Eva Grip

Eva Grip – Född 1950. Debutnovell i Bonniers Litterära Magasin 1983, därefter skönlitterärt publicerad med noveller och dikter i tidningar, tidskrifter och antologier. Under en period skrivarkurslärare på Åsa Folkhögskola.   Det ...

Av: Eva Grip | 23 juli, 2012
Utopiska geografier

Gud är fantastisk så det smäller!

Jag har försökt komma underfund med vem jag är de senaste 40 åren och är fortfarande inte klar. En gång köpte jag ett hus och skulle renovera det, såsom lagom ...

Av: Jenny Berggren | 21 april, 2013
Gästkrönikör

Desperately Seeking Kurt: I väntan på Jeff

Arto Lindsay har alltid varit en av mina favoritartister. Från DNA till hans soloalbum, spela mig något av Arto, så kommer jag genast att må bra.  Jag älskar hans poesi såväl ...

Av: Sachiko Hayashi | 17 september, 2011
Musikens porträtt

Roskildefestivalen 2008

Spridda noteringar om läderbögar, barnafödande, danska politiker och Nick Caves femtioårskris. Mattias from Örebro! Where are you? Remember last year at Rosklide? I never got your last name. THIS IS YOUR SON: (En bild på en ...

Av: Adam Vilgot Persson | 16 juli, 2008
Essäer om musik

Hilma af Klint som konferensämne



Hilma af Klint, Urkaos, nr 16. Ur: Serie WU-ROSEN. Grupp 1, 1906-1907. Courtesy Stiftelsen Hilma af Klints Verk. Foto: Albin Dahlström Moderna MuseetDet finns många som frågar sig varför Hilma af Klint inte är ett världsnamn. Hon målade abstrakt före Kandinsky, Malevich och Mondrian, för att nämna några stora. Enligt Ricki Neuman på DN så anser man på MoMA i New York att anledningen är marknaden, eller viktiga museer, som inte har köpt in hennes tavlor. Dessutom var af Klint enligt egen utsago bara ett medium för det ockulta. Att det ockulta har inspirerat och levererat många världskända konstnärer inom bildkonst och litteratur är fakta som många kanske inte känner till. Goethe, Strindberg, Baudelaire, Balzac, Kant och Blake, har samtliga inspirerats av ockulta tänkare som Emanuel Swedenborg.

Moderna Museet i Stockholm: The Art of Seeing the Invisible

Det stora intresset för det ockulta och dess inspiration till visionära tankar hos folk i allmänhet och konstnärer i synnerhet har öppnat för frågeställningar om det mystiska och osynliga omkring oss. Moderna Museet i Stockholm arrangerade nyligen i samarbete med Axel och Margaret AX:son Johnsons stiftelse en vetenskaplig konferens i ämnet med ett dussintal världskända och välmeriterade forskare. Konferensen, The Art of Seeing the Invisible – on Hilma af Klint and other Visionaries, samlade ett hundratal åhörare som fyllde upp museets plenisal till bristningsgränsen (Moderna Museet, Stockholm, 24-25 maj 2013).

Historieprofessor Wouter J. Hanegraaff, vid University of Amsterdam, inledde konferensen med att förtydliga några ofta förekommande begrepp. Västerländsk esotericism är ett vetenskapligt begrepp, medan ockultism som kommer från samma begrepp har genomgått stora förändringar under 1800-talet. Det har fått ge namn åt en blandning tveksamma kunskaper utan förankring i vetenskapen. Vidare förhåller sig ockultismen till spiritismen som synonymer för vissa, medan andra skiljer dem kraftigt åt. Med kunskap om den historiska bakgrunden om ockulta idéer i modern tid, kan vi placera en konstnär med mystiska idéer i passande kategori inom modernismen, menar Hanegraaff.

Författaren Gary Lachman anser att modernitet och det ockulta ofta ses som motpoler men i verkligheten har de existerat i samstämmighet alltsedan den moderna tidens början. Vetenskapen har sina rötter i det ockulta och en av teosofiska samfundets grundare, Madame Blavatsky, påverkade den moderna konsten genom att anamma arbeten av Wassily Kandinsky, Piet Mondrian, Hilma af Klint, för att nämna några. Men även kompositörer som Debussy och Schoenberg, poeterna T.S. Eliot och W.B. Yeats inspirerades av ockultismen och studerade Emanuel Swedenborg.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Professor i konsthistoria vid University of Regensburg Christoph Wagner menar att de esoteriska trenderna inte var undantag på Bauhausskolan utan omfamnades av konstnärer som Georg Muche, Paul Klee, Wassily Kandinsky. Även ryska avantgardister som Kasimir Malevich studerade teosofiska skrifter. Det visar återigen att ockultism och avantgarde kan lämpligast beskrivas som ett sammantvinnat internationellt begrepp.

