Rätten till berättelsen

Berättelsen glider ifrån oss, berättelsen avfärdas av det offentliga rummet, berättelsen har det kärvt med att bli tagen på allvar. Och ändå är det just berättelsen som formar oss som ...

Av: Linda Bönström | 11 maj, 2014
Gästkrönikör

En målning av Melker Garay. Detalj

Begreppet Gud

Melker Garay och Gud.

Av: Melker Garay | 14 februari, 2016
Melker Garay : Reflektioner

Vilken napp är din napp?

Om vi kunde se all den strålning som omgärdar oss, skulle vi märka att det dominerande inslaget i vår miljö stammar från mobiltelefoner. Inte nog med att man måste lyssna ...

Av: Carl Abrahamsson | 20 februari, 2011
Carl Abrahamsson

Veckan från hyllan

  I somras tillbringade jag en stipendievecka på det en aning speciella pensionatet Kiörningsgården i Nordingrå. Det fanns inget Internet på stället vilket passade mig alldeles utmärkt. En stor distraktion mindre ...

Av: Gregor Flakierski | 27 februari, 2011
Veckans titt i hyllan

Roman Charity och amning i konsten



Den gamla mannen suger girigt på den unga kvinnans fasta bröst. Motivet med sina erotiska undertoner lockade många konstnärer under 1600- och 1700-talet. Peter Paul Rubens målning av Roman Charity, på svenska ungefär romersk välgörenhet, hör till en av de mest kända versionerna. Motivet bygger på en romersk legend om en kvinna som hette Pero, vars far Cimon blivit fängslad av romarna och dömd att svälta ihjäl. Dottern som nyligen fött ett barn besöker fadern, men eftersom hon inte kan smuggla in någon mat ammar hon sin far så han inte ska svälta ihjäl. Dottern blir påkommen av vakterna men hennes osjälviska handling belönas och både hon och fadern benådas. Eftersom det även finns en version där dottern ammar sin fängslade moder kan man anta att fadersversionen vunnit gehör hos de manliga konstnärerna inte bara på grund av dotterns osjälviska handling utan också för att motivet med far och dotter innehåller en del erotiska undertoner. Det är kanske inte så underligt att berättelsen om Roman Charity uppstår i Rom. Här hittar man en stark tradition med amning som motiv. Staden grundades enligt legenden av tvillingparet Romulus och Remus som oftast avbildades diande den kapitolinska varginnan. I den romerska mytologin kan man också hitta myten om hur gudinnan Juno ammar den vuxna Herkules. Amningen har i historien betraktats som något livgivande, vårdande och omhändertagande.

Jusepe de Ribera, La Mujer Barbuda Skäggiga damen, 1631

Idag har amning blivit något kontroversiellt. Att amma offentligt ses med oblida ögon i många länder och även i Sverige kan det väcka ett ramaskri att sitta och amma på ett café. Det är lätt att föreställa sig att det skulle kunna vara ett arv från kristendomens moraliska pekpinnar. Att kvinnor inte ska visa sina bröst offentligt, men ser man till konsthistorien finns det tvärtom en stor acceptans för kvinnor som ammar sina barn. Att Jesus mamma visar sitt bröst när hon sitter och ammar Jesusbarnet verkar ingen har reagerat på. Kända konstnärer som Hans Memling, Leonardo da Vinci och många fler har målat ammande madonnor som om det var hur naturligt som helst.
 
Även i det som kallas genremåleri, det vill säga konst med vardagliga motiv, är det vanligt att ammande mödrar avbildas i konsthistorien, som den holländska 1600-talsmålaren Pieter de Grebbers stilfulla porträtt av en moder som läser en bok medan hon ammar sitt barn. Idag har det uppstått en form av dubbelmoral och hopblandning när det gäller amningen. Kvinnans bröst har blivit så starkt sexualiserade genom reklam, film och andra medier, så att när vissa människor ser ett barn som ammas så verkar man ha svårt att skilja på ett uråldrigt och naturligt näringsintag hos ett spädbarn och en sexuell handling när en vuxen människa suger på ett kvinnobröst.

Förutom motivet Roman Charity finns det i konsthistorien ett annat liknande motiv som är värt att nämna. Det är legenden om Bernhard av Clairvaux, en fransk abbot som levde på 1000-talet. Han ska enligt legenden fått en vision där han fick smaka mjölk från jungfru Marias bröst. Legenden finns avbildad i många variationer i konsthistorien. I Alonso Canos målning Den mirakulösa amningen av Sant Bernhard (ca. 1650) ser vi en staty av Jungfru Maria med Jesusbarnet i sin famn framme vid kyrkans altare som plötsligt blivit levande. Från jungfruns bröst sprutar en lång stråle mjölk ner i den knäböjande Sankt Bernhards mun. Mjölken fyller honom med visdom och blir början på ett andligt uppvaknande där jungfrun framstår som världens urmoder. Bröstmjölken som en flödande livskraft är också något som Frida Kahlo knyter an till i målningen My Nurse and I or Me Suckling (1937). I målningen ser man konstnären som ligger som ett barn med en vuxens ansikte amma sin amma. Bröstet visas i genomskärning så nätverket av mjölkkörtlar avbildas på ett anatomiskt korrekt sätt. Bröstmjölken blir en symbol för den livsgivande kraften som binder ihop mödrar och deras barn över generationerna.

Ferhat Özgür,  Cimon och Pero, 2011Inom samtidskonsten finns det några exempel på hur motivet Roman Charity har tolkats. Den turkiska konstnären Ferhat Özgür har utgått från myten om Cimon och Pero i ett videoverk från 2011. I installationen med video och foto ser man en kvinna i röd klänning som ammar en fängslad man. Medan man i Özgürs tolkning av motivet hittar den ursprungliga tanken med den osjälviska handlingen satt i en politisk kontext, så har den ryska fotografen Max Sauco snarare tagit fasta på det erotiska i situationen. Hans foto av Cimon och Pero påminner om ett reklamfoto. I den här versionen ser vi den unga havande Pero som med en sängkammarblick tittar in i kameran medan mjölken flödigt rinner från hennes bröst ner i munnen på den fängslade äldre mannen som ligger vid hennes sida. En tredje version av motivet hittar vi på ett foto från 2011 som prydde omslaget till magasinet Visionarie. På bilden ser vi performancekonstnären Marina Abramovic som ammar den italienska modedesignern Riccardo Tisci. Tisci var gästredaktör för ett specialnummer som handlade om religion och när man ser fotot tänker man i första hand på en kombination av en ammande madonna och ett pietamotiv där madonna håller den döda vuxna Jesus i sitt knä, men även myten om Cimon och Pero dyker upp i bakhuvudet. Abramovic och Tisci hade före fotograferingen samarbetat i olika sammanhang och bilden kan ses som en symbios mellan konst och mode. Där konsten ammar modevärlden med nya idéer och koncept i en tid då gränserna mellan konst och mode håller på att bli allt mer otydlig.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

När man talar om amning i konsten kan man inte låta bli att nämna ett motiv som för sin tid förmodligen var väldigt stigmatiserat medan man idag förhoppningsvis kan se på det med större förståelse och tolerans. Den franska barockmålaren Jusepe de Ribera målade 1631 ett helbildsporträtt av Magdalena Ventura ammande sitt barn medan hennes man står i bakgrunden. Magdalena Ventura led nu av ett tillstånd som ledde till att hon utvecklade kraftig manlig kroppsbehåring. Tavlan har därför fått titeln Skäggiga damen. I avsaknad av tydliga feminina ansiktsdrag och att bröstet rent ergonomiskt är så taffligt målat så tror man först att bilden visar två män där den ena står och ammar ett barn. Så är nu inte fallet utan motivet visar en trebarnsmor med en avvikande kroppsbehåring, ett sjukdomstillstånd som under historien har exploaterats på freakshows. Detta könsöverskridande verk känns väldigt aktuellt med tanke på att vi idag ser familjesammansättningar med föräldrar av samma kön eller andra könsöverskridande och könsifrågasättande konstellationer.

Inom samtidskonsten kan man inte säga att amning tillhör någon större motivkrets eller något som konstnärer diskuterar eller gestaltar i större utsträckning. Istället verkar det vara inom populärkulturens bildvärld som man hittar amningen som ett motiv. Det är stjärnor inom film-, musik- och modebranschen som Natalia Vodianova, Angelina Jolie, Miranda Kerr och andra som avbildas ammande på tidskriftsomslag, Instagramkonton och sociala medier. Det verkar som om populärkulturens ikoner har fått ersätta den ammande madonnan när det gäller att gestalta amning som ett naturligt inslag i livet och vår samtida bildvärld.

 

Mathias Jansson

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Musik som minnesmärken

Om relationella ramverk, bilder av identitet, igenkännandets betydelse och tixotropiska förbindelser i konsten via den norske tonsättaren Lars Petter Hagen och hans tankedialog med den franske installationskonstnären Christian Boltanski ”På mange ...

Av: Stefan Thorsson | Essäer om musik | 09 mars, 2013

Arthur Rimbaud och år 2012

Percival om Rimbaud, profetior, och solmedvetenhet Så vitt jag förstår är världen en ofödd historia, visserligen född men ändå ofödd. Vår värld är uppfylld av en mänsklighet som troligen inte har ...

Av: Percival | Essäer | 27 juni, 2008

” Lämna för Guds skull Gud i fred” (Mäster Eckehart)

Går man från Domplatz - där universitetet Luther studerade vid för övrigt är sammanbyggt med själva katedralen - in i den vindlande och vackra medeltidsstaden Erfurt och dess trånga gränder ...

Av: Crister Enander | Essäer om religionen | 25 januari, 2010

Fotballkultur

Normal 0 21 false false false MicrosoftInternetExplorer4 Mennesker har en hang og trang i seg til å framheve at visse aktiviteter er betydningfulle ved at de aktiviteter det er ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 05 november, 2009

En intervju med performanceartisten AK von Malmborg

Efter en vad som kan liknas vid en uppenbarelse när en nära anhörig hade gått bort bestämde sig sångerskan, låtskrivaren och performanceartisten AK von Malmborg att börja sjunga på svenska ...

Av: Thomas Renhult | Musikens porträtt | 23 december, 2009

Sorgens tunga apostroferingar

De sitter där som en tavla gjord  i ockra eller kanske det mera går i bärnsten, en färgton man kan tänka sig i en tallskog en eftermiddag när solen försvinner ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om religionen | 29 september, 2009

ABBA de museala. En perverterad musik?

Thank you for the music. ABBA-musiken. Är det musik? Är det inte bara enkel sörja? Är det verkligen tonhöjd och tondjup? Är ABBA The music story, inte bara en vulgär ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 27 juni, 2013

Tusen saker i prylflödena

Hur många prylar äger du? Minst tusen saker, svarar någon. Flera tusen tillbehör har somliga samlat på sig. Prylflödena hotar oss. Så började mina tankar kretsa på det relativt lugna ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 04 februari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.