William Blake  Inferno

Djuren har ingen talan

Djuren som vi gjort till våra slavar vill vi inte tänka på som våra jämlikar. (Charles Darwin 1838)

Av: Lena Månsson | 13 oktober, 2016
Reportage om politik & samhälle

Psykotexten, del 3

Innan jag somnar har det åtskilliga gånger drabbat mig. Klotblixtar lägger sig som en mullrande hinna och börjar viska minnen; ofta när vi besökte honom på rummet i den slutna avdelningen ...

Av: Johann von Fritz | 16 oktober, 2013
Essäer

Gabi Gleichmann ”Att uppfatta en sak riktigt och missförstå samma sak utesluter inte…

Vägar går genom gräset och orter ligger här och där. Till vad nytta är dessa uppbyggda? Och liknar aldrig varandra? Och är oräkneligt många? Varför växlar skratt, gråt och bleknande? Vad gagnar allt oss detta ...

Av: Göran af Gröning | 30 september, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Kärlek = 120kr

Han sa att han älskade mig och tog mig i hand, två gånger. Sedan tog jag min cykel och gick ut från Möllevångens lilla livsmedelsbutik. Kassörskan hade bevisligen uppmanat mig ...

Av: Fredrik Rubin | 27 januari, 2011
Gästkrönikör

De kvinnliga konstnärernas revansch



Eva BonnierKarin Larsson. Eva Bonnier. Julia Beck. Samtliga aktuella i sommar med nya utställningar och nya böcker som kommit ut om dem. Egentligen är det fel att säga att de kvinnliga konstnärerna gör comeback – för de som är “inne” och “heta” nu var det mer eller mindre även under sin livstid och de har egentligen aldrig varit “borta” – vilket man måste vara för att göra comeback.

Karin Larsson – hemmets ängel  

Någon som återigen är i fokus i sommar är Karin Larsson. Under sin livstid känd heminredare tack vare att hennes inredning ofta stod i fokus i maken Carl Larssons bilder. Man kan jämföra henne med den danska konstnären Marie Kröyer, även hon en briljant inredare (stugan som hon inredde under förhållandet med Hugo Alfvén kan fortfarande beskådas) – men P.S. Kröyer var intresserad av att måla hav, strand och fiskargubbar utomhus och hennes andre man Hugo Alfvén var intresserad av att skriva musik.

Karin Larsson lanserades nu senast i svenska P1 programmet Stil som Sveriges förste hippie – hon slängde korsetten, levde gröna vågen-liv i Sundborn, odlade ekologiskt hemma och sydde bekväma kläder till sig och barnen. I och för sig var det sådant som varenda bondmora gjort även innan Karin Larsson flyttade till landet, men för att det ska gillas måste det tydligen göras av folk som flyttat ut från storstan och dokumenteras av en kändis. Och kändare än Carl Larsson blir man knappast – glöm alla stora konstnärspriser, verkligt älskad är man när man finns på pepparkaksburkar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Albert Bonniers förlag ger ut boken Karin! Karin! Karin! Min Engel! som innehåller brevväxlingen mellan Karin och Carl Larsson i urval och med kommentarer av Per I. Gedin. En rolig och intressant brevväxling mellan två konstnärer som var – och  faktiskt är – Sveriges “it-couple” . I sommar är Karin Larsson dessutom aktuell i två utställningar: “De mina” mellan 25 maj - 11 augusti i konsthallen Kvarnen i Sundborn och “Home sweet home –möblerade berättelser” mellan 27 juni - 15 september på Liljevalchs i Stockholm.

Julia Beck, River Landscape with Water Lilies

Att dra till Paris som konstnär

1988 lyfte Liljevalchs konstutställning “De drogo till Paris” fram kvinnliga konstnärer i ljuset. De flesta valde mellan konsten och familjen. Karin Larsson valde familjen och slutade måla. Några få som Julia Beck och Jenny Nyström blev yrkeskonstnärer som försörjde sig på sin konst. Jenny Nyström var en av de få som framgångsrikt kombinerade arbete med familjeliv.

I sommar är två av de kändaste kvinnliga konstnärerna aktuella med fina utställningar – och i nya böcker. Prins Eugens Waldemarsudde belyser Eva Bonniers livsverk och Sven Harrys konstmuseum visar en mindre version av Zornmuseets Julia Beck-utställning.

Eva Bonnier de luxe

Författaren och konsthistorikern Görel Cavalli-Björkman (som tidigare skrivit bland annat om Carl Larsson) har skrivit en gedigen och lyxig tjock bok om Eva Bonnier – utgiven på Albert Bonniers förlag. En familj som är kända för sina ord – och där Eva Bonnier blev den enda riktigt kända bildskaparen. På omslaget till boken finns det uttrycksfulla självporträttet från Paris, våren 1886. Den tillhör Bonniers porträttsamling och kan ses live på utställningen på Prins Eugens Waldemarsudde. Eva Bonnier är känd som en fin kolorist som framför allt målade porträtt av intellektuella vänner och porträtten visar på god iakttagelseförmåga.

Julia Beck, NäckrosorEva Bonnier beskrivs av sina samtida som intelligent och sparsam – trots att hon egentligen var rik. Hon var en tid tillsammans med Per Hasselberg, känd skulptör, och efter hans död adopterade hon hans utomäktenskapliga dotter. Cavalli-Björkman ägnar en stor del av boken åt detta – och även epilogen. För hur gick det sedan för den femtonåriga adopterade flickan efter att Eva Bonnier så tragiskt gått bort? Var det självmord eller var det en olyckshändelse att hon ramlade ut genom ett hotellfönster?

Cavalli-Björkman tror inte på självmordsteorin. Eva Bonnier var för plikttrogen och hade för många åtaganden för att plötsligt bestämma sig för att begå självmord – utan att ens skriva ett avskedsbrev. Dessutom skulle hon och adoptivdottern snart åka på en efterlängtad Parisresa. Släktingarna som tog hand om adoptivdottern kom inte lika bra överens med henne som Eva hade gjort – de två hade mer varit som kompisar än som barn och förälder – och till sist blev barnet 18 år och rik på arvet efter Eva, och gifte sig med en lycksökare (enligt Bonnierfamiljen i alla fall) och bröt helt och hållet med familjen Bonnier.

Bokbindarens dotter som tog Paris med storm

Julia Beck kommer även hon från bokbranschen – hon var bokbindardotter. Hon stannade kvar i Paris där hon allt eftersom tiden gick blev mer och mer fransk i sitt sätt att vara och tänka. Man skulle lika gärna kunna räkna henne till franska konstnärer som till svenska. De som kände henne hävdar att hon var snabb i tanken och rapp i repliken. Precis som en fransyska.

Julia Becks självporträtt där hon har en hatt med en plym på sig visar en bestämd 30-årig tjej som inte vill eller ens försöker göra sig till eller göra sig vacke

Carl och Karin Larssons Sundborn.Hennes liv är inte alls så väldokumenterat som Eva Bonniers liv, men man vet att hon var bra på att måla utomhus, uthärdade alla typer av väder och att hon var influerad av impressionismen när hon målade näckrosor. Näckrosorna från Normandie (Nenuphars) såldes för 800 000 kronor på Buskowskis 2009 – och innehar än idag rekordet för en Julia Beckmålning. Boken om Julia Beck är skriven av Kåa Wennberg och har kommit ut på bokförlaget Axplock.

 Jenny Nyström och Julia Beck är idag de kvinnliga konstnärer som är dyrast och som anses vara “bäst” och mest lönsamma att samla på. Men har man inte råd med detta kan man alltid investera i någon av de fina böckerna med deras målningar i – och en burk pepparkakor till.

Belinda Graham

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Konsten är för mig extrem anti-vardag. En intervju med Martin Tistedt

Martin Tistedt är en bland de bästa av Vertigos författare. Han skiftar mellan dröm och mardröm i det han skriver. Hans senaste roman heter Vår och där har drömmen ingen ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 25 maj, 2014

Vad är det nu i mig som brister

Det fanns en tid då jag drömde, då jag vaknade upp mitt i natten med häftigt bultande hjärta kall av svett och ångest, uppfylld av märkliga drömlika bilder känslan av att inte veta och ...

Av: Susann Wilhelmsson | Utopiska geografier | 12 oktober, 2009

Peyote-scenen, foto Gençer Yurttaş

Istanbuls viktigaste klubb

När man talar om Istanbuls oberoende musikscen måste man prata om Peyote, stadens viktigaste och äldsta klubb. Peyote har fått sitt namn från kaktusen som är välkänd för sina psykedeliska ...

Av: Aylin Ünal | Essäer om musik | 26 november, 2016

Människorna och språken

Två miljoner år sedan: enkla stenverktyg men ingen konst och inget språk, helt enkelt för att struphuvudets anatomi ännu inte medger det. 150 tusen år sedan: homo sapiens sapiens med ...

Av: Tomas Löthman | Essäer om samhället | 03 december, 2010

Tonsättaren Lucio Garau och livets stora gåvor

  Lucio Garau är en tonsättare från Sardinien i Italien som har komponerat många verk som speglar musiken och ljuden från hans hemtrakter. Inte så mycket för folkmusiken i sig, utan ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 04 maj, 2011

Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 17 november, 2011

Ett ständigt misslyckande – dataspelens berättarstruktur inspirerar filmvärlden

Det ständiga misslyckandet är grunden för dataspelets berättarstruktur. Precis som i film och litteratur har ofta dataspel ett linjärt berättande. Huvudpersonen ska ta sig från berättelsen början till slutet genom ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om film | 24 september, 2014

Vem är rädder för vargen här?

Jakob (1785 – 1863) och Wilhelm Grimm (1786 – 1859) hör till 1800-talets stora europeiska kulturpersonligheter. De var språkforskare, sagosamlare, bibliotekarier och upptäckare och påverkade sin samtid genom att bana ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 24 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.