Nina Ahlzén

Ur Rumänska hundar av Nina Ahlzén

Poeten och skribenten Nina Ahlzén är född och bosatt i Göteborg. Bland annat har hon publicerat tre diktsamlingar och medverkat i flera antologier, till exempel The concept of interception Masspoem Series och Svensk ...

Av: Nina Ahlzén | 05 september, 2017
Utopiska geografier

Minnesmonumentet vid platsen där Kaspar Hauser mördades. Här dödades en okänd av en okänd.

Kaspar Hauser och självmordsbombaren i Ansbach

I låten ”Fri till slut” nämner Håkan Hellström inledningsvis en viss Kaspar Hauser. Vem var han och vad gjorde han i Ansbach – en av flera städer i Bayern som ...

Av: Johan Werkmäster | 05 juli, 2017
Resereportage

45. Erik

Erik skyndade sig lite extra när han passerade Kulturanatomen. Han tittade ner på de intrampade gula löven så att han skulle slippa se den vackra tegelbyggnaden som dolde den modernare ...

Av: Erik | 02 november, 2012
Lund har allt utom vatten

Farväl arbetsförmedlingen!

Jag har sagt upp mig från arbetsförmedlingen. Jag känner mig befriad. Jag känner mig lättad och plötsligt kom det en massa kraft till mig, och lust som jag inte känt ...

Av: Stina Tobiasson | 22 februari, 2013
Gästkrönikör

Eilif Peterssen "Paa utkikk" (1889). Foto: Mathias Jansson

Ryggtavlor i konsten



Den tyska romantikern Casper David Friedrich har ovanan att låta sina figurer vända betraktaren ryggen. Det mest kända exemplet hittar man i målningen Två män betraktar månen från 1820. Målningen finns i flera versionen och i en äldre version från 1835 är det en man och kvinna som står under ett träd och betraktar månen.


I Salvador Dalis målning Flicka vid fönster från 1925 lutar sig en flicka mot fönsterkarmen och ser drömmande ut genom det öppna fönstret på det glittrande vattnet utanför. C.D. Friedrich målning Kvinna vid fönster från 1822 är väldigt lik Dalis målning och man kan ana en inspirationskälla. Dalis målning är realistiskt målad och gjord innan hans surrealistiska period. Vill man hitta en surrealistisk kvinnorygg från samma tid så kan man istället titta på Man Rays fotografi Ingres Violin från 1924.
Salvador Dali "Flicka vid fönster" (1925)

Salvador Dali "Flicka vid fönster" (1925)

Annons:

Oavsett kön så vänder människorna betraktaren ryggen och så fortsätter det i målning efter målning: Vandraren över dimhavet (1818) ensam man står på berg och tittar ut över dimhavet med ryggen mot betraktaren, Månsken över havet (1822) man och två kvinnor sitter på en klippa och tittar ut över havet med ryggen mot betraktaren, Två män vid havet (1817) två herrar med ryggen mot betraktaren. Det är svårt att inte hitta en tavla av C.D. Friedrich där människorna inte vänder oss ryggen om man undantar rena porträttmålningar.

Det är nu inte för att vara oförskämd som människorna i Friedrichs tavlor vänder oss ryggen utan det vänder sig bort från civilisationen mot naturen. De står i enskildhet, inneslutna i sina egna tankar, i en kontemplativ pose och beundrar naturens storslagenhet. Det är helt enkelt i linje med de romantiska konstnärernas syn på människan och naturen. I den norska nationalromantiken kan man hitta många fler exempel. Slindebirken från 1839 räknas som ett av Thomas Fearnleys viktigaste verk och påminner mycket om C.D. Friedrichs målning Två män betraktar månen. I Fearnleys version är det skymning och på en kulle står en gigantisk björk.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Björken fanns på gården Indre Slinde i Sogn i Norge och var 19 meter hög och 5 meter i omkrets. Den växte dramatiskt på en gravhög från 400-talet tills den blåste ner under en storm 1874. Under björken avtecknar sig på målningen två små ryggsilhuetter som betraktar vattnet och bergen framför dem. I Fearnleys målning Landskap med vandringsman (1830) gäller samma sak. En liten vandrare bredvid två stora träd som betraktar det storslagna landskapet framför honom. Den lilla människan med ryggen mot civilisationen som betraktar den storslagna naturen är ett återkommande motiv inom nationalromantiken.

Är det inte bergen man betraktar så är det istället havet. Den norska konstnären Eilif Peterssen har i målning Paa utkikk (1889) målat fem män som stirrar ut över havet. En man i gul rock sitter på en bänk vid strandkanten medan de andra fyra ligger ner i sanden och ser ut över havet medan vågorna sakta rullar in mot stranden. Vad det håller utkik efter kan man undra? Kanske ett skepp som ska avteckna sig mot horisonten? Det verkar i alla fall väldigt avslappnat och idylliskt.

För det mesta är det män som står ute i naturen och tittar bort mot horisonten. Kvinnorna står eller sitter istället inomhus framför ett fönster med ryggen mot betraktaren. De verkar längta ut till ljuset eller så sitter de och drömmer sig bort med en bok. I Salvador Dalis målning Flicka vid fönster från 1925 lutar sig en flicka mot fönsterkarmen och ser drömmande ut genom det öppna fönstret på det glittrande vattnet utanför. C.D. Friedrich målning Kvinna vid fönster från 1822 är väldigt lik Dalis målning och man kan ana en inspirationskälla. Dalis målning är realistiskt målad och gjord innan hans surrealistiska period. Vill man hitta en surrealistisk kvinnorygg från samma tid så kan man istället titta på Man Rays fotografi Ingres Violin från 1924.

Fotografiet visar en naken kvinna som sitter med ryggen mot åskådaren. På nedre delen av ryggen finns på varje sida ett f-hål, det vill säga de resonanshål som finns på en violin vid sidan av strängarna. Kvinnans rygg och hals påminner bakifrån om formen av en violin. Titeln Ingres violin anspelar också på den franska 1700-tals målaren Jean Auguste Dominique Ingres tavla The Valpinçon Bather som också visar en naken kvinna med ryggen mot betraktaren. Man Ray har helt enkelt gjort en surrealistisk parodi på Ingres motiv.

Kvinnor vid fönster har en lång tradition i konsthistorien. Den holländska 1600-tals konstnären Johannes Vermeer placerad ofta sina kvinnor vid ett fönster, dock inte med ryggen mot betraktaren, utan i profil. Den danska konstnären Vilhelm Hammershøi, vars motiv ibland påminner om Vermeer, har gjort en del målningar med kvinnor som står vid fönstret med ryggen mot betraktaren. I En gammal kvinna vid fönstret från (1885) ser vi i Hammershøis karaktäristiska gråskala hur en äldre kvinna i svart klänning och vit hätta står och ser ut genom fönstret. Händerna är knäppta som om hon oroligt väntar på något. I Hammershøi bilder kan man tolka in en mer psykologisk aspekt när det gäller den bortvända kvinnan än andra ljusare motiv som mer speglar en längtan ut till ljuset eller en drömmande blick in en bok. I Hammershøis kvinnoporträtt kan vi se en inneslutenhet, en ensamhet och alienation som på många sätt kommit att bli en del av den moderna människan psykologi.

Samma psykologiska uttryck kan man också hitta i samtida fotokonst. Fotografen Nygårds Karin Bengtsson och Susanna Hesselberg är två exempel på detta. I Nygårds Karin Bengtsson iscensatta fotografier finner vi många kvinnor och en del män som vänder sig bort från betraktaren. De sitter vid ett fönster, vid en bäck eller står i dörröppningen. Precis som i Hammershøis bilder är det ganska kyliga och distanserade interiörer men den svart-vita färgskalan lättas upp med röda och gröna kontraster i fotografierna. Det finns en känsla av något främmande och alienerade hos personerna på bilderna. Som om de inte riktigt trivs i sin tillvaro och vänder sig bort från gemenskapen in i sig själva.

Även Susanna Hesselberg återkommer till den bortvända människan i många av sina fotografier. En kvinna i vit klänning kan stå vid vattenbrynet med ryggen mot oss, hon kan sitta i profil och titta ut genom ett fönste, eller stå naken i det höga gräset bortvänd från åskådaren. Personen i fotografiet blir en solitär som placerats ut i rummet men som inte riktigt verkar höra hemma där.

Det finns i konsten många som vänder oss ryggen. Anledningen varierar under olika epoker. Det kan bero på civilisationsflykt in i en romantisk naturidyll till en mer psykologisk inåtvändhet och alienation från samhället, till att bara få vara i fred med sina egna tankar och drömmar. Det är ju också med ryggen vänd mot omgivningen som vi betraktar konsten. Vi ställer oss framför konstverket med ryggen mot våra medmänniskor för att avskärma omvärlden när vi går in i konstverkets bildvärld. Så konstens ryggtavlor blir på ett plan en bild av oss själva som betraktare.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Johannes Vermeers  

Med karta och GPS genom konsten

Minns du krysset på den hemmagjorda skattkartan som var starten på barndomens äventyr? Eller när du tog fram kartboken ur bokhyllan och följde floder och bergskedjor till exotiska städer? Idag ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 27 december, 2017

”Gud slickar sina testiklar” Anteckningar till Noréns ”Ingen”

Det handlar om döden. Den annalkande. Det tillstånd som kommer att äga fullt tillträde till din kropp i en icke alltför avlägsen framtid. Döden. Denna kvalité. Inte i betydelsen något ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 27 mars, 2014

Aki Onda: Musik skapad av minnen

Den japanske ljudkonstnären var nyligen på besök i Stockhom för att uppträda på konstscenen Weld. Tidningen Kulturens Dev Karnal Fridén var där och passade då också på att prata lite ...

Av: Dev Karnal Fridén | Musikens porträtt | 23 juni, 2010

Noemi Scéci, Krizstina Tóth, Anna Jókai, Ágnes Judit Kiss  Foto: Linda Johansson

Kvinnliga författare från Ungern kämpar vidare under Bokmässans invigningsdag

Balassi-institutets ledare lämnade alla invigningen efter att blivit hårt kritiserade av kända författare, bland andra författarinnan Masha Gessen, vilka öppet kritiserade det statligt finansierade kulturinstitutet och bokmässans samarbete.

Av: Linda Johansson | Essäer om litteratur & böcker | 30 september, 2015

Kan teatern dra nytta av höstens filmdebatt? Teatersåret 2009

I samband med Stockholms Filmfestival i november anno 2009 vaknade för en gång skull ett debattsuget Sverige till liv. Kanske minns ingen lika tydligt festivalfilmerna som den debatt med fokus ...

Av: Anna Nyman | Kulturreportage | 25 december, 2009

Lin Fengmians uggla är egentligen en uv

Den kinesiska uven av konstnären Lin Fengmian (1963) förefaller så sorgsen. Kanske för att den kom till Sverige, förvärvad mer eller mindre direkt av familjen Ramel, och blev kallad uggla ...

Av: Birgitta Milits | Konstens porträtt | 07 december, 2013

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 7

 Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 16 juli, 2013

Om blicken från WM-Data

Ibland när jag blickar på något kan jag snarare, eller mer än det jag ser, föras vidare av detta tillstånd jag bevittnar mot ett annat. Idag är det emot vad ...

Av: Eleonora Bru | Utopiska geografier | 20 juli, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.