Hon fångar djurens blickar

Hare – bearbetad litografi på frigolit av Riitta Tjörneryd Blicken mellan djur och människa, som kanske har spelat en avgörande roll i det mänskliga samhällets utveckling, och som alla människor i ...

Av: Niels Hebert | 24 mars, 2008
Konstens porträtt

En stor opinionsbildare

Jag befann mig i Indien när jag strax före jul fick budskapet att Björn Fremer gått bort. Det kändes vemodigt, främst för att han var en god vän (som dessutom ...

Av: Bertil Falk | 30 januari, 2014
Övriga porträtt

Utklädd till livet . Intervju med Little Annie

Som sextonåring i New Yorks förort ville hon bli artist – och började klä sig som en. "Du ser ut som om du borde stå på scen", sa någon. Hon ...

Av: Frida Sandström | 23 juli, 2013
Musikens porträtt

Vilken napp är din napp?

Om vi kunde se all den strålning som omgärdar oss, skulle vi märka att det dominerande inslaget i vår miljö stammar från mobiltelefoner. Inte nog med att man måste lyssna ...

Av: Carl Abrahamsson | 20 februari, 2011
Carl Abrahamsson

Eilif Peterssen "Paa utkikk" (1889). Foto: Mathias Jansson

Ryggtavlor i konsten



Den tyska romantikern Casper David Friedrich har ovanan att låta sina figurer vända betraktaren ryggen. Det mest kända exemplet hittar man i målningen Två män betraktar månen från 1820. Målningen finns i flera versionen och i en äldre version från 1835 är det en man och kvinna som står under ett träd och betraktar månen.


I Salvador Dalis målning Flicka vid fönster från 1925 lutar sig en flicka mot fönsterkarmen och ser drömmande ut genom det öppna fönstret på det glittrande vattnet utanför. C.D. Friedrich målning Kvinna vid fönster från 1822 är väldigt lik Dalis målning och man kan ana en inspirationskälla. Dalis målning är realistiskt målad och gjord innan hans surrealistiska period. Vill man hitta en surrealistisk kvinnorygg från samma tid så kan man istället titta på Man Rays fotografi Ingres Violin från 1924.
Salvador Dali "Flicka vid fönster" (1925)

Salvador Dali "Flicka vid fönster" (1925)

Annons:

Oavsett kön så vänder människorna betraktaren ryggen och så fortsätter det i målning efter målning: Vandraren över dimhavet (1818) ensam man står på berg och tittar ut över dimhavet med ryggen mot betraktaren, Månsken över havet (1822) man och två kvinnor sitter på en klippa och tittar ut över havet med ryggen mot betraktaren, Två män vid havet (1817) två herrar med ryggen mot betraktaren. Det är svårt att inte hitta en tavla av C.D. Friedrich där människorna inte vänder oss ryggen om man undantar rena porträttmålningar.

Det är nu inte för att vara oförskämd som människorna i Friedrichs tavlor vänder oss ryggen utan det vänder sig bort från civilisationen mot naturen. De står i enskildhet, inneslutna i sina egna tankar, i en kontemplativ pose och beundrar naturens storslagenhet. Det är helt enkelt i linje med de romantiska konstnärernas syn på människan och naturen. I den norska nationalromantiken kan man hitta många fler exempel. Slindebirken från 1839 räknas som ett av Thomas Fearnleys viktigaste verk och påminner mycket om C.D. Friedrichs målning Två män betraktar månen. I Fearnleys version är det skymning och på en kulle står en gigantisk björk.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Björken fanns på gården Indre Slinde i Sogn i Norge och var 19 meter hög och 5 meter i omkrets. Den växte dramatiskt på en gravhög från 400-talet tills den blåste ner under en storm 1874. Under björken avtecknar sig på målningen två små ryggsilhuetter som betraktar vattnet och bergen framför dem. I Fearnleys målning Landskap med vandringsman (1830) gäller samma sak. En liten vandrare bredvid två stora träd som betraktar det storslagna landskapet framför honom. Den lilla människan med ryggen mot civilisationen som betraktar den storslagna naturen är ett återkommande motiv inom nationalromantiken.

Är det inte bergen man betraktar så är det istället havet. Den norska konstnären Eilif Peterssen har i målning Paa utkikk (1889) målat fem män som stirrar ut över havet. En man i gul rock sitter på en bänk vid strandkanten medan de andra fyra ligger ner i sanden och ser ut över havet medan vågorna sakta rullar in mot stranden. Vad det håller utkik efter kan man undra? Kanske ett skepp som ska avteckna sig mot horisonten? Det verkar i alla fall väldigt avslappnat och idylliskt.

För det mesta är det män som står ute i naturen och tittar bort mot horisonten. Kvinnorna står eller sitter istället inomhus framför ett fönster med ryggen mot betraktaren. De verkar längta ut till ljuset eller så sitter de och drömmer sig bort med en bok. I Salvador Dalis målning Flicka vid fönster från 1925 lutar sig en flicka mot fönsterkarmen och ser drömmande ut genom det öppna fönstret på det glittrande vattnet utanför. C.D. Friedrich målning Kvinna vid fönster från 1822 är väldigt lik Dalis målning och man kan ana en inspirationskälla. Dalis målning är realistiskt målad och gjord innan hans surrealistiska period. Vill man hitta en surrealistisk kvinnorygg från samma tid så kan man istället titta på Man Rays fotografi Ingres Violin från 1924.

Fotografiet visar en naken kvinna som sitter med ryggen mot åskådaren. På nedre delen av ryggen finns på varje sida ett f-hål, det vill säga de resonanshål som finns på en violin vid sidan av strängarna. Kvinnans rygg och hals påminner bakifrån om formen av en violin. Titeln Ingres violin anspelar också på den franska 1700-tals målaren Jean Auguste Dominique Ingres tavla The Valpinçon Bather som också visar en naken kvinna med ryggen mot betraktaren. Man Ray har helt enkelt gjort en surrealistisk parodi på Ingres motiv.

Kvinnor vid fönster har en lång tradition i konsthistorien. Den holländska 1600-tals konstnären Johannes Vermeer placerad ofta sina kvinnor vid ett fönster, dock inte med ryggen mot betraktaren, utan i profil. Den danska konstnären Vilhelm Hammershøi, vars motiv ibland påminner om Vermeer, har gjort en del målningar med kvinnor som står vid fönstret med ryggen mot betraktaren. I En gammal kvinna vid fönstret från (1885) ser vi i Hammershøis karaktäristiska gråskala hur en äldre kvinna i svart klänning och vit hätta står och ser ut genom fönstret. Händerna är knäppta som om hon oroligt väntar på något. I Hammershøi bilder kan man tolka in en mer psykologisk aspekt när det gäller den bortvända kvinnan än andra ljusare motiv som mer speglar en längtan ut till ljuset eller en drömmande blick in en bok. I Hammershøis kvinnoporträtt kan vi se en inneslutenhet, en ensamhet och alienation som på många sätt kommit att bli en del av den moderna människan psykologi.

Samma psykologiska uttryck kan man också hitta i samtida fotokonst. Fotografen Nygårds Karin Bengtsson och Susanna Hesselberg är två exempel på detta. I Nygårds Karin Bengtsson iscensatta fotografier finner vi många kvinnor och en del män som vänder sig bort från betraktaren. De sitter vid ett fönster, vid en bäck eller står i dörröppningen. Precis som i Hammershøis bilder är det ganska kyliga och distanserade interiörer men den svart-vita färgskalan lättas upp med röda och gröna kontraster i fotografierna. Det finns en känsla av något främmande och alienerade hos personerna på bilderna. Som om de inte riktigt trivs i sin tillvaro och vänder sig bort från gemenskapen in i sig själva.

Även Susanna Hesselberg återkommer till den bortvända människan i många av sina fotografier. En kvinna i vit klänning kan stå vid vattenbrynet med ryggen mot oss, hon kan sitta i profil och titta ut genom ett fönste, eller stå naken i det höga gräset bortvänd från åskådaren. Personen i fotografiet blir en solitär som placerats ut i rummet men som inte riktigt verkar höra hemma där.

Det finns i konsten många som vänder oss ryggen. Anledningen varierar under olika epoker. Det kan bero på civilisationsflykt in i en romantisk naturidyll till en mer psykologisk inåtvändhet och alienation från samhället, till att bara få vara i fred med sina egna tankar och drömmar. Det är ju också med ryggen vänd mot omgivningen som vi betraktar konsten. Vi ställer oss framför konstverket med ryggen mot våra medmänniskor för att avskärma omvärlden när vi går in i konstverkets bildvärld. Så konstens ryggtavlor blir på ett plan en bild av oss själva som betraktare.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Vilket språk talar Gud? — om bibelns väg till Sverige

Fader war i himiriki hælecht hauis thit namn. til kom os thit rike. warde thin wili hær i iordhriki swa sum han warder i himiriki. wart daglict brød gif os ...

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 11 mars, 2013

En skånsk europé. Om Göran Lundstedt

Göran Lundstedt är en gedigen litteraturvetare som valt att ställa sig utanför universitetet och bli kritiker och essäist. Han riktar sig inte mot den akademiska sfären utan mot ett marknadsanpassat ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 20 december, 2010

En mademoidame som går sin egen väg

Den franska traditionen och allmänna regeln säger att man av hövlighet skall titulera personer och ge dem epitet som monsieur, madame och mademoiselle. Den franska författarinnan Isabelle Sojfer ifrågasätter denna ...

Av: Anna Nyman | Litteraturens porträtt | 05 oktober, 2011

Mastodon - på jakt efter herravälde

Heavy metal med dess otaliga subgenrer är en av de konstformer som nått bred publik och samtidigt delvis kunnat vara relativt svårtillgänglig. Inom kommersiell pop, r´n´b, hip hop och rock ...

Av: Mattias Segerlund | Musikens porträtt | 24 januari, 2012

Ellen Thesleff foto Public Domain Wikipedia

Kulturkrönika, tidig vår 2016

Björn Gustavsson fortsätter att tycka. Nu om Ellen Thesleff med flera

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 28 mars, 2016

I nationalskaldens kristallkula

Förr höll de sig i skymundanskrev anonyma brevkom med anonyma tillropanonyma uppringningarföretog anonyma överfallnu törs de kasta maskernanu har de namn och ansiktengoda danska namnfrostiga danska ansiktennu har de upptäckt ...

Av: Nancy Westman | Övriga porträtt | 07 november, 2010

Målarprinsen i arbete (omkring 1905).  Foto: Emil Eiks

Prins Eugen och folkbildningsfrågorna i början av 1900-talet

Övertygad antinazist, liberal demokratianhängare och folkbildare - Mats Myrstener ger oss en inblick i målarprinsen Eugens liv och verk.

Av: Mats Myrstener | Essäer om konst | 09 december, 2017

De döda författarnas skog

Jag slår av motorn, stiger ur bilen och lyssnar till den stora stillheten i de döda författarnas skog, hör vinden prassla i cedrar och kastanjer, ser den svepa vidare i ...

Av: Johan Werkmäster | Essäer om litteratur & böcker | 21 april, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.