Hänt i skvättet 8

 

Av: Mattias Kronstrand | 18 november, 2013
Kulturen strippar

Tarja Salmi-Jacobson

En dikt av Tarja Salmi-Jacobson

Kom alla sagoberättare och visa mig era ljuva konster strö flor över mina ögon som ständigt vänds mot marterpålen

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 20 augusti, 2016
Utopiska geografier

Panpsykism - en annan världsbild

David Skrbina, född och uppvuxen i Detroit och universitetslektor i filosofi vid University of Michigan i Dearborn gav 2005 ut en bok på över 300 välfyllda sidor, Panpsychism in the ...

Av: Erland Lagerroth | 25 februari, 2011
Essäer

Samisk kultur kommersialiseras inom turismen i finska Lappland

Det är en jäkla lång väg från Helsingfors, längre än till Teneriffa! (Nils Aslak Valkeapää (ur hans bok Terveisiä Lapista sv. Hälsningar från Lappland 1971) I samband med att jag arbetar för ...

Av: Nina Michael | 05 november, 2013
Kulturreportage

Art van Tries Kalashnipuzzle.  Foto  www.artvantriest.nl

I klammeri med rättvisan



Parkeringsvakten i den tyska staden Karlsruhe hade kanske bara en dålig dag när han satte en böteslapp på 30 euro på vindrutan till den knallröda minilastbilen som stod felparkerad vid Karlsruhes torg. Att framhjulen stod på trottoaren och bakhjulen bokstavligen befanns sig långt uppåt väggen på husfasaden fick inte parkeringsvakten att reflektera över att det här kanske inte var någon vanlig bil som han bötfällde. 
Vapenlagarna i Nederländerna är väldigt strikta både när det gäller vapen på gator och i gallerier. Du får inte ens inneha ett funktionsodugligt vapen i din ägo. Den holländska konstnären Art van Triest, som har ett stort intresse för vapen och pussel, kom på en briljant idé för att kunna visa vapen i sina utställningar utan att få problem med rättvisan. Han skaffade helt enkelt illegala vapen som han skar sönder till pusselbitar.
Erwin Wurm: »Truck« mit Strafzettel, Karlsruhe 2015. Foto: ZKM.de

Erwin Wurm: »Truck« mit Strafzettel, Karlsruhe 2015. Foto: ZKM.de

Annons:

Den röda lastbilen med det böjda underredet visade sig vara tillverkad av den österrikiska konstnären Erwin Wurm och en del av en utställning som arrangerades för att fira stadens 300 års jubileum. Den röda lastbilen är bara en i raden av fordon som Wurm har deformerat och ändrat på olika sätt. Han har böjt lastbilar och vinklat folkvagnsbussar på mitten, han har gjort vanliga bilar bubbliga, så att det ser ut som någon har pumpat upp bilen som en luftmadrass och han har skapat bilar som är alldeles skeva och lutar betänkligt. Wurm skapar skulpturer med den välkända bilformen som bas, en form som han sedan manipulerar på olika fantasifulla sätt så att bilarna i princip blir obrukbara. Besökaren och parkeringsvakten tycker att de ser en bil, men ändå inte riktigt.

Dagens samtidskonst kan ibland vara svår att identifiera när den befinner sig utanför konstscenens kontext. Det är kanske inte så underligt att parkeringsvakten tog fel för dagens myndigheter och lagstiftning är inte direkt van att konfronteras med alla de kreativa och mångfacetterande uttryckssätt som samtidskonsten har. Även om konsten befinner sig inne på ett museum kan det ibland bli problem med rättvisan. Jag vet inte om tyska domstolar i allmänhet har svårt med samtidskonsten men i konsthallen i Mannerheim ledde ett hål till en juridisk dispyt.

Dagens samtidskonst kan ibland vara svår att identifiera när den befinner sig utanför konstscenens kontext.

Konstnären Nathalie Braun Barends skapade år 2006 ett platsspecifikt verk som bestod av ett hål HHole for Mannheim—där hon borrade ett hål som sträckte sig flera våningar genom konshallen. När konsthallen skulle renoveras beslöt man att gjuta igen hålen. Konstnären stämde då konsthallen och menade att det var ett brott mot upphovsrätten att ta bort hennes verk, eftersom avsaknaden av något, det vill säga, ett hål också kan vara ett konstverk.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Domstolen i Mannheim höll nu inte med konstnären utan resonerade så att något som inte existerar inte kan ha ett konstnärligt värde. Helt lottlös blev nu inte konstnären utan hon fick en ersättning för sitt konstverk som motsvarade hennes utgifter för rättegångskostnader. Om domstolens utslag, om att något som inte existerar inte är konst, skulle bli gängse praxis, då är risken stor att många idébaserade och hålformade verk runt om i världen kommer att upphöra att vara konst.

En konstnär som gärna går i klinch med rättvisan och inkludera själva rättsprocessen i sitt konstnärskap är Lars Vilks. Hans träskulpturer Nimis & Arx som han började bygga av drivved 1980 i naturreservatet ute på Kullaberg har blivit en långbänk i domstolskorridorena. De har tragglats i ett antal rättsdistanser tills Vilks slutligen förlorade målet. Myndigheterna beslutade att de höga trätornen skulle tas bort eftersom det saknade bygglov, men än har inget hänt. Att konstverken är kommunens främsta turistattraktion och berömda långt utanför Sveriges gränser bidrar säkert till att man inte är allt för ivrig att verkställa beslutet.

Det sägs att det är tillfället som gör tjuven och konstnären Dan Wolgers såg väl sin chans att dryga ut sin skrala inkomst när han medverkade på grupputställningen Se Människan (1992) på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Han tog helt enkelt med sig två arkitektritade bänkar från konsthallen och sålde dem på ett auktionsverk. Wolgers ansåg att bänkstölden var en konstpolitisk handling och en protest mot de låga utställningsarvodena i landet.

Så istället för att skapa ett verk som skulle bli en ekonomisk förlust för honom som konstnär, så tog han istället med sig något från konsthallen för att få ekonomin att gå ihop. Domstolen ansåg att en stöld är en stöld oavsett om det är en konstnärlig aktion eller inte och dömde Wolgers till villkorlig dom och dagsböter. Eftersom en konstnär i princip kan göra allting till konst så sålde Wolgers domslutet till sin gallerist. Precis som i Vilks fall blev även Wolgers rättsprocess i slutändan en del av konstverket.

 

02 mcs bank robbery

Övervakningsbild på hur Joseph Gibbons rånar Manhattan bank. Foto: NYPD

En annan konstnär som försökt komma undan med riktigt grov brottslighet genom att hävda att det är konst är den amerikanska konstnären och den tidigare MIT professorn Joseph Gibbons. Gibbson började för några år sedan, som ett pågående konstprojekt, att skapa filmdokumentärer om sitt eget liv. En professors liv är kanske inte så intressant så Gibbons beslöt att börja använda droger för att piffa upp och förbättra sin tråkiga biografi.

Det hela verkar dock har urartat för i början av 2015 greps Gibbson för väpnat bankrån. Gibbson hävdade under utredningen att det hela var en del av hans konstprojekt. Brottet fastande inte bara på bankens övervakningskameror utan filmades även av Gibbsons egen filmkamera som han hade med sig. Det är inget tvivel om vem bankrånaren är på filmen eftersom det skedde i fullt dagljus och Gibbson var helt omaskerat när det ägde rum. Frågan är väl om det är konst? Under sin fängelsevistelse lär Gibbson få gott om tid att fundera kring den konstteoretiska kontexten för att kunna övertyga konstvärlden om att ett bankrån kan vara del av ett konstprojekt.

Inte för att jag vill förnärma någon konstnär men det verkar som om det finns en del likheter mellan brottslighet och konst. I bägge fälten finns det många som försöker utforska samhället begränsningar och genom olika kreativa lösningar agerar i en gråzon mellan lag och brott, rätt och fel. Att testa gränser ingår så att säga både i konstens och den kriminella världens palett. Det finna en hel del exempel på konstnärer som medvetet rör sig i lagens gråzon för att utforska dessa gränser.

Under sin fängelsevistelse lär Gibbson få gott om tid att fundera kring den konstteoretiska kontexten för att kunna övertyga konstvärlden om att ett bankrån kan vara del av ett konstprojekt.

Vapenlagarna i Nederländerna är väldigt strikta både när det gäller vapen på gator och i gallerier. Du får inte ens inneha ett funktionsodugligt vapen i din ägo. Den holländska konstnären Art van Triest, som har ett stort intresse för vapen och pussel, kom på en briljant idé för att kunna visa vapen i sina utställningar utan att få problem med rättvisan. Han skaffade helt enkelt illegala vapen som han skar sönder till pusselbitar.

Enligt lagen så är det inget vapen så länge föremålet består av bitar, men så fort någon lägger pusslet och sätter ihop det till ett riktigt vapen bli han skyldig till ett vapenbrott och riskerar fängelsestraff. I van Triests vapensamling kan man bland annat hitta en Puzzluger (en Lugerpistol), en Kalashnipuzzle (en rysk Kalashnikov) och en stor Machetekniv som består av flera pusselbitar.

Vapen är bara en del av vad man kan hitta på den svarta marknaden. Idag sker mycket av handeln över nätet, och på nätets mörka sida, det som kallas för Darknet, kan man få tag på det mesta. Darknet var från början ett försök att skapa ett anonymt internet där ingen kunde spionera på vad du gjorde. För människor som lever i dikaturer och som vill kunna kommunicera utan risk för repressalier är det en värdefull plattform, men samma sak gäller även för människor som vill hålla sig undan rättvisan.

Det Schweiziska konstnärskollektivet !Mediengruppe Bitnik beslöt sig för att göra ett konstverk som utforskade den mörka sidan av internet. De skapade en automatisk programvara som de kallade Random Darknet Shopper (2014) som varje vecka fick en summa pengar för att slumpmässigt kunna shoppa loss på Darknet. I konstnärsgruppens brevlåda hamnade ett urval av produkter som var mer eller mindre olagliga som piratkopierad kläder och väskor, illegala cigaretter, ett falskt pass och en kondom med 10 ecstasypiller. Något åtal verkar inte ha väckts mot gruppen vilket kan bero på att det kan vara svårt att bevisa vem som egentligen köpt sakerna. Man kan inte gärna kasta ett dataprogram som slumpmässigt handlar på nätet i fängelset?

Übermorgen.com är en annan konstnärsgrupp som undersökt internets juridiska gråzoner. I projektet Amazon noir (2006) - den stora bokstölden - skapade man ett dataprogram som automatiskt samlade in digitala kopior av böcker från nätbokhandeln Amazon. Amazon har en tjänst på sin hemsida som gör det möjligt för dig som kund att förhandsgranska några sidor i böckerna innan du bestämmer dig för att köpa den. Du kan bara läsa några sidor åt gången och aldrig hela boken, men ett smart dataprogram kan lura databasen och återkomma flera gånger tills det har hämtat ut alla sidorna i boken.

Sidorna kan sedan sammanställas till en digital kopia och publiceras på nätet. Nu ger man sig inte ostraffat på en av de amerikanska e-handelsjättarna. Utan Amazon svarade med ett helt batteri av hot och jurister och böckerna fick plockas bort men som vi tidigare har sett ger en juridisk strid bara extra krydda till konstprojektet. Sidan Amazon noir finns kvar, utan böcker, istället har den juridiska processen inkluderats och blivit en del av konstverket.

Ett verk som kan bli en betydligt svårare nöt för en jurist att knäcka är Eva och Franco Mattes projektet Stolen Pieces (1995-97). Konstnärerna påstår att de under flera års tid lyckats stjäla små bitar och fragment av kända konstverk från olika museum. I deras samling hittar man små delar av verk från Kandinsky, Duchamp, Beuys, Rauschenberg, Warhol och Koons. Dessa små bitar har sedan blivit ett konstverk i sig själv som ställts ut på ett galleri.

Man kan tänka den svindlande tanken att någon annan konstnär skulle stjäla Eva och Franco Mattes konstverk och i sin tur göra ett nytt konstverk av det. Vems konstverk är det då som är stulet och vem är tjuven?

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder

Balladen om en barberare

    Från Aubrey Beardsley – Litterära kvarlevor som ges ut på Alastor Press vid årsskiftet. Balladen om en barberare Om Carrousel, barberaren, ska jag nu säga några ord. Med kam och sax han var ...

Av: Aubrey Beardsley | Utopiska geografier | 05 november, 2007

Håret lindas kring ögat, fångar en riktning

TEMA FINLAND Kaarina Kaikkonens bildsfärer utgörs av tveklösa bilder som angriper åskådaren med tveksamhetens språk.  Ett tungt lakan hänger i luften, tungt av vatten. Faller över munnen. Fäster med tråd.I sitt ...

Av: Matilda Södergran | Konstens porträtt | 16 juni, 2008

Jack Uppskäraren. En ikon för massmördarna

Även om man kanske inte vet vilka offren var eller hur han tog livet av dem, känner de flesta människor än idag till namnet Jack the Ripper. Den bakomliggande personen ...

Av: Sofie Nikolajsen Bergh | Porträtt om politik & samhälle | 08 januari, 2013

Motberättelser av Heiner Goebbels på Dramaten

Förra gången det begav sig under Bergmanfestivalen 2009 gästade Heiner Goebbels och Theatre Vidy-Lausanne med ett verkligt illusionsnummer, ”Eraritjaritjaka”, som fick oss att tvivla på det vi såg och hörde ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 12 juni, 2012

Katherine Webb Foto Adrian Sherratt

Möte med Katherine Webb 

Genomslaget med debuten The Legacy var enormt! Sex romaner senare står det klart: Katherine Webb var inget “one-hit-wonder”. Denna talangfulla författare utforskar ständigt nya platser och nya epoker.

Av: Belinda Graham | Litteraturens porträtt | 07 juli, 2017

Hammarén talar, och talar för mycket om för mycket den här gången (Tumbling…

Stämpelrött d'breviant skrumpelns, lämnas lika till bedd onåd förd konkursanhållan för Land of Fuck, vet inte vad jag mig talar om här ändå, eller aldrig heller helt annars heller av ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 22 augusti, 2012

Brödfödesförfattarnas glömda skatt

Brödfödesförfattarnas glömda skatt Skatter finns gömda och glömda i obskyra tidningar och tidskrifters publicistiska historia. Många av våra stora författare förtjänade brödfödan genom att skriva för just exempelvis veckotidningar. Bertil Falk ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 23 november, 2006

Maurice Maeterlinck och den förbjuda kärleken

1890 publicerades på första sidan i den franska dagstidningen Le Figaroen recension som väckte uppmärksamhet i litterära kretsar runt om i Europa. Enligt den etablerade litteraturkritikern Octave Mirbeau hade världen ...

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 23 april, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.