oss att interagera, att lyssna, att öppna upp.

En vilja att utkristallisera till de små beståndsdelarna, för att först där nå det tydliga budskapet. Garay kan inte vara tyst. Det är det som är hans absoluta styrka. Och vi får hoppas att han utvecklar och intensifierar detta sitt språk, för av Garays högljudda tystnad vill vi gärna ha mer.

Ida Thunström

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Konsten är för mig extrem anti-vardag. En intervju med Martin Tistedt

Martin Tistedt är en bland de bästa av Vertigos författare. Han skiftar mellan dröm och mardröm i det han skriver. Hans senaste roman heter Vår och där har drömmen ingen ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 25 maj, 2014

Vad är det nu i mig som brister

Det fanns en tid då jag drömde, då jag vaknade upp mitt i natten med häftigt bultande hjärta kall av svett och ångest, uppfylld av märkliga drömlika bilder känslan av att inte veta och ...

Av: Susann Wilhelmsson | Utopiska geografier | 12 oktober, 2009

Peyote-scenen, foto Gençer Yurttaş

Istanbuls viktigaste klubb

När man talar om Istanbuls oberoende musikscen måste man prata om Peyote, stadens viktigaste och äldsta klubb. Peyote har fått sitt namn från kaktusen som är välkänd för sina psykedeliska ...

Av: Aylin Ünal | Essäer om musik | 26 november, 2016

Människorna och språken

Två miljoner år sedan: enkla stenverktyg men ingen konst och inget språk, helt enkelt för att struphuvudets anatomi ännu inte medger det. 150 tusen år sedan: homo sapiens sapiens med ...

Av: Tomas Löthman | Essäer om samhället | 03 december, 2010

Tonsättaren Lucio Garau och livets stora gåvor

  Lucio Garau är en tonsättare från Sardinien i Italien som har komponerat många verk som speglar musiken och ljuden från hans hemtrakter. Inte så mycket för folkmusiken i sig, utan ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 04 maj, 2011

Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 17 november, 2011

Ett ständigt misslyckande – dataspelens berättarstruktur inspirerar filmvärlden

Det ständiga misslyckandet är grunden för dataspelets berättarstruktur. Precis som i film och litteratur har ofta dataspel ett linjärt berättande. Huvudpersonen ska ta sig från berättelsen början till slutet genom ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om film | 24 september, 2014

Vem är rädder för vargen här?

Jakob (1785 – 1863) och Wilhelm Grimm (1786 – 1859) hör till 1800-talets stora europeiska kulturpersonligheter. De var språkforskare, sagosamlare, bibliotekarier och upptäckare och påverkade sin samtid genom att bana ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 24 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.