Doktor Marty Bax, vid Bax Art Concept & Services, Amsterdam, menar att under Piet Mondrians samtid var det vanligt med esoteriska influenser inom konsten. Efter andra världskriget har konstvärlden försökt frikoppla Mondrian från esoteriska böjelser och Madame Blavatskys inflytelse, eller åtminstone förminska influenserna till en kort period. Men Mondrian släppte aldrig sin esoteriska tro och utan den kan man inte förstå hans konst och motiv. Enligt Mondrian själv avskydde han ockultismen, speciellt spiritismen, vilket var den fundamentala skillnaden till Hilma af Klint. Mondrian var mestadels missnöjd med sina samtida kollegor inom de esoteriska sällskapen, men förblev själv anhängare ända till sin död. På samma gång uppvisar hans visioner anmärkningsvärda paralleller till den moderna vetenskapen.

Konstprofessor David Lomas vid University of Manchester har studerat Hilma af Klints 10 stora målningar från 1907. Han ser en stark koppling mellan Hilma af Klints konstverk i abstrakta former och resultaten från mikroskopen om celldelning och olika spiralformiga livsformer.

MoMA i New Yorks Inventing Abstraction och några kritiska röster

Annie Besant, Thought Forms (tankeformer). The Music of Wagner - a Thought Form from Thought-Forms, by Annie Besant and C.W. Leadbeater. Wikimedia commons.

Vid Museum of Modern Art i New York (MoMA) visades konstutställningen ”Inventing Abstraction 1910-1925” mellan 23 december 2012 och 15 april 2013. Under den aktuella perioden runt sekelskiftet 1800/1900 utbredde sig den moderna tekniken alltmer runt världen med stora förändringar inom kulturliv och samhälle. Ansvarig för MoMA-utställningen var curatorn Leah Dickerman, som har en betydelsefull ställning inom museet. Vid utställningen saknades både Henri Matisse och Hilma af Klint.

Konstkritikern Hal Foster skriver att nätverket av konstnärer som utställningen bygger på innehåller karismatiska och lättillgängliga debattörer, som i fallet Wassily Kandinsky. I hans nätverk ingick F.T. Marinetti, Guillaume Apollinaire, Francis Picabia, Alfred Stieglitz, med flera. Alla dessa var konstkritiker, redaktörer alternativt utställningsorganisatörer. De var alltså medievana och hade kontakter som kunde uppmärksamma och följa deras arbeten.

Den medialt internationellt kände konsthistorikern Jerry Saltz skriver att MoMA-utställningen var gigantisk men saknade visioner. Enligt honom skulle den tyska konstnären Adolf Wölfli, med sina vansinniga abstraktioner få Kandinskys verk att se tandlösa ut. Liksom Rudolf Steiners kosmiska diagram eller Hilma af Klint som målade konstverk i abstrakta storformat redan 1906, minst fem år innan Kandinsky. Saltz anser att utställningen lika gärna kunde ha hetat: Historien skriven av vinnarna. Sker ingen förändring kommer MoMA att vara dömd till navelskådning ensam och för alltid, lyder hans avslutande domsord (New York Magazine, Jan, 2013):

Missing at MoMA are visionaries like Adolf Wölfli, whose manic abstraction can make Kandinsky look tame; George Ohr’s biomorphic ceramic configurations; Rudolf Steiner’s cosmic diagrams; and Olga Rozanova, who was making Rothkos and Newmans of her own. What about Antoni Gaudí, who’s about as out-there abstract as it gets, on a giant scale? All would have dovetailed perfectly with the wild-style work here by Nijinsky. The American sculptor John Storrs is MIA. Ditto Hilma af Klint, who was making fantastically abstract paintings as early as 1906. The deeper you dig, the worse it gets.

