Internationell Filmfestival i Amsterdam

Amsterdam är en levande stad full av kreativitet och mångfald. Detta blir extra tydligt en vecka om året då International Documentary Film Festival Amsterdam (IDFA) hålls och staden fylls av ...

Av: Natalija Sako | 29 november, 2012
Kulturreportage

Björn Gustavssons musikkrönika

Hur mycket spännande musik man än får höra, känns det alltid lika uppfriskande att återvända till Johann Sebastian Bach. Ungefär som att lämna staden och fara iväg till en avlägsen ...

Av: Björn Gustavsson | 13 april, 2011
Gästkrönikör

Rossini på hemmaplan – operafestivalen i Pesaro

Tidningen Kulturens operarecensent Ulf Stenberg har besökt årets Rossinifestival i Pesaro, och fick där ta del av en genomgående hög konstnärlig kvalitet i tre av Rossinis mindre kända, och i ...

Av: Ulf Stenberg | 23 augusti, 2013
Essäer om musik

Shane Carruth. Foto: Ray Pride

Shane Carruth, människan och naturen

Shane Carruths filmer är fyllda av exploatörer av naturen: uppfinnare, tjuvar och musiker. Carruth söker gestalta den vetenskapliga processen i sin filmkonst - framsteg som resultatet av slumpens välgörande insteg ...

Av: Rasmus Lygner | 24 juni, 2017
Filmens porträtt

Chagall. Le triomphe de la musique

Intensiv färgprakt i Paris



Under Allhelgonahelgen flödade solen över Paris och sensommarvärmen fick parisarna att ägna sig åt förlustelser i det fria av allehanda slag. Ett exempel på en sådan bestod i att kliva på kanalbåten som förbinder lusthamnen Arsenal strax intill Bastiljen med Bassin de la Villette och att i ett långsamt tempo låta sig forslas fram genom en rad slussar den knappt fem km långa kanalen genom Maraiskvarteret ända fram till Cité de la Musique i hjärtat av Villetteparken. 

Om Canal St Martin, Chagall och utställningen, där 300 föremål ställs ut


Varför konstruerades Canal St Martin? I 1800-talets början insåg man behovet att garantera både vattentillförsel och varutransport mellan Porte de la Villette och det centrala Paris och kanalen invigdes 1825. Sedan denna mycket speciella transportsträcka ersattes av andra transportmedel på 1960-talet har den ganska ofta varit i blåsväder, bl a genom att man planerade att utvidga biltrafiken i centrala Paris på 70-talet och utsåg Canal Saint Martin till ett lämpligt exploateringsobjekt.
Bro över Saint Martin-kanalen

Bro över Saint Martin-kanalen

Annons:

Turen tar två och en halv timme och ger rika möjligheter att uppleva både spänning och exotism i en bitvis täckt kanal: resenärer på övre däck fick stränga förhållningsorder att förbli sittande på sina platser för att undvika att giljotineras av de järnbjälkar från sekelskiftet 1900, som var avsedda att förstärka dess tak för att metrotågen inte skulle få det att rasa samman. Efter att ha glidit fram under mörka, kalla och fuktdrypande valv under ca tjugofem minuter väntade den totala kontrasten: ut i ljuset i kvarter som mötte skumögda och ljusskygga båtfarare med en helt bländande höstprakt i form av flera hundra år gamla lövträd.

Varför konstruerades Canal St Martin? I 1800-talets början insåg man behovet att garantera både vattentillförsel och varutransport mellan Porte de la Villette och det centrala Paris och kanalen invigdes 1825. Sedan denna mycket speciella transportsträcka ersattes av andra transportmedel på 1960-talet har den ganska ofta varit i blåsväder, bl a genom att man planerade att utvidga biltrafiken i centrala Paris på 70-talet och utsåg Canal Saint Martin till ett lämpligt exploateringsobjekt. Parisarna protesterade envetet och högljutt mot att bli av med en del av sitt kulturarv och projektet skrinlades med omedelbar verkan. (Jag vet inte varför detta far mig att tänka på Slussen i Stockholm). Nu trängs i alla fall både småbåtar och kanalbåtar i bästa samförstånd med varandra i bassängerna och båtfarare i alla åldrar vinkar glatt till varandra.

Nu kommer snart den första höststormen att svepa över Paris och höstskådespelet kommer att vara ett minne blott. Det finns dock ytterligare ett skådespel som väntar efter avslutad båtfärd. I den nyinvigda, gigantiska Philhamonie 1 har öppnats en utställning, "Marc Chagall: le triomphe de la musique", som lämnar få besökare oberörda. Redan i dess första sektion bländas besökarna av en multimedial installation, som på ett hisnande sätt lyfter fram en av Chagalls största och mest kända konstverk, skapat för Garnieroperans tak, ett beställningsarbete av André Malraux, som var kulturminister i början av 60-talet. Skapelsen är en hyllning till de kompositörer som Chagall satte högst inom musiken och arrangörerna, bl a den ryske musikern Mikhaïl Rudy, har lyckats tydliggöra denna ambition på ett alltigenom övertygande sätt.

Som ung hoppade den ryske stjärnpianisten av sin turné i väst och sökte asyl i Frankrike, där han snart fick kontakt med Chagall. Ett nära och givande samarbete varade i många år: pianisten gav varje år en konsert i Chagallmuseet och tillbringade i anslutning till dem hela dagar tillsammans med Chagall, som lät honom följa sitt skapande. Han konstaterade vid presentationen av utställningen att konstnären var en meloman, vars skapande ständigt omvärvdes av en musik, som han ville förmedla i sin konst. Hans favoritkompositör var Mozart, vilket väl avspeglar sig i utställningen, där hans skapande i samband med en uppsättning av Figaros bröllop röjer hans ambition att skapa ett allkonstverk. Inte bara scendekoren, utan även dräkterna är Chagalls verk. Operatakets gestaltning av fjorton operor rullas i utställningslokalen upp på en stor duk, ackompanjerande av stycken ur de skilda operorna.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Helhetseffekten är mycket suggestiv. Och här, liksom i Chagalls övriga måleri, är det lekfullheten och den skenbara lättheten som dominerar: även här gestaltas par som i det lyckorus de delar förefaller helt viktlösa.

Utställningen, där 300 föremål ställs ut, ger flera exempel på hans mångsidiga skapande i form av keramik, skulpturer, teckningar och foton. Den redovisar också Chagalls internationella samarbete: Sergei Rachamninovs opera Aleko i Mexiko, Igor Stravinskijs Eldfågeln i New York. Tillbaka i Paris: Maurice Ravels Daphnes och Chloé. Men också det verkliga ursprunget till Chagalls obotliga musikberoende skisseras. Med sin judiska uppväxt i en familj där musiken ständigt utövades var Chagall tidigt öppen för musiken, i synnerhet för dess sakrala dimension. I sina dekorer till Judiska teatern i Moskva på 20-talet strävar han efter att skapa ett allkonstverk, där yiddish som språk och kultur var det centrala. I en utställning på Musée du Judaïsme i Paris nyligen visades Bibelns roll i hans skapande. Denna utställning finns dokumenterad i en fortfarande tillgänglig katalog.

Philharmonies utställning som avslutas den 31 januari kompletteras av ytterligare en ägnad Chagall i industristaden Roubaix utanför Lille. Den lokal där den visas, Piscine de Roubaix, är bara den värd en utflykt från Paris. Den ritades av den progressive arkitekten och frimuraren Albert Baert för att stärka industriarbetarnas allmänna välbefinnande genom bad och gymnastik i den bassäng som är uppförd i Art Deco-stil och som i sig är en upplevelse. Efter att ha varit stängd under många är öppnades den som utställningslokal år 2001. Det inrättades i ett museum som grundats av arbetare 1835. Deras ambition var att visa både sina arbetsmetoder och sin kompetens och att dessutom ge prov på vad de tillverkat. Här kan man exempelvis studera de vackra textilier som vävdes i Lille och Roubaix sekler tillbaka i tiden.

Eva-Karin Josefson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Hans Lidman, detalj från boken Sommarnatt

Hans Lidman – en man av folket

Hans Lidman skrev om ett annat Sverige. Han var en glesbygdens berättare. Hans fiske- och naturböcker gick ut i stora upplagor.

Av: Rolf Karlman | Essäer om litteratur & böcker | 09 november, 2015

Att se, röra och göra jaget

I London pågår för tillfället två utställningar som båda berör individens föreställningar om det egna jaget: från frågan om jagets svårdefinierade kärna till dess möjligheter och längtan efter att lämna ...

Av: Lovisa Lindgren | Essäer om konst | 01 februari, 2010

Visby medeltidsvecka - St:a Maria kyrka

Det är alltid lika roligt att komma tillbaka till ön år efter år och se vad som har förändrats och vad som är sig likt. Efter att ha besökt Gotland, med ...

Av: Alexander Sanchez | Kulturreportage | 18 september, 2014

Herbert Tingsten. Foto: Wikipedia

Tingsten omläst

Författaren Anders Björnsson om Herbert Tingsten – en liberal utan kompromisser, en av Sveriges mest debattvilliga och obarmhärtiga ledarskribenter genom tiderna.

Av: Anders Björnsson | Porträtt om politik & samhälle | 05 april, 2017

Tankens ambivalens VII

”En bok är en spegel: tittar en apa in Kan förvisso ingen apostel blicka ut.” / Lichtenberg Ambivalent i mina tankar, så även min yttre bild av identitet. Tänker därför skriva fram en ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 18 december, 2013

Förlustens svarta geografi - David Goodis och skymningens underland

David Goodis var, underligt nog, en av de första amerikanska noirförfattarna som jag läste. Underligt, i alla fall utifrån en svensk horisont; Goodis har aldrig översatts till ...

Av: Nanok | Essäer om litteratur & böcker | 12 april, 2010

Tove Folkesson: Bäst man lever skall man dö

Tove Folkesson, poet och sångerska. Har studerat, språk, arkitektur och musik. Gillar att bada, fika och köra traktor. Började skriva poesi en natt 2003, utan att jag egentligen förstod hur ...

Av: Tove Folkesson | Utopiska geografier | 11 juli, 2011

 Nina Ahlzén

Ur Rumänska hundar av Nina Ahlzén

Poeten och skribenten Nina Ahlzén är född och bosatt i Göteborg. Bland annat har hon publicerat tre diktsamlingar och medverkat i flera antologier, till exempel The concept of interception Masspoem Series och Svensk ...

Av: Nina Ahlzén | Utopiska geografier | 05 september, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.