Förlustens svarta geografi - David Goodis och skymningens underland

David Goodis var, underligt nog, en av de första amerikanska noirförfattarna som jag läste. Underligt, i alla fall utifrån en svensk horisont; Goodis har aldrig översatts till ...

Av: Nanok | 12 april, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Dataspelet E.T Atari funna på en soptipp i New Mexico.

Dödliga böcker och filmer med förbannelser

Den sista kopian av stumfilmen London After Midnight (1927) brann upp 1967 men i TV-serien Whitechapel dyker den upp igen. Serien som gick i fyra säsonger mellan 2009 och 2013 handlar ...

Av: Mathias Jansson | 07 februari, 2016
Kulturreportage

Erik Jorpes

Ett märkligt åländskt läkaröde

En ung åländsk läkare kom att kom att spela märkliga roll i det röda upproret som inleddes i Finland i januari1919. Erik Jorpes från Kökar hamnade på den röda ...

Av: Rolf Karlman | 31 januari, 2017
Essäer om politiken

Ett litteratöröde

Ett litteratöröde Litterär berömmelse är en vansklig historia. De flesta av dagens "namn" är snart glömda eller förvandlade till anekdoter i litteraturhistoriens marginal. Den en gång uppburne Gustaf af Geijerstam lever ...

Av: Göran Lundstedt | 26 april, 2007
Essäer om litteratur & böcker

Jacksonbot in action

Det där kan min robot göra bättre – om konst som algoritmer



Kallar du det där för konst? Min robot skulle kunna göra det mycket bättre! Kanske kommer konstnärer att ersättas av robotar i framtiden. Påståendet får nog en del att rynka på ögonbrynen för kreativitet är väl ändå något unikt mänskligt? Konst kan man väl inte skapas på artificiell väg, eller? 
e-David i sin ateljé

e-David i sin ateljé

e-David bevisar visserligen att tekniken för mänskligt måleri kan återskapas med hjälp av algoritmer och utföras av en robot, men räcker det för att den ska betraktas som en riktig konstnär?
Jacksonbot in action

Jacksonbot in action

Det är naturligtvis en komplex fråga, men i grunden är det en fråga om verklighetsuppfattning. Tror vi att vår värld består av förutbestämda fysiska lagar som kan förklaras med matematiska formler? Ja, då måste vi också anta att ett konstverk kan förklaras matematiskt men även skapas med hjälp av en algoritm, det vill säga en samling definierade matematiska formler i en dator.

Varför skulle den mänskliga kreativiteten skilja sig nämnvärt från naturens skaparkrafter? ”Naturens stora bok är skriven med matematikens språk”, sa den italienska 1500-talsfysikern och astronomen Galileo Galilei. Allt som vi ser runt omkring oss som landskap, skuggor, träd och blommor kan vi återskapa i en dator med hjälp av datoralgoritmer. Vår verklighet verkar vara uppbyggd av matematik och då borde algoritmer också vara den perfekta utgångspunkten för att skapa konst.

Låt mig därför presentera e-David - den målande roboten. Han föddes 2009 på Universität Konstanz i Tyskland och var från början en vanlig industrirobot som användes för att tillverka bilar, men e-David hade en passion, han älskade nämligen att måla. Hans föräldrar hade visserligen en ganska oromantisk syn på konsten. De ansåg att målandet kan jämföras med en optimeringsprocess där färg manuellt överförs till en duk tills konstnären kan urskilja motivet. e-Davids kreativa process skiljer sig på så sätt inte mycket från mänskliga konstnärers. De har en bild som de försöker avbilda på duken genom att blanda olika färger på en palett. Under arbetet med målningen behöver den ibland justeras för även en robot kan droppa färg och göra små misstag. e-David har därför en kamera som dokumenterar hans framsteg och det finns en återkoppling som jämför målningen på duken med originalmotivet så att målningen hela tiden kan justeras. e-David målar helst svartvita bilder med föreställande konst av människor, djur och träd. På så sätt skiljer han sig inte heller från många mänskliga kollegor.

Vem äger upphovsrätten?

