Cecilia Persson

Uppgörelsen I och II av Cecilia Persson

Två nya dikter av Cecilia Persson

Av: Cecilia Persson | 11 augusti, 2017
Utopiska geografier

En liten blåsa i Guds andes glas

Jag är förtvivlad, full av ångest och riven i djupet som aldrig förr! Det är nåt fel med mig! Det är som att återuppbygga ett hela tiden raserande och sönderblandat ...

Av: Benny Holmberg | 05 september, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Bildning under 200 år

Detta är tankar, resonemang där mitt perspektiv är betraktarens. Helt opolitisk, men intellektuell då i definitionen; ”den som ställer fler frågor än de svar man fått”. (jfr ty. Gebildet) Vissa ord ...

Av: K-G Svanström | 02 september, 2011
Essäer

Från utställningen 24 Spaces – en kakafoni på Malmö Konsthall 2013

Illusioner av föränderlighet inom konstens ramar

Vad är konst? Vem skapar den? Benny Holmberg diskuterar konstverkets tillblivelse genom de tre aktörerna konstnär, konstverk och betraktare. Föränderlighet, identitet, rörelse och tid, svaret som ständigt glider undan, men ...

Av: Benny Holmberg | 08 mars, 2015
Essäer om konst

Jacksonbot in action

Det där kan min robot göra bättre – om konst som algoritmer



Kallar du det där för konst? Min robot skulle kunna göra det mycket bättre! Kanske kommer konstnärer att ersättas av robotar i framtiden. Påståendet får nog en del att rynka på ögonbrynen för kreativitet är väl ändå något unikt mänskligt? Konst kan man väl inte skapas på artificiell väg, eller? 
e-David i sin ateljé

e-David i sin ateljé

e-David bevisar visserligen att tekniken för mänskligt måleri kan återskapas med hjälp av algoritmer och utföras av en robot, men räcker det för att den ska betraktas som en riktig konstnär?
Jacksonbot in action

Jacksonbot in action

Det är naturligtvis en komplex fråga, men i grunden är det en fråga om verklighetsuppfattning. Tror vi att vår värld består av förutbestämda fysiska lagar som kan förklaras med matematiska formler? Ja, då måste vi också anta att ett konstverk kan förklaras matematiskt men även skapas med hjälp av en algoritm, det vill säga en samling definierade matematiska formler i en dator.

Varför skulle den mänskliga kreativiteten skilja sig nämnvärt från naturens skaparkrafter? ”Naturens stora bok är skriven med matematikens språk”, sa den italienska 1500-talsfysikern och astronomen Galileo Galilei. Allt som vi ser runt omkring oss som landskap, skuggor, träd och blommor kan vi återskapa i en dator med hjälp av datoralgoritmer. Vår verklighet verkar vara uppbyggd av matematik och då borde algoritmer också vara den perfekta utgångspunkten för att skapa konst.

Låt mig därför presentera e-David - den målande roboten. Han föddes 2009 på Universität Konstanz i Tyskland och var från början en vanlig industrirobot som användes för att tillverka bilar, men e-David hade en passion, han älskade nämligen att måla. Hans föräldrar hade visserligen en ganska oromantisk syn på konsten. De ansåg att målandet kan jämföras med en optimeringsprocess där färg manuellt överförs till en duk tills konstnären kan urskilja motivet. e-Davids kreativa process skiljer sig på så sätt inte mycket från mänskliga konstnärers. De har en bild som de försöker avbilda på duken genom att blanda olika färger på en palett. Under arbetet med målningen behöver den ibland justeras för även en robot kan droppa färg och göra små misstag. e-David har därför en kamera som dokumenterar hans framsteg och det finns en återkoppling som jämför målningen på duken med originalmotivet så att målningen hela tiden kan justeras. e-David målar helst svartvita bilder med föreställande konst av människor, djur och träd. På så sätt skiljer han sig inte heller från många mänskliga kollegor.

Vem äger upphovsrätten?

Vill man vara lite elak kan man säga att e-David är duktig på att avbilda saker, och hade e-David levt på 1800-talet, då realistiskt måleri var på modet, skulle han säkert kunnat försörja sig som konstnär genom att måla porträtt och landskap. Idag skulle e-David möjligen kunna få jobb på en av de kinesiska konstfabrikerna dit du kan skicka ett foto av familjen eller av ett klassikt konstverk och sedan få tillbaka en riktig handmålad oljemålning att hänga på väggen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

e-David bevisar visserligen att tekniken för mänskligt måleri kan återskapas med hjälp av algoritmer och utföras av en robot, men räcker det för att den ska betraktas som en riktig konstnär? Jag är nu ganska säker på att om e-David hade haft en utställning på ett galleri så skulle de flesta tro att hans målningar var gjorda av en människa, men å andra sidan har det även gjorts försök med att låta apor, elefanter och småbarn måla tavlor som sedan ställts ut som verk av en riktig konstnär, och det har också gått ganska bra. Bara genom att titta på ett konstverk kan vi inte alltid avgöra om det är gjort av en robot, ett djur eller en utbildad konstnär.

Det finns en enkel men lite tråkig definition av ett konstverk och det är att det måste vara en juridisk person som skyddas av upphovsrätten som har skapat det. Ett djur är inte en juridisk person och konstverk skapade av djur faller därför inte under upphovsrätten. I en domstol i USA avgjordes 2014 den nu berömda tvisten om selfie-apan. En apa hade tagit ett antal fotografier av sig själv med hjälp av naturfotografen David Slaters kamera. När bilderna hamnade på Wikipedia hävdade Slater att man bröt mot upphovsrätten genom att publicera fotografierna. Domstolen i USA och många experter var dock eniga om, att eftersom det var apan som tagit bilderna och apan inte var en juridisk person var inte heller bilderna skyddade av copyrightlagen.

Hur det förhåller sig med roboten e-Davids målningar vågar jag inte svara på, men jag misstänker att roboten betraktas som ett verktyg skapat av människor och att hans målningar därför enligt copyrightlagen tillhör robotkonstruktörerna. Utvecklingen inom AI (artificiell intelligens) går dock snabbt framåt och snart kommer juridiken även behöva ta ställning till frågor om robotars rättigheter och skyldigheter. Kanske kommer även robotkonstnärer att erkännas upphovsrätten till sina verk i framtiden.

Industrirobotar som e-David kan användas på många olika sätt för att skapa konst. Man kan sätta en motorsåg i robotens klo så den kan såga ut träfigurer, eller en penna som i installationen bios [bible]. Roboten Der Bibelschreiber (2007), som skapats av gruppen robotlab, ägnade nio månader åt att med kalligrafisk skrift kopiera Bibeln på en stor bokrulle, på samma sätt som munkarna förr i tiden manuellt brukade skapa vackra illuminerade handskrifter.

År 2014 gjorde man en ny installation bios [torah] som under sommaren fanns installerad på Judiska Museet i Berlin. På en 80 meter lång rulle skrev roboten av den heliga judiska skriften. För både kristendom och judendom är skriften helig, och frågan som ställs i installationen är om det finns samma värde och själ i en text som kopieras för hand av en människa som av en robot eller om det bara är frågan om en mekanism upprepning?

Det finns även konstnärer och forskare som skapat robotkonstnärer som arbetar mer med abstrakt och spontan konst. Till en utställning i Japan 2011 gjorde konstnärerna So Kanno and Takahiro Yamaguchi Senseless robot. Det är en robot som åker längs en vägg och målar med olika färger i abstrakta mönster. Här har konstnärerna försökt att efterlikna det spontana och lite galna i den kreativa processen.

JacksonBot, som skapades 2010 av några forskare i Tyskland, är som namnet antyder en robot som kan måla som Jackson Pollock. Utgångspunkten är nu inte riktigt det spontana, utan ett antal algoritmer som beskriver Jacksons målningar och en gnutta slump för att få in extra variation i verken. Roboten doppar helt enkelt sin pensel i färgburken och skvätter sedan ut färgen på duken vilket skapar målningar som påminner om Pollocks Action Paintings.

BNJMN är en lite mer meditativ och minimalistisk robotkonstnär som skapades på Basels konstakademi av Danilo Wanner and Travis Purrington. BNJMN är helt autonom, det vill säga färdigprogrammerad med alla sina färdigheter. Han åker själv runt i lokalen och letar efter ett blank papper att rita på. Konsten skapas spontant genom slumpmässiga algoritmer. Ingen människa behöver förse honom med instruktioner eller förlagor, och precis som en riktig konstnär signerar BNJMN sina verk i hörnet när han är klar.

Två typer av kreativitet

Den engelska professorn i kognitiv psykologi, Margaret Boden, menar att det finns två typer av kreativitet ”exploratory and transformational creativity”. Den utforskande kreativiteten är när du utforskar och förändrar en redan befintlig stil, något som man kan lära en robot att göra. Den andra typen av kreativitet handlar om hur man kan överföra en idé från ett område till ett annat. Till exempel när man lyfter in en social eller politisk agenda i en målning. Den här typen av kreativitet är mycket komplex och kräver djupa kunskaper inom flera områden och här går robotarna än så länge bet. De kan visserligen skapa målningar inom en konststil med oändliga variationer, men de kan inte föra in undertexter och idéer från andra områden i sina verk. Konst handlar sällan om bara det vi ser, utan konstens värde ligger istället på många andra plan. Det kan vara idéer och kontexter som finns i vårt samhälle eller existentiella frågor om att vara människa som konstnären bäddar in i konstverket och som betraktaren sedan kan avläsa.

Kreativitetens innersta väsen är något som konstnären Harold Cohen har funderat på under de senaste 30 åren när han har utvecklat robotkonstnären Aaron. Aaron är ett projekt som ligger i gränslandet mellan artificiell intelligens och konst. Aaron kan inte lära sig nya konststilar själv utan han måste programmeras, men när det är gjort kan han skapa oändligt många bilder med olika variationer i samma stil. Ungefär som när den franska impressionisten Claude Monet under åren 1890-91 målade 25 tavlor med höstackar i olika ljus och väderförhållanden. Cohen säger inte att Aaron är kreativ, men att det i dialogen mellan Cohen och Aaron ändå uppstår en kreativ dialog som resulterat i konst som är specifik för robotkonstnären Aaron. Aaron är nu trots sin avsaknad av mänsklig kreativitet en framgångsrik konstnär som fått ställa ut på gallerier runt om i världen, bland annat på Venedig Biennalen och Tate Gallery i London.

e-David, Aaron och BNJMN är bara några exempel på robotkonstnärer som kan skapa konst som besökare på en utställning inte skulle kunna skilja från en riktig konstnärs verk. Frågan är inte om robotar kan skapa konst eller inte, för det kan de, utan frågan är snarare när de kommer bli tillräckligt medvetna om att de skapar konst och själva börja se sig själva som konstnärer.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Nya dikter av Carsten Palmer Schale

Restaurerade dikter av Carsten Palmer Schale

Av: Carsten Palmer Schale | Utopiska geografier | 27 oktober, 2016

Thérèse av Lisieux ─ Thérèse av Jesusbarnet

Helighet och mystik har varit och förblir viktiga dimensioner i religionens värld. Behov av andlighet och helighet tycks kvarstå även när sekulariseringen tilltagit. Trots ekonomiska kristider och miljöhot konsumerar och ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 11 januari, 2010

Demonernas domptör

Bertil Malmberg (1889-1958). Bild tagen runt 1940. Crister Enander skriver ett rörande porträtt av den svenske diktaren Bertil Malmberg. Han har beslutat sig för att hemsöka min enkla boning. Han lämnar mig ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 04 oktober, 2006

Fragment av surrogatpyret III

Fragment av surrogatpyret III Vi satt i biln vid Kusmarkstjyrkan å stirra på den upplysta tuppjäveln på krönet av va Nitschä kalla den ekumeniska synagogan.     – De där, pyret, va ursprungligen ingen ...

Av: Nikanor Teratologen | Teratologisk sondering | 16 oktober, 2007

En kamp mot tiden – om räddningsinsatserna i Budapest 1944

Raoul Wallenbergs insatser för att rädda judiska civila i Budapest under andra världskrigets slutfas är allmänt kända och väldokumenterade. Inte minst på grund av hans personliga öde som fått stor ...

Av: Benita Funke | Reportage om politik & samhälle | 10 juni, 2014

Filosofisk etikk i urbaniseringens tidsalder

Innledning Filosofisk etikk er klargjøring av hva for grunnleggende prinsipper som gjelder for det som er om rett og galt, godt og ondt. Ett eksempel på hva som menes med det ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 29 januari, 2014

45. Erik

Erik skyndade sig lite extra när han passerade Kulturanatomen. Han tittade ner på de intrampade gula löven så att han skulle slippa se den vackra tegelbyggnaden som dolde den modernare ...

Av: Erik | Lund har allt utom vatten | 02 november, 2012

C.K. Williams - Två dikter ur The Vigil (1996)

  Min bok, min bok Boken far vildsint flaxande över hela rummet och mot väggen som en                       fågel, bedövad i flykten och kolliderar och faller inte som en fågel ...

Av: Roy Isaksson | Utopiska geografier | 04 december, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.