Det första numret  av Charlie Hebdo efter massakern

Charlie Hebdo, ett år efteråt

Ett år har gått sedan åtta medlemmar av Charlie Hebdos redaktion sköts ihjäl av bröderna Saïd och Chérif Kouachi.

Av: Ingmarie Froman | 07 januari, 2016
Reportage om politik & samhälle

Man måste kombinera logik och intuition

   Ett samtal med Maja Solveig Kjelstrup Ratkje. Text & foto av Carl Abrahamsson Norska kompositören och musikern Maja Ratkje idoliserar Pippi Långstrump och tycks ha lika mycket energi och fantasi som det ...

Av: Carl Abrahamsson | 25 mars, 2010
Musikens porträtt

Nils Byrén

Nils Byrén. Dikter

Jag skriver både prosa och lyrik men har under den senaste tiden främst fokuserat på noveller och friare dikter. Vid sidan av skriver jag för tidskriften Tydningen och är viceordförande ...

Av: Nils Byrén | 03 augusti, 2015
Utopiska geografier

Skogen i tematisk fördjupning

Rummet är helt vitt, nästan bländande. Pyttesmå frigolitkulor täcker golvet och yr runt i luften. Längs väggarna sitter vi, som brukar kallas för publiken men i detta fall nästan lika ...

Av: Matilda Amundsen Bergström | 10 mars, 2012
Reportage om scenkonst

Eilif Peterssen "Paa utkikk" (1889). Foto: Mathias Jansson

Ryggtavlor i konsten



Den tyska romantikern Casper David Friedrich har ovanan att låta sina figurer vända betraktaren ryggen. Det mest kända exemplet hittar man i målningen Två män betraktar månen från 1820. Målningen finns i flera versionen och i en äldre version från 1835 är det en man och kvinna som står under ett träd och betraktar månen.


I Salvador Dalis målning Flicka vid fönster från 1925 lutar sig en flicka mot fönsterkarmen och ser drömmande ut genom det öppna fönstret på det glittrande vattnet utanför. C.D. Friedrich målning Kvinna vid fönster från 1822 är väldigt lik Dalis målning och man kan ana en inspirationskälla. Dalis målning är realistiskt målad och gjord innan hans surrealistiska period. Vill man hitta en surrealistisk kvinnorygg från samma tid så kan man istället titta på Man Rays fotografi Ingres Violin från 1924.
Salvador Dali "Flicka vid fönster" (1925)

Salvador Dali "Flicka vid fönster" (1925)

Annons:

Oavsett kön så vänder människorna betraktaren ryggen och så fortsätter det i målning efter målning: Vandraren över dimhavet (1818) ensam man står på berg och tittar ut över dimhavet med ryggen mot betraktaren, Månsken över havet (1822) man och två kvinnor sitter på en klippa och tittar ut över havet med ryggen mot betraktaren, Två män vid havet (1817) två herrar med ryggen mot betraktaren. Det är svårt att inte hitta en tavla av C.D. Friedrich där människorna inte vänder oss ryggen om man undantar rena porträttmålningar.

Det är nu inte för att vara oförskämd som människorna i Friedrichs tavlor vänder oss ryggen utan det vänder sig bort från civilisationen mot naturen. De står i enskildhet, inneslutna i sina egna tankar, i en kontemplativ pose och beundrar naturens storslagenhet. Det är helt enkelt i linje med de romantiska konstnärernas syn på människan och naturen. I den norska nationalromantiken kan man hitta många fler exempel. Slindebirken från 1839 räknas som ett av Thomas Fearnleys viktigaste verk och påminner mycket om C.D. Friedrichs målning Två män betraktar månen. I Fearnleys version är det skymning och på en kulle står en gigantisk björk.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Björken fanns på gården Indre Slinde i Sogn i Norge och var 19 meter hög och 5 meter i omkrets. Den växte dramatiskt på en gravhög från 400-talet tills den blåste ner under en storm 1874. Under björken avtecknar sig på målningen två små ryggsilhuetter som betraktar vattnet och bergen framför dem. I Fearnleys målning Landskap med vandringsman (1830) gäller samma sak. En liten vandrare bredvid två stora träd som betraktar det storslagna landskapet framför honom. Den lilla människan med ryggen mot civilisationen som betraktar den storslagna naturen är ett återkommande motiv inom nationalromantiken.

Är det inte bergen man betraktar så är det istället havet. Den norska konstnären Eilif Peterssen har i målning Paa utkikk (1889) målat fem män som stirrar ut över havet. En man i gul rock sitter på en bänk vid strandkanten medan de andra fyra ligger ner i sanden och ser ut över havet medan vågorna sakta rullar in mot stranden. Vad det håller utkik efter kan man undra? Kanske ett skepp som ska avteckna sig mot horisonten? Det verkar i alla fall väldigt avslappnat och idylliskt.

För det mesta är det män som står ute i naturen och tittar bort mot horisonten. Kvinnorna står eller sitter istället inomhus framför ett fönster med ryggen mot betraktaren. De verkar längta ut till ljuset eller så sitter de och drömmer sig bort med en bok. I Salvador Dalis målning Flicka vid fönster från 1925 lutar sig en flicka mot fönsterkarmen och ser drömmande ut genom det öppna fönstret på det glittrande vattnet utanför. C.D. Friedrich målning Kvinna vid fönster från 1822 är väldigt lik Dalis målning och man kan ana en inspirationskälla. Dalis målning är realistiskt målad och gjord innan hans surrealistiska period. Vill man hitta en surrealistisk kvinnorygg från samma tid så kan man istället titta på Man Rays fotografi Ingres Violin från 1924.

Fotografiet visar en naken kvinna som sitter med ryggen mot åskådaren. På nedre delen av ryggen finns på varje sida ett f-hål, det vill säga de resonanshål som finns på en violin vid sidan av strängarna. Kvinnans rygg och hals påminner bakifrån om formen av en violin. Titeln Ingres violin anspelar också på den franska 1700-tals målaren Jean Auguste Dominique Ingres tavla The Valpinçon Bather som också visar en naken kvinna med ryggen mot betraktaren. Man Ray har helt enkelt gjort en surrealistisk parodi på Ingres motiv.

Kvinnor vid fönster har en lång tradition i konsthistorien. Den holländska 1600-tals konstnären Johannes Vermeer placerad ofta sina kvinnor vid ett fönster, dock inte med ryggen mot betraktaren, utan i profil. Den danska konstnären Vilhelm Hammershøi, vars motiv ibland påminner om Vermeer, har gjort en del målningar med kvinnor som står vid fönstret med ryggen mot betraktaren. I En gammal kvinna vid fönstret från (1885) ser vi i Hammershøis karaktäristiska gråskala hur en äldre kvinna i svart klänning och vit hätta står och ser ut genom fönstret. Händerna är knäppta som om hon oroligt väntar på något. I Hammershøi bilder kan man tolka in en mer psykologisk aspekt när det gäller den bortvända kvinnan än andra ljusare motiv som mer speglar en längtan ut till ljuset eller en drömmande blick in en bok. I Hammershøis kvinnoporträtt kan vi se en inneslutenhet, en ensamhet och alienation som på många sätt kommit att bli en del av den moderna människan psykologi.

Samma psykologiska uttryck kan man också hitta i samtida fotokonst. Fotografen Nygårds Karin Bengtsson och Susanna Hesselberg är två exempel på detta. I Nygårds Karin Bengtsson iscensatta fotografier finner vi många kvinnor och en del män som vänder sig bort från betraktaren. De sitter vid ett fönster, vid en bäck eller står i dörröppningen. Precis som i Hammershøis bilder är det ganska kyliga och distanserade interiörer men den svart-vita färgskalan lättas upp med röda och gröna kontraster i fotografierna. Det finns en känsla av något främmande och alienerade hos personerna på bilderna. Som om de inte riktigt trivs i sin tillvaro och vänder sig bort från gemenskapen in i sig själva.

Även Susanna Hesselberg återkommer till den bortvända människan i många av sina fotografier. En kvinna i vit klänning kan stå vid vattenbrynet med ryggen mot oss, hon kan sitta i profil och titta ut genom ett fönste, eller stå naken i det höga gräset bortvänd från åskådaren. Personen i fotografiet blir en solitär som placerats ut i rummet men som inte riktigt verkar höra hemma där.

Det finns i konsten många som vänder oss ryggen. Anledningen varierar under olika epoker. Det kan bero på civilisationsflykt in i en romantisk naturidyll till en mer psykologisk inåtvändhet och alienation från samhället, till att bara få vara i fred med sina egna tankar och drömmar. Det är ju också med ryggen vänd mot omgivningen som vi betraktar konsten. Vi ställer oss framför konstverket med ryggen mot våra medmänniskor för att avskärma omvärlden när vi går in i konstverkets bildvärld. Så konstens ryggtavlor blir på ett plan en bild av oss själva som betraktare.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Guillaume Apollinaire

Försök till en konstlitterär analogi

I vår samtid är de olika nivåerna gällande vårt formspråk ett oöverskådligt faktum och ställer författaren/poeten inför både ett dilemma och ett val: alltså ett ställningstagande som provocerar fram en ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om konst | 28 juni, 2017

Folkets träd. En julbetraktelse

På Capitol Hill i Washington D.C. i USA står den sedvanliga stora julgranen på plats. I år lär den vara huggen i norra Kalifornien och således fraktad tvärs över den ...

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 24 december, 2014

Tavlan ägs av Ulf Stenberg

Det svänger om den abstrakta expressionismen

Jackson Pollock lyssnade till jazz när han utförde sina action paintings, samma sak gör Sigvard Olsson. Han är en stor jazz vän och tillika beundrare av Jackson Pollock. Och som ...

Av: Ulf Stenberg | Konstens porträtt | 03 juni, 2016

Charles Thévenin - La prise de la Bastille

Fransk revolution i tysk tappning

Franska revolutionen initierade större förändringar i Tyskland än i ursprungslandet. Naturligtvis är ett sådant antagande endast en hypotes, ett själviskt och odemokratiskt påstående. Men vem kan motbevisa att i ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om samhället | 06 augusti, 2016

Björn Gustavsson. Foto: Privat

Mellan musik och bildkonst

En ny krönika från Björn Gustavsson. Denna gång om musik och konst.

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 03 maj, 2015

Popaganda 2015. Foto: Ami Mörén

Popagandasommaren avslutas med ett bang

Sista helgen på sommaren, sista sucken, sista festivalen. Popaganda 2015 bjöd på sol, soul och sommarnatt. Bland dem som spelade var James Blake, Bob Hund, Joel Alme och Lorentz, men ...

Av: Yrsa Winbergh | Essäer om musik | 16 september, 2015

”Jag vill vara ett med tidspulsen” intervju med Mohamed Omar

”Skymning öfver Upsala” är en diktsamling skriven av Mohamed Omar. En passionerad poet som använder Uppsala som sin målarduk och gärna väver in sin egen historia i sina litterära verk. Det ...

Av: Cassandra Andersson | Litteraturens porträtt | 16 juni, 2014

Digitala avtryck

Den unge svenske tonsättaren Johan Svensson (f. 1983) redogör i detta porträtt av den något äldre kollegan JoakimSandgren (f. 1965)försin fascination inför denne numera i Paris baserade tonsättaren och hans musik. Via ...

Av: Johan Svensson | Musikens porträtt | 28 mars, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.