Om utdanning og danning

Tematikken for herværende essay er, i vid forstand, moralfilosofi, det vil si at det er om hva en bør streve etter å realisere, hva som er høyverdig og hva som ...

Av: Thor Olav Olsen | 17 september, 2009
Agora - filosofiska essäer

Andy Warhol, Velvet Underground och Ron Nameth

I samband med att Fotografiska i Stockholm i början av 2011 visar en utställning om Andy Warhols (och Velvet Undergrounds) "Exploding Plastic Inevitable"-show 1966-1967 tillåter vi oss här en liten ...

Av: Carl Abrahamsson | 12 januari, 2011
Konstens porträtt

Bergman, Fellini och Liv Ullman

Ett konstnärligt möte mellan Sverige och Italien

Den italienske kritikern och dokumentaristen Silvano Console om Ingmar Bergman och Federico Fellini.

Av: Silvano Console | 28 november, 2017
Essäer om film

En arbetslägenhet i Stockholm

- Varför ser man aldrig dig i en mjukt stoppad möbel i tv? Är du bitter? - Jag har undrat med vilken saklig motivering Dagens Nyheter, Expressen, Kulturradion och så vidare ...

Av: Peter Lucas Erixon | 04 januari, 2010
Utopiska geografier

Månmuseet, 1969.

Månmuseet och andra konstverk i omloppsbana



När man står ute en kall vinternatt och tittar upp mot den stjärnklara himlen kan man inte låta bli att ställa sig en av de stora existentiella frågorna: Finns det konst där ute i universum? 
Nästa utställningsplats att erövra i rymden borde vara Mars, men tyvärr måste jag göra eventuella intresserade konstnärer besvikna för Damien Hirst hann först. Beagle 2 var en rymdfarkost som skulle landa på Mars 2003 men under färden ner mot ytan tappade man kontakten med den. Efter flera misslyckade försök med att få kontakt drog man slutsatsen att farkosten störtat och blivit förstörd. Ombord på Beagle 2 fanns ett konstverk gjort av Damien Hirst. Hirst är bland annat känd för sina prickmålningar och en sådan liten prickmålning fanns med på farkosten.
Space Invaders verk Space2 på ISS, Foto: ESA/NASA

Space Invaders verk Space2 på ISS, Foto: ESA/NASA

Annons:

Det föremål som befinner sig längst bort i rymden skapat av en människa är rymdsonden Voyager 1 som NASA skickade iväg 1977 för att undersöka planeterna i vårt solsystem. Sonden har nu lämnat vårt solsystem och är på väg ut i den yttre rymden. Det som gör Voyagersonden så speciell är att man placerade en guld-LP på farkosten med information om jorden.

På skivan finns bland annat bilder och musik tillsammans med instruktioner om hur man ska hitta vår planet. Även om man tog med kända kompositörer som Bach, Mozart och Beethoven på skivan så finns det inte ett enda konstverk med bland de 116 bilderna på skivan. Så om en utomjordisk civilisation skulle hitta skivan och lyckas spela den så kommer de att tro att vi människor är duktiga på att skapa musik men inte speciellt begåvade när det gäller bildkonst. Man skulle visserligen kunna hävda av den berömda plaketten som föreställer en naken man och en kvinna och en beskrivning av vårt solsystem skulle kunna betraktas som någon form av bildkonst, men det är väl, för att vara petig, snarare en illustration än ett konstverk.

Betydligt närmare ligger då månmuseet. Det är precis som det låter ett museum på månen med konst av sex kända sextiotalskonstnärer Robert Rauschenberg, David Novros, John Chamberlain, Claes Oldenburg, Forrest Myers och Andy Warhol. Museet fördes till månen 1969 med Apollo 12 som var den andra bemannade farkosten som landade på månen. Även om det rör sig om en imponerande lista med konstnärer så är museet ganska oansenligt. Det finns på en liten keramisk bricka som är cirka 2 x 1.3 cm stor.

På denna lilla bricka har konstnärerna ristat in var sitt konstverk som mest påminner om klotter. Andy Warhols figur, som med lite fantasi skulle kunna tolkas som en rymdraket, får nog de flesta att tänka på en snopp ritad på väggen till en offentlig toalett. Claes Oldenburgs figur påminner lite grand om en geometrisk Musse Pigg medan Robert Rauschenbergs verk bara består av ett vertikalt streck.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Alla konstnärer vill naturligtvis vara först med att ställa ut konst på månen. Den belgiska skulptören Paul Van Hoeydonck brukar hävda att han var den första konstnären att placera ut ett konstverk på månen. Det skedde 1971 under den fjärde månlandningen med Apollo 15. Astronauterna placerade ut den 8.5 cm lilla aluminiumskulpturen Fallen Astronaut tillsammans med en plakett med namnen på 14 amerikanska astronauter och sovjetiska kosmonauter som omkommit i tjänst.

Skulpturen blev ett minnesmonument över alla de modiga människor som hjälpt till att erövra rymden. Som vi sett var dock inte Van Hoeydonck först utan redan 1969 hade man etablerat ett månmuseum.

Även den svenska konstnären Mikael Genberg hävdar att hans konstprojekt kommer att vara det första på månen. Även om han inte kommer att bli först så är det ett spännande projekt som ska placera en typisk svensk röd stuga med vita knutar på månen. Månhuset kommer iallafall att synas bättre än de ganska små och grå konstverk som finns där sedan tidigare. Genberg har sedan 1999 jobbat med sitt projekt och det stora problemet är förstås att finanisera det. Genom crowdfunding hoppas nu konstnären få ihop tillräckligt med pengar för att genomföra projektet. På sin hemsida themoonhouse.com beskriver han idén bakom månhuset:

"Ett demokratiskt projekt i rymden, där alla är välkomna att vara med och skapa en unik symbol för vad vi människor kan uppnå tillsammans. Månhuset gör rymden mer tillgängligt för alla i syfte att ta rymden närmare människan och människan närmare rymden."

Det finns nu fler som ligger i startgroparna för att placera ut konst på månen. Google har utlyst Google Lunar XPRIZE på 20 miljoner dollar till den som först kan placera en rover, det vill säga en obemannad robotbil på månen som kan skicka hem bilder.

Några som har nappat på idén är Carnegie Mellon University's Robotic Institute som planerar att skicka en rover under 2016 till månen. Med rovern kommer man också att skicka med skulpturen MoonArk som bygger på en liknande idé som guld-LP:n på Voyager 1. Skulpturen kommer att innehålla material från olika jordiska konstformer som konst, arkitektur, design, musik och litteratur. Eftersom det är dyrt att skicka upp saker till månen får skulpturen, som egentligen är mer som ett museum, inte väga så mycket. Den beräknas väga som en halvfull läskburk.

En internationell grupp med runt 30 konstnärer, forskare och designers har arbetat i flera år med att skapa denna ark som består av fyra kammare med fyra disketter av safir med inskriptioner och små kapslar som innehåller material som visar att det finns liv på jorden. Nu behöver man inte åka till månen för att se detta verk, eftersom en kopia kommer att tillverkas och ställas ut i Paris och i tio andra europeiska städer.

Betydligt enklare är det att skicka upp konst till ISS, den internationella rymdstationen som ligger i omloppsbana runt jorden. Trafiken dit är ganska regelbunden då de som jobbar där behöver proviant och man byter ut besättningen efter hand. På ISS pågår det en hel del olika vetenskapliga experiment och ibland även konstutställningar. Att gatukonstnären Space Invader har invaderat rymdstationen med sin konst känns helt rätt. Space Invader har gjort sig känd för att sätta upp små mosaiker på husfasader runt om i världen med motiv från dataspel som Super Mario, Pacman och Space Invaders. Sedan juli 2014 finns nu verket Space2 på ISS. Verket består av en liten mosaik som passande nog har motivet av ett rött monster från spelet Space Invaders.

Det första konstverk som skickades upp till ISS anses annars vara Katie Patersons Field of the Sky (2012) som också anlände i juli 2014. Skulpturen har formen av en riktig meteorit som efter ha färdats i rymden i 4.5 miljarder år ramlade ner på jorden för drygt 5600 år sedan. Paterson vill med vetenskapen och konstens hjälp återföra meteoriten till rymden där den hör hemma. Att skicka upp ett konstverk till ISS föregås av rigorösa kontroller och tester. Man befarade bland annat att rost från Patersons skulptur skulle kunna hamna i rymdstationens luftfilter och utsätta astronauterna för fara. Till slut beslöt man sig för att täcka hela skulpturen med ett lager genomskinlig silikon för att förhindra eventuella framtida läckage av partiklar.

Nästa utställningsplats att erövra i rymden borde vara Mars, men tyvärr måste jag göra eventuella intresserade konstnärer besvikna för Damien Hirst hann först. Beagle 2 var en rymdfarkost som skulle landa på Mars 2003 men under färden ner mot ytan tappade man kontakten med den. Efter flera misslyckade försök med att få kontakt drog man slutsatsen att farkosten störtat och blivit förstörd. Ombord på Beagle 2 fanns ett konstverk gjort av Damien Hirst. Hirst är bland annat känd för sina prickmålningar och en sådan liten prickmålning fanns med på farkosten.

Konstverket var inte bara en estetisk utsmyckning utan skulle även användas av vetenskapsmännen som en testplatta för att kalibrera farkostens kamera och spektrometer. När NASA under 2015 skickade en rekognoseringssatellit till Mars fick den en skymt av Beagle 2 under uppdraget. Den försvunna farkosten med Hirsts prickmålning var återfunnen. Därmed kan man också säga att Damien Hirst har skapat det konstverk som befinner sig längts bort i en omloppsbana kring solen. Att Hirsts målning inte kommer bli det sista konstverket på Mars är dock säkert. För vilken konstnär skulle kunna motstå frestelsen att få ställa ut på en planet i rymden?

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Livsfarlig, livsnödvändig läsning (Om klassiker och kanon del I)

Varför läser jag klassiker?   Vad är en klassiker? Den mest allmänna och traditionella definitionen är att klassikerna, i likhet med kanon, betecknar "det utvalda och mönstergilla", och "att denna förebildlighet är ...

Av: Lidija Praizovic | Essäer om litteratur & böcker | 01 mars, 2010

Illustration Hebriana Alainentalo

Onåbar del 3 av Gabriella Olsson

Morgonen före förmiddagen då hon på pendeltåget sparkade ihjäl mannen som ofredade henne på Gare de Lyon hade hon på bussen till stationen sett en familj om tre personer. Mamma ...

Av: Gabriella Olsson | Utopiska geografier | 20 juli, 2015

Applåd!!!

Vad är det egentligen vi applåderar när vi applåderar? Är det själva framförandet, den specifika tolkning vi just fått lyssna till? Eller är det kanske verket i sig: kompositionen? Eller ...

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 10 februari, 2016

Bildkonst, scenkonst och film i samspel på Doc Lounge Varberg

Under torsdagskvällen den 11:e april strömmar opera, vald av kvällens DJ Sven Andersson, ur högtalarna innanför Teater Hallands väggar. Det är Doc Lounge Varberg som för tredje gången under året ...

Av: Simone Frankel | Essäer om konst | 16 april, 2013

Mary Wollstonecraft – med pennan som revolutionär kraft

Mary Wollstonecraft. Många miljoner människor har dött och glömts under de hundratrettio år som gått sedan hon begravdes. Men när vi läser hennes brev och lyssnar till hennes argument [...] ...

Av: Johanna Andersson | Essäer om litteratur & böcker | 08 december, 2008

Djurskyddsinspektören

Jag har en moderlig väninna som är omöjlig att ta en promenad med eftersom hon oavbrutet plockar daggmask för att rädda dem från vad hon tror är en säker död ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 26 oktober, 2013

Ur led är tiden – en betraktelse nu när vi ställt tillbaka klockan

När högertrafiken infördes klockan fem på morgonen den 3 september 1967 stod alla bilar stilla en kort stund, och körde sedan vackert över på andra sidan mot vad de var ...

Av: Ivo Holnqvist | Gästkrönikör | 31 oktober, 2017

Svarta Nejlikan, en spelfilm med fötterna i det förflutna.

Ulf Hultberg, Lisa Werlinder (Susanne) och Michael Nyqvist (Edelstam). Foto: Folkets bio Svarta Nejlikan, en spelfilm med fötterna i det förflutna. En film som är en modell av ett stycke förflutet ...

Av: Åsa Steinsvik | Kulturreportage | 03 augusti, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.