Har UFO: n någon plats inom teosofin?

Flygande tefat i historia och religion  En av de första dokumenterade UFO-observationerna gjordes den 5 augusti år1926. Det var den ryske målaren, upptäcktsresande och mystikern Nicholas Roerich, som befann sig på ...

Av: Carl Ek | 23 november, 2013
Kulturreportage

Det urolige sinn. Del I

Innledning Artikkelen miner om tre ulike oppfattelser om menneskesinnet, der den enkelte oppfattelse utgjør et element i en mer omfattende teori om hvilke ting som fins i universet. Det gis, etter ...

Av: Thor Olav Olsen | 03 december, 2012
Agora - filosofiska essäer

Beatrice Månsdotter

Glödande skymningsljus

”Jag har sett det här förut.” Han kisar med ögonen. ”Tusentals gånger i mina drömmar. Det är som om jag redan har varit här.” ”Mmm.” Hon nickar och följer med ...

Av: Beatrice Månsdotter | 28 december, 2016
Gästkrönikör

Donald och Melania Trump

Dynastin Trump

Gwenda Blairs “The Trump: three generations of Builders” som gavs ut för femton år sedan har när den kommit på nytt utökats med en del sidor och fått några extra ...

Av: Ivo Holmqvist | 08 oktober, 2016
Reportage om politik & samhälle

Art van Tries Kalashnipuzzle.  Foto  www.artvantriest.nl

I klammeri med rättvisan



Parkeringsvakten i den tyska staden Karlsruhe hade kanske bara en dålig dag när han satte en böteslapp på 30 euro på vindrutan till den knallröda minilastbilen som stod felparkerad vid Karlsruhes torg. Att framhjulen stod på trottoaren och bakhjulen bokstavligen befanns sig långt uppåt väggen på husfasaden fick inte parkeringsvakten att reflektera över att det här kanske inte var någon vanlig bil som han bötfällde. 
Vapenlagarna i Nederländerna är väldigt strikta både när det gäller vapen på gator och i gallerier. Du får inte ens inneha ett funktionsodugligt vapen i din ägo. Den holländska konstnären Art van Triest, som har ett stort intresse för vapen och pussel, kom på en briljant idé för att kunna visa vapen i sina utställningar utan att få problem med rättvisan. Han skaffade helt enkelt illegala vapen som han skar sönder till pusselbitar.
Erwin Wurm: »Truck« mit Strafzettel, Karlsruhe 2015. Foto: ZKM.de

Erwin Wurm: »Truck« mit Strafzettel, Karlsruhe 2015. Foto: ZKM.de

Annons:

Den röda lastbilen med det böjda underredet visade sig vara tillverkad av den österrikiska konstnären Erwin Wurm och en del av en utställning som arrangerades för att fira stadens 300 års jubileum. Den röda lastbilen är bara en i raden av fordon som Wurm har deformerat och ändrat på olika sätt. Han har böjt lastbilar och vinklat folkvagnsbussar på mitten, han har gjort vanliga bilar bubbliga, så att det ser ut som någon har pumpat upp bilen som en luftmadrass och han har skapat bilar som är alldeles skeva och lutar betänkligt. Wurm skapar skulpturer med den välkända bilformen som bas, en form som han sedan manipulerar på olika fantasifulla sätt så att bilarna i princip blir obrukbara. Besökaren och parkeringsvakten tycker att de ser en bil, men ändå inte riktigt.

Dagens samtidskonst kan ibland vara svår att identifiera när den befinner sig utanför konstscenens kontext. Det är kanske inte så underligt att parkeringsvakten tog fel för dagens myndigheter och lagstiftning är inte direkt van att konfronteras med alla de kreativa och mångfacetterande uttryckssätt som samtidskonsten har. Även om konsten befinner sig inne på ett museum kan det ibland bli problem med rättvisan. Jag vet inte om tyska domstolar i allmänhet har svårt med samtidskonsten men i konsthallen i Mannerheim ledde ett hål till en juridisk dispyt.

Dagens samtidskonst kan ibland vara svår att identifiera när den befinner sig utanför konstscenens kontext.

Konstnären Nathalie Braun Barends skapade år 2006 ett platsspecifikt verk som bestod av ett hål HHole for Mannheim—där hon borrade ett hål som sträckte sig flera våningar genom konshallen. När konsthallen skulle renoveras beslöt man att gjuta igen hålen. Konstnären stämde då konsthallen och menade att det var ett brott mot upphovsrätten att ta bort hennes verk, eftersom avsaknaden av något, det vill säga, ett hål också kan vara ett konstverk.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Domstolen i Mannheim höll nu inte med konstnären utan resonerade så att något som inte existerar inte kan ha ett konstnärligt värde. Helt lottlös blev nu inte konstnären utan hon fick en ersättning för sitt konstverk som motsvarade hennes utgifter för rättegångskostnader. Om domstolens utslag, om att något som inte existerar inte är konst, skulle bli gängse praxis, då är risken stor att många idébaserade och hålformade verk runt om i världen kommer att upphöra att vara konst.

En konstnär som gärna går i klinch med rättvisan och inkludera själva rättsprocessen i sitt konstnärskap är Lars Vilks. Hans träskulpturer Nimis & Arx som han började bygga av drivved 1980 i naturreservatet ute på Kullaberg har blivit en långbänk i domstolskorridorena. De har tragglats i ett antal rättsdistanser tills Vilks slutligen förlorade målet. Myndigheterna beslutade att de höga trätornen skulle tas bort eftersom det saknade bygglov, men än har inget hänt. Att konstverken är kommunens främsta turistattraktion och berömda långt utanför Sveriges gränser bidrar säkert till att man inte är allt för ivrig att verkställa beslutet.

Det sägs att det är tillfället som gör tjuven och konstnären Dan Wolgers såg väl sin chans att dryga ut sin skrala inkomst när han medverkade på grupputställningen Se Människan (1992) på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Han tog helt enkelt med sig två arkitektritade bänkar från konsthallen och sålde dem på ett auktionsverk. Wolgers ansåg att bänkstölden var en konstpolitisk handling och en protest mot de låga utställningsarvodena i landet.

Så istället för att skapa ett verk som skulle bli en ekonomisk förlust för honom som konstnär, så tog han istället med sig något från konsthallen för att få ekonomin att gå ihop. Domstolen ansåg att en stöld är en stöld oavsett om det är en konstnärlig aktion eller inte och dömde Wolgers till villkorlig dom och dagsböter. Eftersom en konstnär i princip kan göra allting till konst så sålde Wolgers domslutet till sin gallerist. Precis som i Vilks fall blev även Wolgers rättsprocess i slutändan en del av konstverket.

 

02 mcs bank robbery

Övervakningsbild på hur Joseph Gibbons rånar Manhattan bank. Foto: NYPD

En annan konstnär som försökt komma undan med riktigt grov brottslighet genom att hävda att det är konst är den amerikanska konstnären och den tidigare MIT professorn Joseph Gibbons. Gibbson började för några år sedan, som ett pågående konstprojekt, att skapa filmdokumentärer om sitt eget liv. En professors liv är kanske inte så intressant så Gibbons beslöt att börja använda droger för att piffa upp och förbättra sin tråkiga biografi.

Det hela verkar dock har urartat för i början av 2015 greps Gibbson för väpnat bankrån. Gibbson hävdade under utredningen att det hela var en del av hans konstprojekt. Brottet fastande inte bara på bankens övervakningskameror utan filmades även av Gibbsons egen filmkamera som han hade med sig. Det är inget tvivel om vem bankrånaren är på filmen eftersom det skedde i fullt dagljus och Gibbson var helt omaskerat när det ägde rum. Frågan är väl om det är konst? Under sin fängelsevistelse lär Gibbson få gott om tid att fundera kring den konstteoretiska kontexten för att kunna övertyga konstvärlden om att ett bankrån kan vara del av ett konstprojekt.

Inte för att jag vill förnärma någon konstnär men det verkar som om det finns en del likheter mellan brottslighet och konst. I bägge fälten finns det många som försöker utforska samhället begränsningar och genom olika kreativa lösningar agerar i en gråzon mellan lag och brott, rätt och fel. Att testa gränser ingår så att säga både i konstens och den kriminella världens palett. Det finna en hel del exempel på konstnärer som medvetet rör sig i lagens gråzon för att utforska dessa gränser.

Under sin fängelsevistelse lär Gibbson få gott om tid att fundera kring den konstteoretiska kontexten för att kunna övertyga konstvärlden om att ett bankrån kan vara del av ett konstprojekt.

Vapenlagarna i Nederländerna är väldigt strikta både när det gäller vapen på gator och i gallerier. Du får inte ens inneha ett funktionsodugligt vapen i din ägo. Den holländska konstnären Art van Triest, som har ett stort intresse för vapen och pussel, kom på en briljant idé för att kunna visa vapen i sina utställningar utan att få problem med rättvisan. Han skaffade helt enkelt illegala vapen som han skar sönder till pusselbitar.

Enligt lagen så är det inget vapen så länge föremålet består av bitar, men så fort någon lägger pusslet och sätter ihop det till ett riktigt vapen bli han skyldig till ett vapenbrott och riskerar fängelsestraff. I van Triests vapensamling kan man bland annat hitta en Puzzluger (en Lugerpistol), en Kalashnipuzzle (en rysk Kalashnikov) och en stor Machetekniv som består av flera pusselbitar.

Vapen är bara en del av vad man kan hitta på den svarta marknaden. Idag sker mycket av handeln över nätet, och på nätets mörka sida, det som kallas för Darknet, kan man få tag på det mesta. Darknet var från början ett försök att skapa ett anonymt internet där ingen kunde spionera på vad du gjorde. För människor som lever i dikaturer och som vill kunna kommunicera utan risk för repressalier är det en värdefull plattform, men samma sak gäller även för människor som vill hålla sig undan rättvisan.