Vill man vara lite elak kan man säga att e-David är duktig på att avbilda saker, och hade e-David levt på 1800-talet, då realistiskt måleri var på modet, skulle han säkert kunnat försörja sig som konstnär genom att måla porträtt och landskap. Idag skulle e-David möjligen kunna få jobb på en av de kinesiska konstfabrikerna dit du kan skicka ett foto av familjen eller av ett klassikt konstverk och sedan få tillbaka en riktig handmålad oljemålning att hänga på väggen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

e-David bevisar visserligen att tekniken för mänskligt måleri kan återskapas med hjälp av algoritmer och utföras av en robot, men räcker det för att den ska betraktas som en riktig konstnär? Jag är nu ganska säker på att om e-David hade haft en utställning på ett galleri så skulle de flesta tro att hans målningar var gjorda av en människa, men å andra sidan har det även gjorts försök med att låta apor, elefanter och småbarn måla tavlor som sedan ställts ut som verk av en riktig konstnär, och det har också gått ganska bra. Bara genom att titta på ett konstverk kan vi inte alltid avgöra om det är gjort av en robot, ett djur eller en utbildad konstnär.

Det finns en enkel men lite tråkig definition av ett konstverk och det är att det måste vara en juridisk person som skyddas av upphovsrätten som har skapat det. Ett djur är inte en juridisk person och konstverk skapade av djur faller därför inte under upphovsrätten. I en domstol i USA avgjordes 2014 den nu berömda tvisten om selfie-apan. En apa hade tagit ett antal fotografier av sig själv med hjälp av naturfotografen David Slaters kamera. När bilderna hamnade på Wikipedia hävdade Slater att man bröt mot upphovsrätten genom att publicera fotografierna. Domstolen i USA och många experter var dock eniga om, att eftersom det var apan som tagit bilderna och apan inte var en juridisk person var inte heller bilderna skyddade av copyrightlagen.

Hur det förhåller sig med roboten e-Davids målningar vågar jag inte svara på, men jag misstänker att roboten betraktas som ett verktyg skapat av människor och att hans målningar därför enligt copyrightlagen tillhör robotkonstruktörerna. Utvecklingen inom AI (artificiell intelligens) går dock snabbt framåt och snart kommer juridiken även behöva ta ställning till frågor om robotars rättigheter och skyldigheter. Kanske kommer även robotkonstnärer att erkännas upphovsrätten till sina verk i framtiden.

Industrirobotar som e-David kan användas på många olika sätt för att skapa konst. Man kan sätta en motorsåg i robotens klo så den kan såga ut träfigurer, eller en penna som i installationen bios [bible]. Roboten Der Bibelschreiber (2007), som skapats av gruppen robotlab, ägnade nio månader åt att med kalligrafisk skrift kopiera Bibeln på en stor bokrulle, på samma sätt som munkarna förr i tiden manuellt brukade skapa vackra illuminerade handskrifter.

År 2014 gjorde man en ny installation bios [torah] som under sommaren fanns installerad på Judiska Museet i Berlin. På en 80 meter lång rulle skrev roboten av den heliga judiska skriften. För både kristendom och judendom är skriften helig, och frågan som ställs i installationen är om det finns samma värde och själ i en text som kopieras för hand av en människa som av en robot eller om det bara är frågan om en mekanism upprepning?

Det finns även konstnärer och forskare som skapat robotkonstnärer som arbetar mer med abstrakt och spontan konst. Till en utställning i Japan 2011 gjorde konstnärerna So Kanno and Takahiro Yamaguchi Senseless robot. Det är en robot som åker längs en vägg och målar med olika färger i abstrakta mönster. Här har konstnärerna försökt att efterlikna det spontana och lite galna i den kreativa processen.

JacksonBot, som skapades 2010 av några forskare i Tyskland, är som namnet antyder en robot som kan måla som Jackson Pollock. Utgångspunkten är nu inte riktigt det spontana, utan ett antal algoritmer som beskriver Jacksons målningar och en gnutta slump för att få in extra variation i verken. Roboten doppar helt enkelt sin pensel i färgburken och skvätter sedan ut färgen på duken vilket skapar målningar som påminner om Pollocks Action Paintings.

BNJMN är en lite mer meditativ och minimalistisk robotkonstnär som skapades på Basels konstakademi av Danilo Wanner and Travis Purrington. BNJMN är helt autonom, det vill säga färdigprogrammerad med alla sina färdigheter. Han åker själv runt i lokalen och letar efter ett blank papper att rita på. Konsten skapas spontant genom slumpmässiga algoritmer. Ingen människa behöver förse honom med instruktioner eller förlagor, och precis som en riktig konstnär signerar BNJMN sina verk i hörnet när han är klar.

