Shaw´s corner Foto Ivo Holmqvist

Engelska mil 1: Shaw´s Corner

Den andra bok som Jan Olof Olsson-Jolo gav ut efter debuten med ”Kungens Köpenhamn” hette ”Engelska mil” och var illustrerad av Birger Lundqvist. Omslaget är vackert, med kåsörens och ...

Av: Ivo Holmqvist | 03 augusti, 2016
Resereportage

Liv som inte förtjänar att leva

From the viewpoint of racism, there is no exterior there are no people on the outside. There are only people who should be like us and whose crime is not ...

Av: Kristian Pella | 24 juni, 2011
Agora - filosofiska essäer

Über allen Gipfeln

Kopparstick av Evert A Duyckinick. Über allen Gipfeln Über allen Gipfeln ist Ruh, in allen Wipfeln spürest du kaum einen Hauch; die Vögelein schweigen im Walde. Warte nur, balde ruhest du auch. – Johann Wolfgang von Goethe

Av: Karl-Gösta Engquist | 13 november, 2007
Utopiska geografier

På jakt efter Don Quijote

Alcalá de Henares - en behaglig och vacker stad belägen tre mil öster om Madrid - är känd för åtminstone tre saker: storkarna, universitetet och Cervantes. Ett hundratal storkpar lever ...

Av: Johan Werkmäster | 18 oktober, 2010
Kulturreportage

Skolan i Athen (1511) av Rafael..

Den matematiska konsten



Det finns dem som anser att matematik är en konst och att siffrorna speglar skönheten i Universum. Den brittiska filosofen och matematikern Bertrand Russel gick så långt att han menade att: “Mathematics, rightly viewed, possesses not only truth, but supreme beauty—a beauty cold and austere, like that of sculpture”.


En klassisk bild som man kan sakna i boken 250 milstolpar i matematikens historia är möjligen Albrecht Dürers gravyr Melankoli från 1514. Det är ett verk som innehåller flera anspelningar på matematik och geometriska figurer som en rhombohedron, ett klot, en magisk fyrkant och en passare. Dürer var nämligen inte bara konstnär utan även matematiker och publicerade fyra böcker om mätning under sin livstid, där den första koncentrerade sig på linjär geometri.
Vortex av Rafael Araujo. Courtesy the artist.

Vortex av Rafael Araujo. Courtesy the artist.

Annons:

Att konsthistorien är fylld av matematik skulle man kunna ta som ett bevis för att det ligger en sanning i påståendet. För vad skulle konsthistorien varit utan perspektivmåleriet, det gyllene snittet, Fibonaccis talserie eller π? Dessa regelbundna vackra mönster som återkommer i naturen och i konsten är nu matematikens höna och ägget problem, som sysselsatt många matematiker och filosofer de senaste åren. För vad kom först? Är matematik en inneboende egenskap i Universum eller något som människans hjärna har hittat på för att förklara vår verklighet? Upptäckte vi matematiken eller uppfann vi den?

När vi ser upp mot stjärnhimlen, verkar den kaotisk, men redan under antiken upptäckte man mönster som förvandlas till stjärnbilder om mytologiska händelser. Fraktalerna fascinerar oss med sina intrikata upprepande mönster som man kan zooma in i evighet. Men de vackra regelbundna mönster som vi upplever finns de egentligen eller är det bara en produkt av vår hjärna som är gjord för att hitta samband och mönster i något som egentligen är lika kaotisk som stjärnhimlen? Det är i alla fall slående hur mycket matematik, mönster och regelbundenheter vi kan hitta i vår omvärld och i konsten.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I boken 250 milstolpar i matematikens historia av Clifford A Pickover (Tukan Förlag, 2015) berättas om matematiska upptäckter från antiken till idag. Varje upptäckt är illustrerad med en bild som i många fall är hämtade från konsthistorien och i andra fall skulle illustrationerna mycket väl kunna upplevas som konstverk. Pythagoras sats illustreras med Rafaels kända målning Skolan i Athen (1511) där vi bland många kända filosofer och tänkare från antiken hittar Pythagoras på trappan i det vänstra hörnet skrivande i sin bok. Den första kända kvinnliga matematikern Hypatia illustreras med en målning från 1885 av pre-raphaeliten Charles William Mitchell. Att matematiken är ett manligt område bekräftas av den sexistiska målningen av Hypatia som man valt till boken.