Det Schweiziska konstnärskollektivet !Mediengruppe Bitnik beslöt sig för att göra ett konstverk som utforskade den mörka sidan av internet. De skapade en automatisk programvara som de kallade Random Darknet Shopper (2014) som varje vecka fick en summa pengar för att slumpmässigt kunna shoppa loss på Darknet. I konstnärsgruppens brevlåda hamnade ett urval av produkter som var mer eller mindre olagliga som piratkopierad kläder och väskor, illegala cigaretter, ett falskt pass och en kondom med 10 ecstasypiller. Något åtal verkar inte ha väckts mot gruppen vilket kan bero på att det kan vara svårt att bevisa vem som egentligen köpt sakerna. Man kan inte gärna kasta ett dataprogram som slumpmässigt handlar på nätet i fängelset?

Übermorgen.com är en annan konstnärsgrupp som undersökt internets juridiska gråzoner. I projektet Amazon noir (2006) - den stora bokstölden - skapade man ett dataprogram som automatiskt samlade in digitala kopior av böcker från nätbokhandeln Amazon. Amazon har en tjänst på sin hemsida som gör det möjligt för dig som kund att förhandsgranska några sidor i böckerna innan du bestämmer dig för att köpa den. Du kan bara läsa några sidor åt gången och aldrig hela boken, men ett smart dataprogram kan lura databasen och återkomma flera gånger tills det har hämtat ut alla sidorna i boken.

Sidorna kan sedan sammanställas till en digital kopia och publiceras på nätet. Nu ger man sig inte ostraffat på en av de amerikanska e-handelsjättarna. Utan Amazon svarade med ett helt batteri av hot och jurister och böckerna fick plockas bort men som vi tidigare har sett ger en juridisk strid bara extra krydda till konstprojektet. Sidan Amazon noir finns kvar, utan böcker, istället har den juridiska processen inkluderats och blivit en del av konstverket.

Ett verk som kan bli en betydligt svårare nöt för en jurist att knäcka är Eva och Franco Mattes projektet Stolen Pieces (1995-97). Konstnärerna påstår att de under flera års tid lyckats stjäla små bitar och fragment av kända konstverk från olika museum. I deras samling hittar man små delar av verk från Kandinsky, Duchamp, Beuys, Rauschenberg, Warhol och Koons. Dessa små bitar har sedan blivit ett konstverk i sig själv som ställts ut på ett galleri.

Man kan tänka den svindlande tanken att någon annan konstnär skulle stjäla Eva och Franco Mattes konstverk och i sin tur göra ett nytt konstverk av det. Vems konstverk är det då som är stulet och vem är tjuven?

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder

Jag, Buddenbrooks och julmarknad i Lübeck

Nordtyska Lübeck – handelscentrum och drottning i det medeltida Hanseförbundet – har alltsedan staden grundades på 1100-talet lockat till sig svenskar. 1519 kom Gustav Vasa dit, på flykt från danskarna ...

Av: Johan Werkmäster | Resereportage | 20 december, 2012

Veckan från hyllan. Vecka 36-2012

Moderaternas partisekreterare och då fortfarande ansvarig för partiets kommunikation på sociala medier, Thomas Böhlmark, har i ett twitterinlägg kallat en kvinnlig politiker med kurdiskt ursprung för ”klappturk”. Den rasistiska benämningen ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 01 september, 2012

Sweden Rock. Foto: Sture Svensson

Sweden Rock 2015

Fotografen Sture Svensson på Tidningen Kulturen har varit på besök i Norje i Blekinge och dokumenterat Sweden Rock 2015, en resa bland gamla 1980-talets rockare och nya unga spännande band ...

Av: Sture Svensson | Essäer om musik | 16 juni, 2015

Jag sover inte!!!

Vi lever i ett samhälle där det är fint att vara morgonpigg. Arbetare går upp tidigt. Det vet ju alla. Som Robert Carlyles karaktär säger i Ken Loach filmen Riff-Raff - “Depressions are for the ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 08 november, 2013

Bibliska motiv i svensk 1900-talsdiktning

av William BlakeÄnnu i början av 1800-talet fanns  i svenska hem ofta inga andra böcker än psalmbok och katekes - möjligen också en Bibel. I slutet av samma århundrade, då ...

Av: Björn Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 20 september, 2008

Upprörande och nedslående. Om Fritjof Capra

Upprörande Jag sitter och läser en bok av Fritiof Capra, Uncommon Wisdom. Conversations with Remarkable People från 1988 (Flamingo 1989). Capra är ingen ny bekantskap för mig, han tillhör de stora ...

Av: Erland Lagerroth | Övriga porträtt | 13 augusti, 2013

Jag vandrar inte längre i Padjelanta. Jag går i cirklar i mitt eget…

Vi går i korridorer genom granskog. Luften smakar äventyr. Ida går framför mig. Ida som föddes på samma sjukhus som jag. Ida från min gymnasieklass. Vi vandrar på sommarleden genom ...

Av: Viktoria Silfverdal | Resereportage | 28 augusti, 2012

Röda korset, en spännande berättelse om en folkrörelse och ett stycke kvinnohistoria

Den så kallade Röda korsdagen firas traditionellt 8 maj, i år (2013) för 150:e gången. Historien om hur schweizaren Henry Dunant tog initiativet till den freds- och sjukvårdande organisationen Röda ...

Av: Mats Myrstener | Essäer | 03 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.