Botanisk teater, 1924-1934. Foto: Thomas Notini

Att göra det osynliga synligt

I skrivande stund pågår på Moderna Museet i Stockholm en liten, sparsmakad utställning med verk av den tysk-schweiziske Paul Klee och den svenske Ivan Aguéli. Den är tematiskt väl uppbyggd ...

Av: Thomas Notini | 01 mars, 2016
Konstens porträtt

Marco Missiroli. Foto Gian-Luca Rossetti

Skrivkonsten mellan väsentlighet och dikt

Marco Missiroli är född 1981 i Rimini men bor sedan många år tillbaka i Milano, där han givit ut flera böcker och fått prestigefulla priser som Premio Campiello, Premio Comisso ...

Av: Guido Zeccola | 07 november, 2014
Litteraturens porträtt

Gustav Mellberg - den förste utvandraren från Habo till Nordamerika 1843

För drygt tvåhundra år sedan föddes Gustav Mellberg eller Gustav Andersson, som han hette fram till den dag då han vid 14 års ålder började skolan vid Jönköpings Högre Lärdomsskola. Gustav ...

Av: Hans-Evert Renérius | 21 mars, 2014
Kulturreportage

Ernfrid Lindqvist, ungdomsporträtt innan han gifte sig med sin Selma (Foto privat).

Finland 100 år

Det har sagts att sedan Sverige förlorade Finland i 1808–1909 års krig har Sverige inte haft någon historia. Jag har genom åren grubblat över påståendet. Men när går jag igenom ...

Av: Thomas Wihlman | 06 december, 2017
Reportage om politik & samhälle

Barocka konstformer – Den ojämna pärlans epok



Barockt formspråkBarocco kommer från det portugisiska ordet för ojämn pärla och är en idéströmning inom litteraturen, arkitekturen, konsten och musiken som sträcker sig mellan 1500-talet och 1700-talet. Inom franskan förekommer ordet baroque som betyder vidunderlig eller ojämn, vilket kännetecknar denna tidsepok i Europa. Barocken som tidsepok namngavs dock först på 1800-talet. Det centrala temat inom den barocka litteraturen är livets förgänglighet, dödens närvaro och den groteska dekadensen; en antitetisk livskälla som ger upphov till själens metamorfos.

Denna krismedvetenhet som kommer till uttryck i litteraturen avslöjar dåtidens förhållanden. Giordano Bruno bränns år 1600 på bål för att han förkunnar existensen av flera världar, det 30-åriga kriget utbryter 1618, 1633 blir Galilei tvungen att ”avsvärja sig sina villfarelser” angående jordens form och plats i solsystemet. Förföljelser och tortyr var bara några av de knep som kyrkan använde för att motverka spridningen av den nya världssynen. Dödsmedvetandet och döden som hotbild var det främsta motivet under barocken, människan vände sig inåt mot sig själv till skillnad från renässansens uppvaknande och inom diktningen framställs människans mörker som antitetisk i förhållande till Gud ljus.

Diktaren ville beröra människans känslor och inte intellektet. Barocken blir således klassicismens totala motsats där idealet är den rena och upphöjda formen, intellektet upphöjs och människan tros kunna överträffa naturen själv med sin stilistik. Barocken är med sin metafysiska poesi fylld av paradoxer och metaforer som representerar människans inre motsägelser, överdrivna verklighetsuppfattning och andliga upplösning. John Miltons episka dikt Paradise Lost som beskriver Satans uppror och fall är Englands främsta barockdikt.

Favoured of Heaven so highly, to fall off From their Creator and transgress his will, For one restraint, lords of the world besides? Who first seduced them to that foul revolt? The infernal serpent; he it was whose guile, Stirred up with envy and revenge, deceived the mother of mankind, what time his pride had cast him out from Heaven, with all his host of rebel Angels (…) Him the almighty’s power hurled headlong flaming from the ethereal sky, With hideous ruin and combustion down to bottomless perdition, there to dwell in adameantine chains and penal fire, (…) Regions of sorrow, doleful shades, where peace And rest can never dwell, hope never comes that comes to all, but torture without end…”

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

– John Milton

Barockens genreupplösning uppkom med tragikomedin och den spanska barockens höjdpunkt är barockmästaren Calderón de la Barca som skrev dramat La vida es sueño. Där drömmen och verkligheten smälter samman och karaktärerna kastats mellan upphöjdhet och förnedring – en metafor för livsöden där människans ondska är förutsedd bland stjärnorna.

Calderón de la Barca. Wikimedia commons... vi lever i en sällsam värld

där livet bara är en dröm:

det som hände mig har visat

att varje människa drömmer

allt hon är i världen

ända tills hon väcks av döden.

Fursten drömmer att han styr,

offer för sin föreställning

härskar han ifrån sin tron.

Men vår makt är bara lån,

inte mer än skrift i vinden,

när döden snart ska virvla

vår aska på sista färden.

(…)

Så vad är livet? Bländverk.

Vad är livet? Dårskap.

Bara skuggor, bara spegling

det största är just ingenting,

när hela livet är att drömma,

och drömmen själv en dröm.”

– Calderón de la Barca

Guds plan är frälsningen för människan och dennes bortvändhet från Herren är orsaken till all ondska och misär. John Donne skrev andlig poesi fylld av subtila metaforer kring kosmos och kärlekens förening genom kroppen.

On man heaven’s influence works not so, But that it first imprints the air; So soul into the soul may flow, Though it to body first repair.”

– John Donne, The ecstasy

Blaise PascalBarockens introverta budskap riktat mot det inre får spegeln som motiv, människans narcissism får sitt utlopp genom skönheten och ungdomens förgänglighet, ett eko som studsar mot guds avbild där människan vandrar genom skuggans dal medan liemannen väntar på sin själaskörd. Den svenska barocken är synonymt med den karolinska tiden som sträcker sig mellan cirka 1650 till 1730 och representeras av diktare som Lars Lucidor, Haqvin Spegel, Israel Holmström och Georg Stiernhielm med sitt verk Hercules, där lastens och dygdens kvinnor blir levande föreställningar nära förknippade med bibliska motiv och där allegoriska gestalter påvisar moraliska aspekter. Mycket talar för att denna text var retoriskt framförd och av stor betydelse för det svenska språket då fornordiska ord infördes för att överensstämma med tingens ursprungliga betydelse, ett genombrott i den svenska diktningen. Lustens villor är inbillningar som för människan på villovägar genom illusionen om beständig lycka medelst det sinnliga och köttsliga.

Den religiösa kristna traditionen genomsyrar barockens motiv då alla sinnliga strävanden är förgäves och själens återkommande till Gud är den enda räddningen. Antiteser och allegorier förknippas med dödslängtan, jordelivet och det andliga livet som utspelas genom paradoxala metaforer. Liemannen väntar på sin själaskörd i skuggan av människans spegelbilder, nedkastade i smutsen av Gud för våra synder trampar vi i hans avbild; där står tiden still medan skiftande årstiders bär skönhetens förvildade idyll, och lämnar rutten mull i varje mun som talar om jordliga ting och tror att dessa är av själsliga mål fyllda. Ljuset och mörkret skina likaså över dagens förvittrade nattfjäril som återföds genom eldens rening återförd till intets andning.

Jag ser framför mig hela släktets förblindelse och elände. Jag stirrar ut i det tysta världsalltet – betraktar människan i hennes mörker och ensamhet, där hon står som ett väsen i denna avkrok av världsrymden, vem har placerat henne där? Vad har hon där att göra? Vart går hennes väg efter döden? Vi vet det inte (…) Var är Gud? Där du icke är. Guds rike är inuti dig.”

– Blaise Pascal

 

Lejla Fazlic

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Leonard Cohen

So Long, Leonard, and Thank You For the…

“I forget to pray for the angels …. and then the angels forget to pray for us.” (So Long, Marianne, 1967) “If you are the dealer I’m out of the game ...

Av: Dr Jytte Holmqvist | Gästkrönikör | 13 november, 2016

Ångest och frihet hack i häl på Kierkegaard och Giddens

Sprit Fixt av Hebriana Alainentalo I modern poesi, sägs det, är ordet "ångest" bannlyst. När det gäller övrig skönlitteratur är det desto mer gångbart, men även där under förutsättning att ämnet ...

Av: Roberth Ericsson | Agora - filosofiska essäer | 17 juli, 2010

Moln över den föränderliga världen – Leopold Museum i Wien

Moln fascinerar – men det är kanske första gången som moln blivit tema för en utställning. Nu visar Leopoldmuseet i Wien en omfattande utställning av 300 verk, som lånats ut ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer om konst | 05 maj, 2013

Veckan från hyllan, vecka 20 - 2012

På måndag är det 100 år sedan August Strindberg gick bort. Kulturministern har kollat upplagesiffrorna och kommit fram till att den där Strindberg måste vara lika bra, eller kanske till ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 12 maj, 2012

Veckan från Isabel Allende via IKEA

Det går inget vidare för Ingvar Kamprad. Först avslöjades det att han var långt mer aktiv nazist än han har medgett, och dessutom att hans nazistsympatier har fortsatt långt efter ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 03 september, 2011

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar.

Del 10   Ja, det kan man fråga sig. Och man kan också fråga sig om det i sig är en relevant fråga, och så vidare... Och Donnerwetter vad många tyskar det ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 29 april, 2011

En liten blåsa i Guds andes glas

Jag är förtvivlad, full av ångest och riven i djupet som aldrig förr! Det är nåt fel med mig! Det är som att återuppbygga ett hela tiden raserande och sönderblandat ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 05 september, 2011

Olika bokomslag

Hur viktiga är bokomslagen?

Väljer du böcker efter bokomslaget? Författaren? Berättelsen? Genren? Det är många kriterier att ta hänsyn till när man ska välja en bok att läsa. I dag tar det visuella stor ...

Av: Lisbeth Ekelöf | Essäer om litteratur & böcker | 08 mars, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts