Ett långt liv i sällskap med människor, Gud och poesi

Ett långt liv i sällskap med människor, Gud och poesi Helena Leijd ger oss en glimt in i en numera förgången, men ack så nära, värld, då hon lyssnar på ett ...

Av: Helena Leijd | 15 september, 2006
Övriga porträtt

Speldjävulen eller underklassens Las Vegas

Enligt Statens Folkhälsoinstituts siffror spelade sjuttio procent av Sveriges befolkning om pengar under år 2008. Crister Enander om spelfeber, bingo, nätpoker och lotter. Nu har det hunnit gå rätt många år ...

Av: Crister Enander | 28 september, 2012
Essäer om samhället

Tidsmaskinen

Min morfar föddes 1911. Någon ängel var han inte, men han tyckte om barn och spelade munspel med bravur. Han är alltid med mig. Det är länge sedan nu som ...

Av: Stefan Whilde | 01 november, 2012
Stefan Whilde

Brandkatastrofen i Göteborg- Att förlora allt men att kunna ta sig upp

Jag kommer aldrig att glömma det. Jag var så ung då, runt 17 år och gick på gymnasiet. Men jag kommer aldrig glömma det. När jag hörde det på nyheterna ...

Av: Linda Johansson | 13 december, 2011
Allmänna reportage

Alexandre-Gabriel Decamps ”Experterna” (1837).

Pierre Brassau och andra apkonster



Det var något speciellt med den franska avantgardisten Pierre Brassaus konst som lockade besökarna och kritikerna till utställningen på Gallerie Christinae i Göteborg i februari 1964. Konstnärens abstrakta och starka uttryck stack ut från de övriga utställarna och Göteborgs Postens konstkritiker skrev nästan lyriskt att: ”Pierre Brassau breder på med kraftiga tag men också med klar beräkning, man skulle vilja säga att hans penseldrag vrider sig med en vildsint kräsenhet på duken.”

 


I konsthistorien återkommer apan på flera ställen som en satirisk nidbild av människan. När Jean-Baptiste Siméon Chardin skapar Apkonstnären (ca. 1740) eller David Teniers d.y Apskulptören (1660) är det för att driva med konstnärer som bara härmar, apar efter och gör sig märkvärdig utan att kunna förlita sig på egen talang.
 Edwin Henry Landseer “The Monkey Who Had Seen the World”  (1827)

Edwin Henry Landseer “The Monkey Who Had Seen the World”  (1827)

Annons:

Vildsintheten hörde förmodligen ihop med Brassaus djuriska konstnärssjäl. För Pierre Brassau hette egentligen Peter och var en schimpans som bodde på Borås djurpark. Hela konceptet med den nya franska konstnären var en bluff iscensatt av galleristen Yngve Funkegård och journalisten Åke "Dacke" Axelsson som ville avslöja konstvärldens "kejsare utan kläder".

Nu ska man inte avfärda ett konstverk bara för att det är gjort av en apa. Apan är trots allt vår närmaste släkting och deras förmåga till estetisk upplevelse och konstnärliga ådra har inte fullt utforskats. Det finns dock en del fördomar om apornas konstnärliga smak och därför har en del konstnärer påstått att deras kollegor målar som apor eller att konstkritikernas smaksinne är att jämföras med en apas. Den franska konstnären Alexandre-Gabriel Decamps målade 1837 en tavla med den ironiska titeln Experterna.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Målningen visar hur fyra apor klädda som människor står och betraktar en stor oljemålning av ett landskap på ett staffli i en konstnärsateljé. På golvet ligger en bok uppslagen som berättar hur mycket deras expertkunskaper kostar. Man kan anta att Decamps inte hade speciellt mycket överst för dessa "experter", det vill säga den franska akademiens konstjury som tidigare hade refuserat flera av hans tavlor.

Decamp reste mycket i österlandet och var en av dem som introducerade orientalismen i den franska konsten. Förutom kameler och åsnor var han också intresserad av att måla apor. Han har gjort ett par målningar i samma stil som Experterna där vi ser apor som står framför staffliet och målar eller musicerar med luta eller fiol. Man kan anta att det inte bara var konstkritikerna som Decamp ogillade utan att det även fanns en del kollegor vars konstutövning inte föll honom i smaken.

I konsthistorien återkommer apan på flera ställen som en satirisk nidbild av människan. När Jean-Baptiste Siméon Chardin skapar Apkonstnären (ca. 1740) eller David Teniers d.y Apskulptören (1660) är det för att driva med konstnärer som bara härmar, apar efter och gör sig märkvärdig utan att kunna förlita sig på egen talang.

Även fast apan i målningen är klädd i människokläder och hugger en marmorskulptur eller målar en tavla så är det fortfarande bara ett djur och ingen konstnär. Apan är någon vi drivit med och skrattar åt i historien. Det är en föreställning som levt kvar långt in i modern tid med cirkusapor eller andra apor utklädda till människor som röker, dricker, sitter vid datorn, cyklar och försöker vara som oss människor.

Pablo Picasso har i en av sina cirkusmålningar från 1905 målat av en akrobatfamilj, med mamma, pappa, barn och en apa som sitter på golvet och tittar på. Apan är en del av familjen, men som ett husdjur får den hålla sig på golvet och lite vid sidan om.

Det var under 1600-talet som apan började dyka upp som ett exotiskt sällskapsdjur. Rosalba Carrieras målning från 1721 av en ung hovfröken som håller en liten apa i famnen är en ganska typisk bild av hur små apor blev sällskapsdjur till de rika i Europa. Ofta kläddes aporna upp i frack och hatt eller klänning för att likna små människor.

I Edwin Henry Landseer målning om den beresta apan från 1827 ser vi en välklädd apa i röd rock, vitt krås, svart hatt och spatserkäpp som står upprätt och betraktar några av sina släktingar, de vanliga aporna i djungeln som varken har rest runt i världen eller som har upplevt civilisationen.

Även om apan under 1600-talet sågs som ett exotiskt husdjur i de europiska hoven, så fanns det en tanke om att kunna civilisera och uppfostra vår vilda släkting.

Med tiden skaffade även vanliga människor apor som husdjur eller så användes de i underhållningsindustrin som i den kända barnvisan Veva, veva positiv: "Spelman har en apa med, / som är bunden med en ked. / Apan heter Jocko, /kommer från Marocko". Idag är det förbjudet att hålla apor som husdjur i Sverige, enda undantaget är väl Pippi Långstrump som fortfarande får behålla sin Herr Nilsson.

Ambitionen att civilisera och lära apor nya saker finns än idag. Idag handlar det inte om de ska lära sig cykla eller göra andra konster utan mer om att kunna kommunicera med människor till exempel genom teckenspråk.

I filmerna Apornas planet har vi människor lyckats över vår förväntat med att göra aporna smartare. De har blivit så smarta att de nu tagit över världen och förslavat oss människor. Det omvända gäller alltså i filmens framtid. Vi människor är exotiska djur som man håller som husdjur och tränar för att göra roliga konster. Aporna är de sofistikerade och civiliserade medan vi är de dumma och illaluktande.

I Kina ser man däremot med respekt på apan. Apan har en stark och viktig roll i den kinesiska kulturen. I år, 2016, är det dessutom apans år enligt den kinesiska månkalendern. Det har man uppmärksammat på Met Museum i New York med en liten utställning med äldre kinesiska föremål.

Utställningen Monkey Buisness visar upp ett par konstföremål i jade, porslin och glas. Den kinesiska konsten hyser dock en betydligt större respekt och vördnad för apan än vi i västvärlden. Bara att kalla utställningen för Monkey Buisness, som är slang för att slösa bort sin tid på ett dumdristigt projekt, visar ganska tydligt att vi i västvärlden fortfarande betraktar apan som den dumma och lustiga kusinen från landet.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Arne Sucksdorff

Ett stort äventyr med en stor filmare!

Vilken var den förste svensk som belönades med en Oscar? Rätt svar på denna TP fråga är inte Ingmar Bergman. Rätt svar är Arne Sucksdorff. För första gången går det ...

Av: Belinda Graham | Filmens porträtt | 22 april, 2017

Andrzej Wajda 1974

Några ord om Andrzej Wajdas konst med lång hållbarhet

Den 9 oktober 2016 dog Andrzej Wajda nittio år ung och han var aktivt skapande in i det sista. Förutom allt konstnärligt och politiskt och organisatoriskt och utbildningsmässigt annat, regisserade ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 13 oktober, 2016

Gunnar Lundin Vad dagen vet

VAD DAGEN VET       Måsarna i mars – de sista snöfläckarna har fått vingar!       En våg i havet En flagga fladdrar i vinden       Det händer att den som talar fort har något att dölja På ett långsamt ord kan ...

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 05 augusti, 2013

Genren som inte tas på allvar

Genren som inte tas på allvar Kulturhuset i Stockholm anordnar varje år en fest till novellens ära. Ett kalas som i år väckte tankar om den korta prosaberättelsens tynande tillvaro. Hur ...

Av: Erika Hesselgren | Essäer om litteratur & böcker | 27 november, 2007

Benjamin 31

           

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 17 mars, 2012

Den ständige sökaren - Erland Lagerroth

En av Lunds mesta tänkare och sökare, Erland Lagerroth, lutar sig ingalunda tillbaka och säger sig ha funnit det han söker. – Men jag har kommit långt i mitt sökande, säger ...

Av: Maria Lindh | Övriga porträtt | 11 juni, 2012

Om rasjonalister, materialister og utilitarister

Innledning Vår tid er tuftet på rasjonalisme, materialisme og utilitarisme. I denne sammenheng står ‘rasjonalisme’, ‘materialisme’ og ‘utilitarisme’ for følgende synspunkt. For det første, hva angår beskrivelsen av mennesket som fornuftig(‘rasjonalismen’) ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 04 september, 2013

Kurt Wallander och musiksmaken bland kriminallitteraturens poliser och privatdetektiver

Varför blev inte Wallander förförd av kraften hos Elvis Presley eller Rolling Stones? Det undrade jag för 10 år sen, när jag skrev en artikel om musiksmaken bland kriminallitteraturens poliser ...

Av: Bengt Eriksson | Gästkrönikör | 10 december, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.