Två typer av kreativitet

Den engelska professorn i kognitiv psykologi, Margaret Boden, menar att det finns två typer av kreativitet ”exploratory and transformational creativity”. Den utforskande kreativiteten är när du utforskar och förändrar en redan befintlig stil, något som man kan lära en robot att göra. Den andra typen av kreativitet handlar om hur man kan överföra en idé från ett område till ett annat. Till exempel när man lyfter in en social eller politisk agenda i en målning. Den här typen av kreativitet är mycket komplex och kräver djupa kunskaper inom flera områden och här går robotarna än så länge bet. De kan visserligen skapa målningar inom en konststil med oändliga variationer, men de kan inte föra in undertexter och idéer från andra områden i sina verk. Konst handlar sällan om bara det vi ser, utan konstens värde ligger istället på många andra plan. Det kan vara idéer och kontexter som finns i vårt samhälle eller existentiella frågor om att vara människa som konstnären bäddar in i konstverket och som betraktaren sedan kan avläsa.

Kreativitetens innersta väsen är något som konstnären Harold Cohen har funderat på under de senaste 30 åren när han har utvecklat robotkonstnären Aaron. Aaron är ett projekt som ligger i gränslandet mellan artificiell intelligens och konst. Aaron kan inte lära sig nya konststilar själv utan han måste programmeras, men när det är gjort kan han skapa oändligt många bilder med olika variationer i samma stil. Ungefär som när den franska impressionisten Claude Monet under åren 1890-91 målade 25 tavlor med höstackar i olika ljus och väderförhållanden. Cohen säger inte att Aaron är kreativ, men att det i dialogen mellan Cohen och Aaron ändå uppstår en kreativ dialog som resulterat i konst som är specifik för robotkonstnären Aaron. Aaron är nu trots sin avsaknad av mänsklig kreativitet en framgångsrik konstnär som fått ställa ut på gallerier runt om i världen, bland annat på Venedig Biennalen och Tate Gallery i London.

e-David, Aaron och BNJMN är bara några exempel på robotkonstnärer som kan skapa konst som besökare på en utställning inte skulle kunna skilja från en riktig konstnärs verk. Frågan är inte om robotar kan skapa konst eller inte, för det kan de, utan frågan är snarare när de kommer bli tillräckligt medvetna om att de skapar konst och själva börja se sig själva som konstnärer.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

”Jag hoppas du ligger vaken som jag” Om Karin Boyes brev

Pia-Kristina Garde har varit på detektivjakt efter brev och information om den mytomspunna Karin Boye i många många år. 2011 gav hon ut en bok, Karin Boye och människorna omkring ...

Av: Mats Myrstener | Essäer om litteratur & böcker | 13 september, 2013

En dikt av Bianca Olsson

Bianca Olsson går just nu på Westerdals School of Communication (WSoC) som ligger i Oslo, men är själv svensk - bördig från Göteborg. Hon säger själv att hennes språk förändrats ...

Av: Bianca Olsson | Utopiska geografier | 23 Maj, 2011

Anna Quirentia Nilsson Public Domain Wikipedia

Från Ystad till Hollywood - Anna Quirentia Nilsson

Andy Warhols färgglada porträtt av Greta Garbo auktioneras ut för en stor summa, ser jag på nätet, och på frimärket för utlandsportot (14 kr) finns Ingrid Bergmans vackra profil, träffsäkert ...

Av: Ivo Holmqvist | Filmens porträtt | 18 mars, 2016

Feminism och nazism: Elin Wägner och John Landquist

Elin Wägner (1882-1949), mitten av 1920talet. Foto: okänd Det var i den lilla skånska semesterorten Arild det hela började. Vid denna tid var det idylliska Arild en mycket populär sommarort, inte ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 15 augusti, 2008

Skräcken i kulturens hjärta

- Jag har en del demoner att bearbeta. Alla skräcktavlor porträtterar mina egna demoner - de är inte bra skrämmande för skräckens skull, alla demoner har namn och en betydelsefull ...

Av: Mathias Jansson | Konstens porträtt | 14 oktober, 2009

Isak Serholt

Tre dikter av Isak Serholt

Mitt namn är Isak Serholt och är 28 år. Jag bor i en liten by utanför Göteborg med min fru och mitt ett år gamla barn. Jag jobbar som snickare och fyller ...

Av: Isak Serholt | Utopiska geografier | 05 Maj, 2017

Carl Abrahamsson och verklighetens absurda teater

Såsom en vulkan är Carl Abrahamssons hjärna, full av brinnande ädelstenar. Alla dessa idéer och projekt gör honom till en mångsysslande artist. Men Carl är också en mycket kontroversiell person ...

Av: Guido Zeccola | Övriga porträtt | 16 september, 2010

"Kritikernas kritiker" - ny konstform bringar förtjusning och förtret

Jag sällar mig minsann till alla andra tyckare som i detta nu besätter varenda blank ruta där man kan få in en stavelse eller två. Jag njuter av att kommentera ...

Av: Linda Bönström | Essäer om litteratur & böcker | 28 januari, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts