Böcker mellan höst och vår

  Finlandssvenske Claes Andersson, född 1937, har inte bara varit verksam som läkare, jazzpianist samt engagerad vänsterpolitiker (och 1995-1998 Finlands kulturminister); han har dessutom skrivit 23 diktsamlingar, 7 prosaböcker och en ...

Av: Björn Gustavsson | 05 februari, 2011
Essäer om litteratur & böcker

I New York med E.B White

E.B Whites som ung I min hyresvärdinnas bokhylla hittar jag en tunn bok, knappt tjockare än ett flygpostbrev, E.B Whites "Here is New York". Mitt ressällskap har gett sig iväg på ...

Av: Anette Kindahl | 11 oktober, 2009
Resereportage

Masken och ansiktet. Foto: Public Domain Wikipedia

Elena Ferrante. Flickvänskaper och författeri

När jag började Läsa Elena Ferrantes storslagna Neapelkvartett kom en mening från nobelpristagaren Toni Morrisons Sula från 1973 för mig: ”We was girls together”, och jag kände mig plötsligt gråtfärdig ...

Av: Enel Melberg | 23 mars, 2016
Litteraturens porträtt

En muslimsk begravning i Malmö

Innan jag sätter mig på stadsbussen till Rosengård läser jag i dagens Sydsvenskan en krönika om hemlösa och hur vi ser på dem medan de fortfarande är i livet. Texten ...

Av: Sarah Kittel | 22 juni, 2013
Allmänna reportage

De kvinnliga konstnärernas revansch



Eva BonnierKarin Larsson. Eva Bonnier. Julia Beck. Samtliga aktuella i sommar med nya utställningar och nya böcker som kommit ut om dem. Egentligen är det fel att säga att de kvinnliga konstnärerna gör comeback – för de som är “inne” och “heta” nu var det mer eller mindre även under sin livstid och de har egentligen aldrig varit “borta” – vilket man måste vara för att göra comeback.

Karin Larsson – hemmets ängel  

Någon som återigen är i fokus i sommar är Karin Larsson. Under sin livstid känd heminredare tack vare att hennes inredning ofta stod i fokus i maken Carl Larssons bilder. Man kan jämföra henne med den danska konstnären Marie Kröyer, även hon en briljant inredare (stugan som hon inredde under förhållandet med Hugo Alfvén kan fortfarande beskådas) – men P.S. Kröyer var intresserad av att måla hav, strand och fiskargubbar utomhus och hennes andre man Hugo Alfvén var intresserad av att skriva musik.

Karin Larsson lanserades nu senast i svenska P1 programmet Stil som Sveriges förste hippie – hon slängde korsetten, levde gröna vågen-liv i Sundborn, odlade ekologiskt hemma och sydde bekväma kläder till sig och barnen. I och för sig var det sådant som varenda bondmora gjort även innan Karin Larsson flyttade till landet, men för att det ska gillas måste det tydligen göras av folk som flyttat ut från storstan och dokumenteras av en kändis. Och kändare än Carl Larsson blir man knappast – glöm alla stora konstnärspriser, verkligt älskad är man när man finns på pepparkaksburkar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Albert Bonniers förlag ger ut boken Karin! Karin! Karin! Min Engel! som innehåller brevväxlingen mellan Karin och Carl Larsson i urval och med kommentarer av Per I. Gedin. En rolig och intressant brevväxling mellan två konstnärer som var – och  faktiskt är – Sveriges “it-couple” . I sommar är Karin Larsson dessutom aktuell i två utställningar: “De mina” mellan 25 maj - 11 augusti i konsthallen Kvarnen i Sundborn och “Home sweet home –möblerade berättelser” mellan 27 juni - 15 september på Liljevalchs i Stockholm.

Julia Beck, River Landscape with Water Lilies

Att dra till Paris som konstnär

1988 lyfte Liljevalchs konstutställning “De drogo till Paris” fram kvinnliga konstnärer i ljuset. De flesta valde mellan konsten och familjen. Karin Larsson valde familjen och slutade måla. Några få som Julia Beck och Jenny Nyström blev yrkeskonstnärer som försörjde sig på sin konst. Jenny Nyström var en av de få som framgångsrikt kombinerade arbete med familjeliv.

I sommar är två av de kändaste kvinnliga konstnärerna aktuella med fina utställningar – och i nya böcker. Prins Eugens Waldemarsudde belyser Eva Bonniers livsverk och Sven Harrys konstmuseum visar en mindre version av Zornmuseets Julia Beck-utställning.

Eva Bonnier de luxe

Författaren och konsthistorikern Görel Cavalli-Björkman (som tidigare skrivit bland annat om Carl Larsson) har skrivit en gedigen och lyxig tjock bok om Eva Bonnier – utgiven på Albert Bonniers förlag. En familj som är kända för sina ord – och där Eva Bonnier blev den enda riktigt kända bildskaparen. På omslaget till boken finns det uttrycksfulla självporträttet från Paris, våren 1886. Den tillhör Bonniers porträttsamling och kan ses live på utställningen på Prins Eugens Waldemarsudde. Eva Bonnier är känd som en fin kolorist som framför allt målade porträtt av intellektuella vänner och porträtten visar på god iakttagelseförmåga.

Julia Beck, NäckrosorEva Bonnier beskrivs av sina samtida som intelligent och sparsam – trots att hon egentligen var rik. Hon var en tid tillsammans med Per Hasselberg, känd skulptör, och efter hans död adopterade hon hans utomäktenskapliga dotter. Cavalli-Björkman ägnar en stor del av boken åt detta – och även epilogen. För hur gick det sedan för den femtonåriga adopterade flickan efter att Eva Bonnier så tragiskt gått bort? Var det självmord eller var det en olyckshändelse att hon ramlade ut genom ett hotellfönster?

Cavalli-Björkman tror inte på självmordsteorin. Eva Bonnier var för plikttrogen och hade för många åtaganden för att plötsligt bestämma sig för att begå självmord – utan att ens skriva ett avskedsbrev. Dessutom skulle hon och adoptivdottern snart åka på en efterlängtad Parisresa. Släktingarna som tog hand om adoptivdottern kom inte lika bra överens med henne som Eva hade gjort – de två hade mer varit som kompisar än som barn och förälder – och till sist blev barnet 18 år och rik på arvet efter Eva, och gifte sig med en lycksökare (enligt Bonnierfamiljen i alla fall) och bröt helt och hållet med familjen Bonnier.

Bokbindarens dotter som tog Paris med storm

Julia Beck kommer även hon från bokbranschen – hon var bokbindardotter. Hon stannade kvar i Paris där hon allt eftersom tiden gick blev mer och mer fransk i sitt sätt att vara och tänka. Man skulle lika gärna kunna räkna henne till franska konstnärer som till svenska. De som kände henne hävdar att hon var snabb i tanken och rapp i repliken. Precis som en fransyska.

Julia Becks självporträtt där hon har en hatt med en plym på sig visar en bestämd 30-årig tjej som inte vill eller ens försöker göra sig till eller göra sig vacke

Carl och Karin Larssons Sundborn.Hennes liv är inte alls så väldokumenterat som Eva Bonniers liv, men man vet att hon var bra på att måla utomhus, uthärdade alla typer av väder och att hon var influerad av impressionismen när hon målade näckrosor. Näckrosorna från Normandie (Nenuphars) såldes för 800 000 kronor på Buskowskis 2009 – och innehar än idag rekordet för en Julia Beckmålning. Boken om Julia Beck är skriven av Kåa Wennberg och har kommit ut på bokförlaget Axplock.

 Jenny Nyström och Julia Beck är idag de kvinnliga konstnärer som är dyrast och som anses vara “bäst” och mest lönsamma att samla på. Men har man inte råd med detta kan man alltid investera i någon av de fina böckerna med deras målningar i – och en burk pepparkakor till.

Belinda Graham

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Hegel. Sin och vår tids vittne

Georg Wilhelm Friedrich HegelÄr det dags att omvärdera historien? Hegels klassiker Andens Fenomenologi har under hösten kommit ut på svenska (Thales förlag) . Anna-Lena Renqvist begrundar skälen för denna bortklippta ...

Av: Anna-Lena Renqvist | Agora - filosofiska essäer | 09 januari, 2009

Feministiska serier – en ny typ av uttryck

De senaste åren har kvinnliga tecknare som Liv Strömquist, Sara Granér och Nina Hemmingsson blivit omskrivna och hyllade i kulturvärlden, ofta i litteratursammanhang. Jag vill dock se dessa tecknare ur ...

Av: Sara Broström | Essäer om konst | 24 oktober, 2011

Elisabeth Hesselblad. Foto: Okänd fotograf, Skaraborgs Läns Tidning, Sept 25, 2014.

Elisabeth Hesselblad och Barmhärtighetens jubelår

Vi lever i en apokalyptisk tid. Mellanöstern slits av konflikter och mördande utan gräns. IS och andra islamistiska grupper utövar terror jorden runt. Kristna och människor av främmande religioner förföljs ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 04 januari, 2016

Carl Schmitts antiliberala partisaner

Carl Schmitts antiliberala partisaner Den rättshistoriska tidskriften Jur commune karakteriserade Heinrich Meiers bok Carl Schmitt, Leo Strauss und Der Begreiff des Politischen som "...une travail du grande qualité". Meier var 95 ...

Av: Bo Cavefors | Essäer om samhället | 11 januari, 2007

Turismens historia och nutid

Det förefaller som en iögonfallande paradox att den moderna turismen, som i grund och botten är tänkt att erbjuda en både spirituell flykt och själslig klimatförändring, i allt högre grad ...

Av: Karwan Osmani | Allmänna reportage | 26 december, 2013

Musikaliska möten i Helsingfors

"Den största ansamling hipsters som Helsingfors någonsin skådat", svarar jag när min finska vän frågar vad jag tänker skriva. Hon skrattar och rättar mig: "Nej, det måste varit när Arcade ...

Av: Jonatan Spejare | Kulturreportage | 22 augusti, 2010

Lundmannen tror han är skapelsens största välsignelse

  Af även ett främst inmundigat absolutskaldebärsaen i två tvenne fler dagar kort hägrat draget längre sedan alls tillbaka, tills snarast ingen smak finns särskilt mer skilja, på, eller. Så förföll ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 26 januari, 2014

Skyddad av blott en glasruta, mot populärmusikens strålar

Jag har aldrig vetat hur jag ska te mig till populärmusiken. Gillar jag den? Hatar jag den? Eller smygälskar jag den innerst inne? Denna musik, med vilken jag menar sådan ...

Av: Elin Hermanson | Gästkrönikör | 24 januari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.