Thomas Hardy. Sammanstötningen (rader när Titanic gick under)

Efter oceanångaren Titanics undergång i april 1912 organiserades insamlingar till stöd för de överlevande. Thomas Hardy ombads att medverka med en dikt till en sådan insamling, och skrev då The ...

Av: Thomas Hardy | 11 april, 2014
Kulturreportage

Lärdomsgiganten - Henrik Schück

Henrik Schück var i alla avseenden en gigant, obegripligt produktiv under hela sitt långa liv och överväldigande kunnig. Ingen svensk lärd eller humanistisk vetenskapsman kan - varken då eller nu ...

Av: Crister Enander | 07 april, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Senmoderniteten. Del 2

Det desillusjonerte menneske Del 1 ble avrundet med at jeg snakket om Internett, som er en bra ordning, i og med at via nettet er det ganske enkelt å oppdage svindel ...

Av: Thor Olav Olsen | 25 juli, 2013
Agora - filosofiska essäer

Du är tillämpningen – Johan von Fritz, dikter och prosa.

Jag heter Johan von Fritz, von är inte riktigt på riktigt. Är 29 år gammal och bor på Gotland. Har skrivit sen jag var liten, på något sätt rättfärdigar skrivandet ...

Av: Johan von Fritz | 27 februari, 2012
Utopiska geografier

Runo Lagomarsino, Pergamon (A Place in Things) från 2014 på Malmö Konsthall. Foto: Mathias Jansson

Lysrörskonstens okrönta kung och andra lysande konstnärer



Få saker har så stor inverkan på oss människor som ljus. Ändå är lampan inget som används så särskilt ofta i den samtida konsten. Men då den gör det skapar den skarpa betydelser och effekter. Här berättar Mathias Jansson lite för oss om saken. 
Besökaren kan vandra igenom ljustunneln, och med lite fantasi kan hen föreställa sig att hen medverkar i en SF-film och är på väg genom en portal som leder till en annan del av universum.
Hitoshi Kuriyama, 0=1-expansion. Foto: Mathias Jansson

Hitoshi Kuriyama, 0=1-expansion. Foto: Mathias Jansson

Kungen av Lysrör  

Dan Flavin är lysrörskonstens okrönta kung. I mitten av sextiotalet började han arbeta med ljuskonst och genombrottsverket Diagonal of Personal Ecstasy (the Diagonal of May 25, 1963, to Constantin Brancusi) består av ett gult fluorescerande lysrör monterat i 45 graders vinkel på väggen. Många av Flavins ljusskulpturer är minimalistiska och uppbyggda kring enkla geometriska former som ett rutnät, en rektangel, en pyramid eller bara ett enda lysrör monterat i ett hörn. I verket The nominal three (1963) har Flavin skapat tre grupper av lysrör, med ett, två och tre lysrör placerade längs en vägg, enkelt men upplysande. Längre fram i livet, i och med att hans berömmelse växte, skapade han även större installationer som hela korridorer belysta med lysrör i olika färger, och även en del permanenta verk. Ett av Flavins sista permanenta verk var en glasarkad i den tyska staden Gelsenkirchen, som han ljussatte 1996.    

Star Wars  

Det är inte helt omöjligt att regissören George Lucas såg några av Dan Flavins tidiga ljusskulpturer och blev inspirerad när han skapade Star Wars filmerna i slutet av 1970-talet. För alla dessa ljussvärd i olika färger som det viftas med på filmduken skulle kunna ha varit hämtade direkt från en utställning med Dan Flavin. Historien om lysrör och glödlampor i konsten är av naturliga skäl begränsad till elektrifieringen av samhället. När Vincent van Gogh målar av en bondefamilj som sitter och äter potatis våren 1885 i Nederländerna, så är det fortfarande en oljelampa som är deras enda ljuskälla.  

Det finns olika personer som gör anspråk på att ha uppfunnit glödlampan. Thomas Alva Edison hör till en av dem. År 1879 visade han upp den första funktionella glödlampan för världen och snart kom andra förbättrade versioner. I och med elektrifieringen i städerna började glödlampan konkurrera ut andra, traditionella ljuskällor, som gasljus och fotogenlampor. När den svenska konstnären Hugo Birger samma år som van Gogh målar en interiörbild från familjen Fürstenbergs borgerliga bostad så kan man i tidens tecken se en kristallkrona i taket som har blivit omgjord för elektriskt ljus.    

En symbol för stearinljuset  

Inom 1900-talskonsten finns det många konstnärer som arbetat med ljuskonst från lampor och neonljus till LED-paneler. I Monument serien har Christian Boltanski sedan 1989 arbetat med installationer uppbyggda kring fotografier och glödlampor. Boltanski skapar minnesaltare bestående av fotografier av barnansikten som ljussätts med en ljusslinga av glödlampor. Bilderna föreställer ansikten av judiska barn, och lampan kan ses som en modern form av stearinljuset som man tänder till minne av de avlidna. Monument serien handlar om barndomen men också om förintelsens fruktansvärda övergrepp och dödens ständiga närvaro. Det är kontemplativa installationer som belyser hur vi minns och håller minnet vid liv genom fotografier och olika ceremonier, som att tända ljus i kyrkan för våra döda och nära.  

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Félix González-Torres har också använt sig av ljusslingor i sina konstverk. I installationen Untitled (America), 1994–95 har han använt sig av tolv ljusslingor med 42 glödlampor på varje som han låter hänga ner från taket, som ett ljusvattenfall. Det finns många variationer av González-Torres ljusslingor och hur de ska arrangeras, det är lite upp till utställningens kurator att avgöra. De kan hängas upp på väggen, ringla fram på golvet eller formas i olika mönster. Precis som Flavins ljusskulpturer är slingorna minimalistiska och som besökare dras man som nattfjärilen mot ljuset. Det finns även ett kontemplativt inslag i González-Torres ljusinstallationer. De skapar en möjlighet hos betraktaren att stanna upp och fascineras över ljusets stilla sken.    

Mera lek med glödlampor  

Även Carsten Höller är förtjust i glödlampor och han använder ofta ljuset på ett lekfullt sätt i sina konstverk. Höllers Guldspegel karusell från 2014 är precis vad det låter som. En fungerande karusell med slänggungor som man kan hitta på ett kringresande tivoli. Det som skiljer karusellen från andra är att den är byggd av speglar, har guldfärgade detaljer och skulle förmodligen älskats av Ludvig den XIV. Naturligtvis har karusellen, som alla riktiga karuseller glödlampor vars ljus reflekteras i speglarna och de blanka ytorna. Höller har också byggt en ljusportal av 960 glödlampor som består av cirklar som bildar ett liggande Y. Besökaren kan vandra igenom ljustunneln, och med lite fantasi kan hen föreställa sig att hen medverkar i en SF-film och är på väg genom en portal som leder till en annan del av universum. Fascinationen för lampor och ljus får hos Höller sitt lystmäte i installationen Ljusrummet från 2008. Här har Höller installerat drygt 15 000 LED-lampor på väggarna i ett symmetriskt rutnät. Det är som om han sorterat en kaotisk stjärnhimmel och radat upp alla ljusmönster i prydliga rader.    

Illusionsskapare  

Till den nya generationen av ljuskonstnärer brukar man räkna den sydkoreanska konstnären Chul Hyun Ahn. Han skapar bland annat ljusboxar bestående av lysrör och speglar som skapar illusioner av oändliga rymder. I serien Infinite light hittar man till exempel ett djupt schakt där lysrören bildar stegpinnar som försvinner lång ner under marken, och en rund brunn med ett lysrör som hänger ner som ett rep som försvinner ner i djupet. Allt är skapat med några få lysrör och speglar som skapar illusionen av oändlighet i en grund låda.  

De raka lysrören är en form av byggklossar som man kan sätta ihop till många olika geometriska former eller till fantasifulla skulpturer. Den japanska konstnären Hitoshi Kuriyama bygger skulpturer av lysrör. Kuriyamas ljusskulpturer slingrar sig och vrider sig genom rummet. En del lysrör lyser medan andra har slocknat och på golvet kan man se lysrör som gått sönder. Det finns en rörelse, en dynamik i skulpturerna och det är precis som om skulpturen rört sig genom rummet för snabbt och okontrollerat, så att vissa delar av de ömtåliga glastuberna har splittrats mot väggen eller golvet och gått sönder. Kuriyamas skulpturer har namn som 0=1-inflation eller 0=1-expansion. Titlarna får en att tänka på fysik och teorier kring vacuum, universums födelse och rummets utbredning.    

Ljuskällorna är placerade på ett podium så att de ska påminna om den katalogisering och systematisering av föremål som sker på ett museum. De utbrända lysrören som en gång användes för att lysa upp föremålen på museet har nu i sin tur blivit museiföremålen och kan i sin tur betraktas i skenet från konsthallens lyskällor.

Lyskraften avgörande  

Det är nu inte alla lampor som lyser i konsten. Konstnären Jasper Johns gjorde sin första skulptur Light Bulb I (1958) av ett för tiden vardagligt föremål, en vanlig glödlampa. Man kan se skulpturen som en form av ready-made i tidens anda. Under sin livstid återkom Johns till glödlampan som motiv i teckningar och skulpturer, men hans konstverk saknar en viktig ingrediens för den här essän, nämligen lyskraften. Glödlampor borde rimligtvis lysa.  

Visserligen saknar även Runo Lagomarsinos konstverk Pergamon (A Place in Things) från 2014 lyskraften, men den säger oss istället något viktigt om lysrörskonsten. Verket består av hundra uttjänta ljuskällor som glödlampor och lysrör som använts för att lysa upp Pergamonmuseet i Berlin. Ljuskällorna är placerade på ett podium så att de ska påminna om den katalogisering och systematisering av föremål som sker på ett museum. De utbrända lysrören som en gång användes för att lysa upp föremålen på museet har nu i sin tur blivit museiföremålen och kan i sin tur betraktas i skenet från konsthallens lyskällor. Kanske drömmer lysrören ovanför Lagomarsinos verk om att en dag själva bli ett konstverk? Vi vet dock att de flesta av lysrören och glödlamporna efter fullgjord tjänstgöring hamnar i soptunnan eller i bästa fall på återvinningscentralen.    

Att brinna upp och slockna  

Lagomarsinos verk påminner oss som sagt om en annan viktig aspekt av lysrörskonsten. Det är konstverk som förtär sig själva. För till slut slocknar även den mest långlivade lågenergilampan. Konstnärerna är förstås medvetna om att deras verk efter en tid bokstavligen kommer att brinna upp och slockna. I många fall är det bara att skruva i en ny lampa så lyser verket igen, men man kan även finna ett filosofiskt drag i lysrörskonstens destruktiva livscykel. En livscykel som påminner om den romantiska konstnärsmyten, att medan lysröret eller konstnären brinner för sitt ändamål att upplysa betraktaren så förbränner den sin egen existens.  

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Sångaren Rickard Söderberg vill ta opera till lyssnarnas vardagsrum. Foto: Christian Andersson.

Operahuset med Rickard Söderberg

”Operan är en av de häftigaste upplevelserna man kan ha. Jag bryr mig inte om alla normer som förknippas med den, kom i skitiga kläder, sitt med din mobil om ...

Av: Linda Bönström | Musikens porträtt | 04 april, 2016

Marxismen och marknaden: Del III

Marxismens problem är att marknadskrafterna kunde smälta ner dess kritik och göra den till del av sitt maskineri. Den kritiska konsten blev insugen i varuutbudet och prissatt efter principen om ...

Av: Anton Stigermark | Agora - filosofiska essäer | 13 februari, 2014

Livet er om det vi trenger

Forord   Artikkelen min danner innledning til Livet med filosofi, der jeg allerede har planlagt at prosjektet skal bestå av følgende artikler, som jeg har gitt disse navn: Biologisk liv, Biografisk liv ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 19 maj, 2014

Sado-masochism - historien bakom ordet

Sado-masochism - historien bakom ordet Donatien Alphonse Francois de Sade (1740-1814) framkallar ett ord. Den stolte markisen, den subversive författaren, den ständige fängelsekunden och den store ateisten är upphovet till ett ...

Av: Agneta Tröjer | Essäer om samhället | 04 augusti, 2007

Leipzig en kulturstad

20 mil söder om Berlin – 1,5 timme med snabbtåg – ligger ett veritabelt Mecka för den kulturintresserade: halvmiljonstaden Leipzig. Jag minns hösten 1989: varje vecka gick hundratusentals leipzigbor ut på ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 21 november, 2013

Robotens sporadiska dans tillbaka mot framtiden

Moderna museets konstår 2014 i Stockholm inleds med utställningen ”Dansmaskiner – från Léger till Kraftwerk”, som visas 22 januari - 27 april 2014. Vid sekelskiftet 1800/1900 hade moderniseringen av västvärlden inletts ...

Av: Carsten Lindström | Essäer om konst | 31 januari, 2014

Är höga klackar och chica fransyskor förenliga med den gröna vägen?

Det var en av frågorna jag ställde mig under denna miljövänliga vår vi har haft i Paris, med utställningar, konferenser och mässor. Miljöfrågorna verkar ha blivit trendiga i Frankrike. Att ...

Av: Anne Edelstam | Reportage om politik & samhälle | 12 juni, 2009

Två röda systrar

Hella WuolijokiHella Wuolijoki var exceptionell både som människa och konstnär. Hon beskrev sig själv som ett "smått underligt djur som inte låter sig placeras i någon fålla". Hon var en ...

Av: Rolf Karlman | Essäer om litteratur & böcker | 06 augusti, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.