På målningen ser vi en ung naken kvinna som skyler sig med sitt långa röda hår. Då är Rafaels målning bättre för i Skolan i Athen återfinns Hypathia stående på trappsteget ovanför Pythagoras bredvid Parmenides. Hos Rafael står Hypathia påklädd bredvid de andra stora antika tänkare och hieratiskt befinner hon sig närmare bildens huvudpersoner Platon och Aristoteles i jämförelse med de andra manliga matematikerna Pythagoras och Euklides, som befinner sig längre ner på trappan.
Det finns många exempel på där konst och matematik går hand i hand.

Den danska vetenskapsmannen och designern Piet Hein skapade superägget, eller superellipsoiden som den också benämns inom matematiken. En tredimensionell superellips som har den speciella egenskaper att ägget kan stå på valfri ända och ända var lika stabilt. Hein använde superäggformen i flera olika skulpturer och designföremål. Det största superägget som vägde 1 ton placerades utanför Kelvin Hall i Glasgow.

En annan matematiskt form är "spidronen" som skapades av konstnären Dániel Erdély. Ordet spidron är en kombination av de engelska orden spider och spiral, och är en geometrisk figur som byggs upp av trianglar som vrider sig i en spiral. Erdély har skapat både skulpturer och målningar med hjälp av sina spidroner.

I St. Louis i Missouri USA hittar vi Gateway Arch som är ett imponerande arkitektoniskt monument skapat av den finska arkitekten Eero Saarinen 1947. Monumentet som är 192 meter högt bygger på en inverterad kedjelinje som kan beräknas med en formel där Eulers tal (e) ingår. Eulers tal är en viktig konstant inom matematiken som definierades av matematiken Leonhard Euler i början av 1700-talet.

En klassisk bild som man kan sakna i boken 250 milstolpar i matematikens historia är möjligen Albrecht Dürers gravyr Melankoli från 1514. Det är ett verk som innehåller flera anspelningar på matematik och geometriska figurer som en rhombohedron, ett klot, en magisk fyrkant och en passare. Dürer var nämligen inte bara konstnär utan även matematiker och publicerade fyra böcker om mätning under sin livstid, där den första koncentrerade sig på linjär geometri.

Man behöver nu inte gå till konsthistorien för att hitta konstnärer som är intresserad av matematik utan det finns även idag verksamma konstnärer som tycker att matematik och konst är nära förknippade. Ta bara den venezuelanska konstnären Rafael Araujo och hans fascination för det gyllene snittet. Hans komplexa detaljrika teckningar är gjorde enbart med linjal och passare och tar ungefär 100 timmar att fullfölja. De består av dubbelspiraler, koner, och intrikata geometriska mönster, där till exempel fjärilar följer kurvorna i vackra mönster på hans teckningar.

Att M.C Escher hör till Araujos konstnärliga inspiratörer är kanske inte så konstigt. Eschers var en holländsk konstnär som var mycket intresserad av matematik vilket avspeglar sig i hans konst som är fylld av märkliga paradoxer och omöjliga geometriska figurer. Araujos teckningar har blivit så populära med tiden att han har bestämt sig följa trenden med färgläggningsböcker för vuxna och skapa The Golden Ratio Coloring Book baserad på sina egna teckningar.

I videoverket beweistheorie I har konstnären Artem Tarkhanov intresserat sig för symmetrier mellan konst och språk. I videoverket använder han sig av sex primtal: 562613, 562621, 562631, 562633, 562651 och 562663. Serien är lite speciell eftersom varje tal består av sex siffror, talet sex återkommer därför även i videoverket. Det finns också andra referenser i videon till matematik som boken Principia Mathematica som räknas som ett viktigt verk om matematikens grunder skrivet av Alfred North Whitehead och Bertrand Russell, den senare citerades i inledningen av den här essän. Hela videon har formen av ett visuellt pussel som besökaren måste lösa för att hitta all referenser.

Man kan även nämna Mel Bochners målning Theorem of Pythagoras från 1997 som består av två svarta och en röd rektangel som lagts ihop så de bildar en rätt vinklad triangel. Målningen är helt egentligen ett bevis för Pythagoras sats och samma figur kan man hitta i en mattebok eller i Wikipedias artikel om Pythagoras sats. Bochners verk har dykt upp de senaste åren i flera olika samlingsutställningar som fokuserat på matematiken i konsten.

På till exempel Lewis Glucksman Gallery på Irland arrangerades 2015 en utställning med namnet Boolean Expressions: Contemporary art and mathematical data. George Boole beskrivs ibland som informationsålderns fader och hans booleska uttryck används i dataprogram för att avgöra om ett påstående är sant eller falskt. Man kan säga att booleska uttryck ligger till grund för vårt digitala samhälle. Det skulle också förklara varför matte har blivit så populärt i samtidskonsten eftersom vi lever i en värld där tal och formler allt mer utgör vår vardag. Matematiken styr hur vi använder våra kreditkort till vårt surfande på internet. Hela vår digitala värld bygger på matematik något som också gett avtryck i samtidskonsten.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Jonas Wessel. Embryots iakttagelser

Far har imponerande ärr efter cykelolyckan, som skedde i alléns dystra dunkel. I fallet sprack en luktflaska av kristall och man meddelar om tidssjukdomar via telefon från Marrakech. Far avfärdar det som efemära fenomen och förgyller ...

Av: Jonas Wessel | Utopiska geografier | 16 december, 2013

Bergen-Belsen och Theresienstadt

Till det som Christer Nilsson just skrivit här på sidan om Wannsee-konferensen, Auschwitz och Birkenau kan fogas ett par minnesbilder jag har av besök på två andra liknande ställen, eller ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 11 juni, 2013

Knut Hamsun porträtterad av  Alfredo Andersen

Randanmärkningar om glädjens villkor. Del 1

Om det inte finns glädje i människolivet är det inte mycket värt. Det är då knappast mödan värt att sträva vidare. Den som inte vet vad glädje är kan inte ...

Av: Nikanor Teratologen | Essäer om litteratur & böcker | 19 augusti, 2017

Burroughsparasiten

”Every man has inside himself a parasitic being who is acting not at all to his advantage.”– William S. Burroughs  Jag ser dig i din Brooks Brothers-kostym med väst, din blårandiga ...

Av: Jonas Wessel | Övriga porträtt | 14 april, 2013

Frost

Märkligt det, vad det nu kan benämnas som, kännas som, vara eller förnimmas som. Det som fyller upp en tomhet, det som ständigt är, när inget finns att ta på ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 04 mars, 2014

Gustav Holm, tredje från vänster  i Qaqortoq, Greenland, år 1894

Min farfar var aldrig på Svalbard

När jag ser den svenska sångerskan Tove Styrke som går omkring i de övergivna skolsalarna, de ödsliga korridorerna och den tömda simbassängen i musikvideon till låten Borderline så kommer jag ...

Av: Mathias Jansson | Kulturreportage | 19 juni, 2016

Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen 2

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. Andra och Tredje berättelse: Siffermannen och Den kallsinniga isprinsessan

Av: Ulf Stenberg | Utopiska geografier | 01 Maj, 2017

Dansk humor enligt redaktören Claus Christensen

Bäste Claus Christensen, Tack för länken till din artikel om filmkaraktären Zelko och om undertecknad. Den verkar vara åtminstone 8 månader gammal och jag undrar varför du inte bekantade mig med den ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 02 april, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.