Lizzie Lundberg och den naivistiska konsten

I Sverige började man efter sekelskiftet 1900 uppskatta konst som tidigare missförståtts och föraktats, den naivistiska och den naiva. Den svenska naivismen uppstod närmast som en reaktion mot modernismen och ...

Av: Lena Månsson | 30 augusti, 2017
Kulturreportage

Litteraturen är språket, litteraturen är människan

Om Gayatri Chakrovorty Spivak Gayatri Chakrovorty Spivak, den produktiva nutida feministisk-marxistisk-dekonstruktivistiska litteraturkritikern, ofta kritiserad för sin svårtillgänglighet genom ett språk som endast talar till de invigda, men trots det populär som ...

Av: Anna Nyman | 28 april, 2008
Essäer om politiken

Brasilianska filmfestivalen. Möte med Marilia Rocha

Tack vare föreningen Brasilcines organisation har Stockholm under sju års tid haft möjlighet att skåda det absolut bästa som Brasilien har att presentera när det gäller filmindustri. Men Brasilien har också ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 23 november, 2012
Filmens porträtt

GIBCA – Fernando Sanchez Castillo gräver där han står – och minns

Lund 2010 En gång fick jag i uppdrag skriva om en konstutställning i min hemstads studenttidning, Lundagård. Utställningen skulle invigas med att ett stort huvud av brons rullades genom universitetets centrala ...

Av: Frida Sandström | 23 oktober, 2013
Essäer om konst

 LOVE dataprogram ur David Ahls bok BASIC Computer Games (1978)

Den tidiga datakonsten



LOVE fyra bokstäver för kärlek är popkonstnären Robert Indianas mest kända verk. Det skapades 1964 som ett julkort för Museum of Modern Art. På vykortet ser man de röda bokstäverna LO som står ovanför bokstäverna VE och därmed bildar en kvadrat. I texten är bokstaven O lutad åt höger.


Ett av de tidiga verken i samlingen är från 1965 och skapat av datakonstpionjären Frieder Nake. Utskriften heter Hommage à Paul Klee, 13/9/65 Nr.2 och är en dataanalys av Paul Klees målning Highroads and Byroads från 1929. Klees målningen består av ett rutnät av olika färgfält. Tänk dig att du ser ett landskap med rektangulära fält från luften där man i varje rektangel odlar olika växter i olika färger. På så sätt påminner tavlan i form om den tidiga datakonsten och genom olika matematiska funktioner kunde Nake återskapa motivet på skärmen.
Frieder Nake, Hommage à Paul Klee, 13/9/65 Nr.2, (1965)

Frieder Nake, Hommage à Paul Klee, 13/9/65 Nr.2, (1965)

Annons:

Verket fick stor spridning då det användes på ett frimärke i USA och har även återskapats som skulptur. I en bok från 1978 om hur du skapar dataspel i programspråket BASIC hittade jag ett program av den amerikanska programmeraren David Ahl där du kan återskapa Indianas kända verk i din dator. Det är ett ganska kort program på 35 rader som ber användaren att mata in ett ord, i det här fallet LOVE. Datorn skriver sedan ut ordet på skärmen genom att använda ordet LOVE som bakgrund och lämna tomrum för de stora bokstäverna. Det vita tomrummet på skärmen bildar alltså en kvadrat med LO överst och VE under och där O är tiltat precis som i originalet.

Varför programmet som återskapar ett konstverk finns med i en bok om dataspel kan man fråga sig? David Ahl var en hängiven programmerare och grundade Creative Computing magazine 1974. En tidskrift som riktade sig till en växande grupp hobbyprogrammerare. Ahls bok BASIC Computer Games, som exemplet är hämtat ur, var en riktig bestseller på sin tid och är den första databok som sålt i över en miljon exemplar. Majoriten av programmen i boken handlar om att skapa enkla dataspel som hockey, sänka skepp eller boxning. Men det finns även andra "spel" där du ka skapa poesi, genom att slumpa fram en haiku-dikt eller programmet "Byråkrat" som kan vara till ovärderlig hjälp när det gäller att förbereda tal och rapporter av olika slag.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

" Programmet slumpar fram olika byråkratiska meningar som gör att du kan prata på inför en publik som tycker att det låter väldigt viktigt fast ditt tal bara består av lösryckta byråkratiska klichéer. Många år senare skulle Andrew C. Bulhaks skapa programmet The Postmodernism Generator (1996) som använder samma princip, fast med en mer avancerad grammatisk kontroll, för att skapa verklighetstrogna uppsatser inom litteratur, sociologi och kulturteori. Generatorn skapar titel, författare, universitet namn, själva uppsatsen med tillhörande fotnoter och källförteckning. De sägs att en del av de framslumpade uppsatserna varit så verklighetstrogna att de lyckats bli publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Precis som Ahls program "Byråkrat" driver med det högtravande och svårtillgängliga språkbruket bland myndigheter så parodierar Bulhaks The Postmodernism Generator den akademiska världens postmodernistiska och pseudovetenskapliga texter.

För David Ahls handlade programmering om att vara kreativ, vilket också var namnen han valde på sin tidskrift. Om det sedan blev ett spel eller något konstnärligt var inte det viktiga. Det är också en beskrivning som passar in på den tidiga datakonsten som kan daterars ända tillbaka till 1960-talet. Det var inte konstnärer som skapade konsten utan snarare ingenjörer och dataexperter eftersom datorer bara fanns på universitet och forskningsinstitutioner och man måste vara en expert för att handskas med dem. Det är kanske därför inte helt korrekt att kalla det för konst då mycket helt enkelt handlar om kreativ programmering. Men vi ska nog tacka dess unga kreativa ingenjörer som insåg att datorer kunde användas till mer än att bara göra beräkningar och som tog varje tillfälle i akt för att leka och experimentera med statens jättedyra maskiner för att skapa visuella effekter men även olika former av dataspel.

När konstnärerna började använda sig av datorer för att skapa konst blev de antingen tvungen att lära sig programmera själva eller förlita sig på expertisen hos dataingenjörerna. Gary Svensson som har forskat om den tidiga datakonsten i Sverige skriver i sin avhandling Digitala pionjärer: Datakonstens introduktion i Sverige (2000) om några svenska exempel.
Sten Kallin som var civilingenjör och jobbade för IBM i Sverige blev kontaktad av flera konstnärer under 1970-talet som var intresserade av hur datorer skulle kunna användas för att skapa ny konst. Textilkonstnären Astrid Stampe samarbetade till exempel med Kallin för att fram nya mönster för sina textiler. Ett mer fördjupat samarbete uppstod med konstnärer Sture Johansson där Kallin hjälpte till med att ta fram helt nya grafiklösningar och program som resulterade i olika former av konstverk som Intra-projektet från 1970.

Ett annat fruktsamt samarbete uppstod mellan datateknikern Göran Sundqvist som var anställd av SAAB och konstnären Lars-Gunnar Bodin. Deras samarbete resulterade i en del elektronisk musik men också olika bildkompositioner som Seriella strukturer i bild och musik som visades på Sturegalleriet 1960. Mycket av den här tidens datakonst bestod av svart-vita mönster, ofta upprepningar med olika variationer, som man skulle kunna benämna matematiska kompositioner. Men även om man nu kunde skapa konst på dataskärmen fanns det en teknisk begränsning i möjligheten att skriva ut verken.

Det här var långt innan laserskrivare, 3D-skrivare och för den delen färgskrivare, utan man använda sig av en plotter som är en skrivare som använder sig av en penna för att skriva ut resultatet på papper.
Begränsningarna resulterade som sagt i svart-vita bilder med geometriska eller abstrakta former, men å andra sidan passade dessa motiv ganska bra in på samtidens konstscen som fortfarande under 1960-talet dominerades av abstrakt och non-figurativ konst med riktningar som formalism och konkretism där formen stod i centrum. En annan konstriktning under 1960-talet var Op-konsten, optisk konst, med bland annat svart-vita mönster med många linjer och rutnät som skapade optiska illusioner. Op-konsten bestod i grunden av matematiska kompositioner som det visade sig att datorerna var mycket lämpliga att beräkna och framställa. Datakonsten skapade egentligen inte någon ny konstinriktning utan gjorde det bara betydligt enklare att skapa, upprepa och experimentera med olika geometriska uttryck genom att ändra på olika värden i beräkningen eller låta slumpen ha en del i skapandet.

Ett exempel på det är konstnären Torsten Ridell som samarbetade med olika institutioner i Paris och London för att skapa sin serie med Linjepermuationer som består av horisontala och vertikal linjer som skrivs ut i en serie med olika slumpmässiga avstånd som bildar fina rutnät. Även i det här fallet var konstnären beroende av tekniker vid institutioner som hade tillgång till kraftfulla datorer för att kunna förverkliga sina idéer. Man ska i sammanhanget inte heller glömma bort kostnaden för att använda datorer eller en plotter under 1960-70-talet. Det fanns inte som idag, varken tid eller ekonomiska förutsättningar att göra många misstag under processen. Ridells Linjepermuationer är skapade i slutet av 1970-talet i brytpunkten då datorer börjar bli allt mindre och billigare och under 1980-talet kommer vi att se en explosion av hemdatorer som vanliga människor kan skaffa som också kommer att förändra konstnärernas möjlighet att skapa egen datakonst.

Victoria and Albert Museum (V&A) i London har en stor samling med verk från den tidiga datakonsten. Samlingen består till stor del av utskrifter på papper, vilket är betydligt enklare att spara och visa upp än gamla datorer med program som ingen längre vet hur man hanterar. Många av konstverken skapades i nu bortglömda programspråk som Fortran och ALGOL 60. V&A definierar datakonst som en historisk term som avgränsas av perioden 1960-80, efter 1980 gör hemdatorerna sitt intåg på scenen och förändrar villkoren för konstnärerna.

Ett av de tidiga verken i samlingen är från 1965 och skapat av datakonstpionjären Frieder Nake. Utskriften heter Hommage à Paul Klee, 13/9/65 Nr.2 och är en dataanalys av Paul Klees målning Highroads and Byroads från 1929. Klees målningen består av ett rutnät av olika färgfält. Tänk dig att du ser ett landskap med rektangulära fält från luften där man i varje rektangel odlar olika växter i olika färger. På så sätt påminner tavlan i form om den tidiga datakonsten och genom olika matematiska funktioner kunde Nake återskapa motivet på skärmen.

Eftersom datakonst var så förknippad med teknik och ingenjörer så var det från början en mansdominerad värld, men precis som man kan plocka upp 1800-tals matematikerna Ada Lovelace som en pionjär inom dataprogrammering kan man också hitta kvinnor som varit pionjärer inom datakonsten. En av dessa är Vera Molnár (f.1924) en fransk konstnär som i sin konst arbetade med att repetera geometriska figurer. 1968 började hon arbeta med datorer när hon insåg att datorn snabbare kunde bearbeta informationen och skapa en mer objektiv arbetsprocess.

Ett av hennes verk Letters from my Mother som finns i V&A:s samlingar är ett försök att med en dator härma hennes mors handskrift och skapa en simulering av hur skriften förändras när hennes mor åldras och hälsan försämrades. Det är ett konstverk som förutspår den utveckling som datakonsten kommer att ta längre fram. Det sker en utveckling från 1960-talets enkla program för att skapa geometriska mönster till mer avancerade program som kan analysera stora datamängder och skapa simuleringar inom olika områden. Utvecklingen går mot en form av artificiell intelligens där datorn blir allt mer självständig och kreativ och kan utveckla in egen konststil. Vera Molnár var i det fallet inte bara en pionjär inom datakonsten utan också en visionär.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 17 november, 2011

Fotokomposition  Hebriana Alainentalo

Poetisk form eller formens poesi

Käre läsare, tanken på förståelse blir inte av följdintresse - allt kan ändras, kastas om. Det är enbart skilda känslodjup som texten vill frammana. Detta genom det mest förbjudna – ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 11 december, 2015

Boxaren och soldaten Joe Louis fyller 100 år

Han föddes den 13 maj 1914 som Joseph Louis Barrow. Skrönan har det till att när han skulle skriva under ett matchkontrakt var hans handstil så barnslig och bokstäverna så ...

Av: Gregor Flakierski | Övriga porträtt | 13 Maj, 2014

Augustinus och Sanningen

Filosofen och kyrkofadern Augustinus skriver i Bekännelser från 300-talet om ett begär efter smärta, som han får utlopp för på teatern. Men det är en smärta som bara får finnas ...

Av: Hedvig Ljungar | Gästkrönikör | 10 april, 2014

August och lasterna

Den pietistiska tron, en from riktning inom kristen religion, präglade August Strindbergs uppväxt. Modern Nora, som dog i lungsot när August var tretton, bad till Gud och sökte tröst hos ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om litteratur & böcker | 04 juni, 2011

Eleonora Bru · Dikter

Bild: Hebriana AlainentaloOm det inte var för ditt ansikte som vänder sig om hela tiden blir denna rörelse en gåta som smugit sig igenom två hundra år, för att passera ...

Av: Eleonora Bru | Utopiska geografier | 16 oktober, 2008

nya dikter av Carsten Palmer Schale

Carsten Palmer Schale som poet inför det nya året

Av: Carsten Palmer Schale | Utopiska geografier | 11 januari, 2017

Tidiga Petrarcaspår i nordisk litteratur

The importance of Petrarch’s (1304-74) poetry has been immense. Lars Burman 1993 Icke sedan 600-året för Francesco Petrarcas födelse har den italienske poeten, filosofen og lärofadern fått så mycken uppmärksamhet i Norden ...

Av: Søren Sørensen | Litteraturens porträtt | 04 februari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts