När devising tar sig an Ett drömspel

Jag blir upphämtad vid Östersund C av Teater Verbals producent Olle Olsson. Tillsammans åker vi till den konferensgård cirka en mil utanför centrala Östersund där Teater Verbal huserar sommaren 2011 ...

Av: Anna Nyman | 01 augusti, 2011
Reportage om scenkonst

Edgar Alla Poe och det sublima Antarktis

År 2009 fyller den amerikanske författaren Edgar Allan Poe tvåhundra år. Det uppmärksammas stort i USA och mindre i Sverige. Den store skräck- och deckarmästaren skrev bara en roman, Artur ...

Av: Bertil Häggman | 18 juli, 2009
Essäer om litteratur & böcker

Musiken - Västerlandets ödesfråga

  Pentagram av Hebriana Alainentalo I sin senaste bok, Sirenernas sång, har filosofen Eugenio Trías tagit sig an den västerländska historien utifrån musikens perspektiv. Ansatsen är lika spännande som svindlande. Genom en ...

Av: Eugenio Trías | 06 juni, 2010
Agora - filosofiska essäer

Den relativa maktens århundrade

Det 21:a århundradet kommer inte att bli det nya amerikanska århundradet som de nykonservativa förutspådde i slutet av 1990-talet. Kommer det i stället att bli det antiamerikanska seklet som den ...

Av: Pierre Hassner | 20 november, 2013
Essäer om samhället

Månmuseet, 1969.

Månmuseet och andra konstverk i omloppsbana



När man står ute en kall vinternatt och tittar upp mot den stjärnklara himlen kan man inte låta bli att ställa sig en av de stora existentiella frågorna: Finns det konst där ute i universum? 
Nästa utställningsplats att erövra i rymden borde vara Mars, men tyvärr måste jag göra eventuella intresserade konstnärer besvikna för Damien Hirst hann först. Beagle 2 var en rymdfarkost som skulle landa på Mars 2003 men under färden ner mot ytan tappade man kontakten med den. Efter flera misslyckade försök med att få kontakt drog man slutsatsen att farkosten störtat och blivit förstörd. Ombord på Beagle 2 fanns ett konstverk gjort av Damien Hirst. Hirst är bland annat känd för sina prickmålningar och en sådan liten prickmålning fanns med på farkosten.
Space Invaders verk Space2 på ISS, Foto: ESA/NASA

Space Invaders verk Space2 på ISS, Foto: ESA/NASA

Annons:

Det föremål som befinner sig längst bort i rymden skapat av en människa är rymdsonden Voyager 1 som NASA skickade iväg 1977 för att undersöka planeterna i vårt solsystem. Sonden har nu lämnat vårt solsystem och är på väg ut i den yttre rymden. Det som gör Voyagersonden så speciell är att man placerade en guld-LP på farkosten med information om jorden.

På skivan finns bland annat bilder och musik tillsammans med instruktioner om hur man ska hitta vår planet. Även om man tog med kända kompositörer som Bach, Mozart och Beethoven på skivan så finns det inte ett enda konstverk med bland de 116 bilderna på skivan. Så om en utomjordisk civilisation skulle hitta skivan och lyckas spela den så kommer de att tro att vi människor är duktiga på att skapa musik men inte speciellt begåvade när det gäller bildkonst. Man skulle visserligen kunna hävda av den berömda plaketten som föreställer en naken man och en kvinna och en beskrivning av vårt solsystem skulle kunna betraktas som någon form av bildkonst, men det är väl, för att vara petig, snarare en illustration än ett konstverk.

Betydligt närmare ligger då månmuseet. Det är precis som det låter ett museum på månen med konst av sex kända sextiotalskonstnärer Robert Rauschenberg, David Novros, John Chamberlain, Claes Oldenburg, Forrest Myers och Andy Warhol. Museet fördes till månen 1969 med Apollo 12 som var den andra bemannade farkosten som landade på månen. Även om det rör sig om en imponerande lista med konstnärer så är museet ganska oansenligt. Det finns på en liten keramisk bricka som är cirka 2 x 1.3 cm stor.

På denna lilla bricka har konstnärerna ristat in var sitt konstverk som mest påminner om klotter. Andy Warhols figur, som med lite fantasi skulle kunna tolkas som en rymdraket, får nog de flesta att tänka på en snopp ritad på väggen till en offentlig toalett. Claes Oldenburgs figur påminner lite grand om en geometrisk Musse Pigg medan Robert Rauschenbergs verk bara består av ett vertikalt streck.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Alla konstnärer vill naturligtvis vara först med att ställa ut konst på månen. Den belgiska skulptören Paul Van Hoeydonck brukar hävda att han var den första konstnären att placera ut ett konstverk på månen. Det skedde 1971 under den fjärde månlandningen med Apollo 15. Astronauterna placerade ut den 8.5 cm lilla aluminiumskulpturen Fallen Astronaut tillsammans med en plakett med namnen på 14 amerikanska astronauter och sovjetiska kosmonauter som omkommit i tjänst.

Skulpturen blev ett minnesmonument över alla de modiga människor som hjälpt till att erövra rymden. Som vi sett var dock inte Van Hoeydonck först utan redan 1969 hade man etablerat ett månmuseum.

Även den svenska konstnären Mikael Genberg hävdar att hans konstprojekt kommer att vara det första på månen. Även om han inte kommer att bli först så är det ett spännande projekt som ska placera en typisk svensk röd stuga med vita knutar på månen. Månhuset kommer iallafall att synas bättre än de ganska små och grå konstverk som finns där sedan tidigare. Genberg har sedan 1999 jobbat med sitt projekt och det stora problemet är förstås att finanisera det. Genom crowdfunding hoppas nu konstnären få ihop tillräckligt med pengar för att genomföra projektet. På sin hemsida themoonhouse.com beskriver han idén bakom månhuset:

"Ett demokratiskt projekt i rymden, där alla är välkomna att vara med och skapa en unik symbol för vad vi människor kan uppnå tillsammans. Månhuset gör rymden mer tillgängligt för alla i syfte att ta rymden närmare människan och människan närmare rymden."

Det finns nu fler som ligger i startgroparna för att placera ut konst på månen. Google har utlyst Google Lunar XPRIZE på 20 miljoner dollar till den som först kan placera en rover, det vill säga en obemannad robotbil på månen som kan skicka hem bilder.

Några som har nappat på idén är Carnegie Mellon University's Robotic Institute som planerar att skicka en rover under 2016 till månen. Med rovern kommer man också att skicka med skulpturen MoonArk som bygger på en liknande idé som guld-LP:n på Voyager 1. Skulpturen kommer att innehålla material från olika jordiska konstformer som konst, arkitektur, design, musik och litteratur. Eftersom det är dyrt att skicka upp saker till månen får skulpturen, som egentligen är mer som ett museum, inte väga så mycket. Den beräknas väga som en halvfull läskburk.

En internationell grupp med runt 30 konstnärer, forskare och designers har arbetat i flera år med att skapa denna ark som består av fyra kammare med fyra disketter av safir med inskriptioner och små kapslar som innehåller material som visar att det finns liv på jorden. Nu behöver man inte åka till månen för att se detta verk, eftersom en kopia kommer att tillverkas och ställas ut i Paris och i tio andra europeiska städer.

Betydligt enklare är det att skicka upp konst till ISS, den internationella rymdstationen som ligger i omloppsbana runt jorden. Trafiken dit är ganska regelbunden då de som jobbar där behöver proviant och man byter ut besättningen efter hand. På ISS pågår det en hel del olika vetenskapliga experiment och ibland även konstutställningar. Att gatukonstnären Space Invader har invaderat rymdstationen med sin konst känns helt rätt. Space Invader har gjort sig känd för att sätta upp små mosaiker på husfasader runt om i världen med motiv från dataspel som Super Mario, Pacman och Space Invaders. Sedan juli 2014 finns nu verket Space2 på ISS. Verket består av en liten mosaik som passande nog har motivet av ett rött monster från spelet Space Invaders.

Det första konstverk som skickades upp till ISS anses annars vara Katie Patersons Field of the Sky (2012) som också anlände i juli 2014. Skulpturen har formen av en riktig meteorit som efter ha färdats i rymden i 4.5 miljarder år ramlade ner på jorden för drygt 5600 år sedan. Paterson vill med vetenskapen och konstens hjälp återföra meteoriten till rymden där den hör hemma. Att skicka upp ett konstverk till ISS föregås av rigorösa kontroller och tester. Man befarade bland annat att rost från Patersons skulptur skulle kunna hamna i rymdstationens luftfilter och utsätta astronauterna för fara. Till slut beslöt man sig för att täcka hela skulpturen med ett lager genomskinlig silikon för att förhindra eventuella framtida läckage av partiklar.

Nästa utställningsplats att erövra i rymden borde vara Mars, men tyvärr måste jag göra eventuella intresserade konstnärer besvikna för Damien Hirst hann först. Beagle 2 var en rymdfarkost som skulle landa på Mars 2003 men under färden ner mot ytan tappade man kontakten med den. Efter flera misslyckade försök med att få kontakt drog man slutsatsen att farkosten störtat och blivit förstörd. Ombord på Beagle 2 fanns ett konstverk gjort av Damien Hirst. Hirst är bland annat känd för sina prickmålningar och en sådan liten prickmålning fanns med på farkosten.

Konstverket var inte bara en estetisk utsmyckning utan skulle även användas av vetenskapsmännen som en testplatta för att kalibrera farkostens kamera och spektrometer. När NASA under 2015 skickade en rekognoseringssatellit till Mars fick den en skymt av Beagle 2 under uppdraget. Den försvunna farkosten med Hirsts prickmålning var återfunnen. Därmed kan man också säga att Damien Hirst har skapat det konstverk som befinner sig längts bort i en omloppsbana kring solen. Att Hirsts målning inte kommer bli det sista konstverket på Mars är dock säkert. För vilken konstnär skulle kunna motstå frestelsen att få ställa ut på en planet i rymden?

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Benjamin 4

  Om Om

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 03 september, 2011

Herman Melville. Foto: Wikipedia

Herman Melville. Ball's Bluff : en drömbild (oktober 1861)

Erik Carlquist och Herman Melville.

Av: Herman Melville | Utopiska geografier | 03 juni, 2015

En livskraftig hundraåring: ”På spaning efter den tid som flytt”.

I mars 1913 fann Marcel Proust en förläggare som var villig att ge ut hans ”A la recherche du temps perdu” sedan flera andra hade tackat nej. Men Bernard Grasset ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 09 maj, 2013

Liten mening om val

Jag skulle kunna skriva ett öppet brev förstås, hoppas att kanske under frukostens förströelser ser Du just min lilla mening. Eller den elektroniska vägen in i regeringskansliet är alltid tillgänglig, förstås, alltid tillgänglig ...

Av: Linda Bönström | Gästkrönikör | 13 september, 2014

Agape og Eros

Liv, fortelling og melodrama Å ha et liv å leve er å leve i fortelling. Fortellinger har forteller, som er den som har en historie å fortelle. Historier har hendelsesforløp, og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 27 oktober, 2014

ABBA de museala. En perverterad musik?

Thank you for the music. ABBA-musiken. Är det musik? Är det inte bara enkel sörja? Är det verkligen tonhöjd och tondjup? Är ABBA The music story, inte bara en vulgär ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 27 juni, 2013

Karen Blixen eller livet som konstverk

Huset låg öde. Skymningen höll på att sänka sig sakta över Rungstedlund och taknockarna avtecknade sig som vassa siluetter mot den mörknande himlen. Det var tomt och ödsligt som om ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 05 februari, 2012

De fyra stegen

Den 9 maj 2011 gick jag hem genom Finngatan i Lund. Jag säger "genom" därför att grönskan var sådan, att man kunde uppleva gatan som en tunnel. Det blev jag ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 26 maj, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.