Personligen besökte jag inte utställningen i New York men fick tillgång till utställningskatalogen som tydligt beskriver upplägget. Där framgår att curatorn Leah Dickerman under fler år kommissionerat Columbia University att kartlägga sambanden mellan ett stort antal konstnärer verksamma inom den abstrakta konsten vid tiden 1910-1925. Resultaten av det mångåriga arbetet finns illustrerat i utställningskatalogen i form av nätdiagram mellan parterna och med förtydligande texter om hur dialogerna lett fram till de abstrakta verkens tillkomst. Man får veta att: Wassily Kandinsky den 2 januari 1911 bodde i München och tillsammans med konstnärskollegan Franz Marc besökte båda Arnold Schoenbergs konsert med atonala kompositioner. Berusade av musik och drinkar diskuterades den atonala musiken med Kandinskys ansträngningar att bryta igenom den traditionella figurativa konsten. Ett par dagar senare presenterade Kandinsky några skisser till ett abstrakt konstverk.

Något år senare besöktes Kandinsky av poeten och livsnjutaren Guillaume Apollinaire. Han hade ett av den tidens största kontaktnät inom kulturlivet i Paris och hade sammanfört Pablo Picasso med George Braque några år tidigare. Kandinsky fick nu via det kända bananskalet en rak resväg in i det franska konstnärsetablissemanget.

En annan uppmärksammad konstnär i abstrakt måleri, Francis Picabia, reste ofta tillsammans med Apollinaire och efter en våt kväll med drinkar på Bar de la Paix i Paris packade man bilen för en båtfärd till London. Under resan diskuterades abstrakt måleri i heta debatter. Inte långt därefter färdigställde Picabia två stora abstrakta målningar. Picabia reste ofta mellan Paris, New York och Barcelona under 1910-talet och framställde sig själv som talesperson för det internationella avantgardet.

Mina omedelbara reflektioner till historierna som ämnar beskriva ”dialogen mellan konstnärer som leder fram till uppfinningen abstrakt konst”, är att de påminner mig om definitionen på fyllehistorier. Konstruktioner av fantasier med inslag av verifierbara fakta, som blandas till ett inhomogent soppkok.

Motsvarande historiekonstruktion med minst lika hög akribi kan lätt appliceras på Hilma af Klints intressekretsar.

Hilma af Klint

Hilma af Klint, Evolutionen, nr 7, grupp VI, serie WUS Sjustjärnan, 1908. Stiftelsen Hilma af Klints Verk, foto Albin Dahlström Moderna MuseetMadame Blavatsky och H.S. Olcott var båda grundare av den Teosofiska rörelsen. På motsvarande sätt som Wassily Kandinsky var de utåtriktade personer, föredragshållare och publicister av tidningar och böcker. De båda ockulta vetenskapsmännen Annie Besant och C.W. Leadbeater forskade och publicerade naturvetenskap och ockult vetenskap. Båda stod i direkt kontakt med Hilma af Klint. Under ett av Annie Besants personliga möten med Hilma af Klint år 1907 i Stockholm diskuterades teosofins behov av förklaringsmodeller. Samma år presenterade Besant vackra modeller av ”tankeformer” från ockulta observationer av olika grundelement. Motsvarande ”tankeformer” målade Hilma af Klint samma år, 1907, i sina 10 stora målningar. Det finns inget motsägelsefullt i att anta att Hilma af Klint som skicklig konstnär hjälpt Annie Besant att utforma ”tankeformerna”, vilket gör deras möte till ett konstnärsutbyte i enlighet med MoMA’s kravspecifikation på innovatör.

Annie Besant blev den vägen en förmedlare av Hilma af Klints abstrakta konstformer till omvärlden. Den teosofiska rörelsen levde inte i hemlighet utan redovisade öppet ”tankeformer” av atomer i internationella tidskrifter som Lucifer. Även andra konstnärer fungerade som illustratörer i teosofins officiella press. Paul Gauguins nära vän Claude Emile Schuffenecker målade omslaget till den franska journalen Le Lotus Bleu (1892) i mer romantisk form. 1908, året efter Annie Besants möte med Hilma af Klint, blev illustrationerna alltmer abstrakta ”tankeformer”.

Hilma af Klint hemlighöll sina abstrakta målningar men besökte ofta Rudolf Steiners föreläsningar i Dornach utanför Basel. Steiners föreläsningar besöktes även ofta av Wassily Kandinsky som dessutom besökt Sverige i samband med sina utställningar. Kontaktnätet mellan Hilma af Klint och Annie Besant utvidgades således med ytterligare två framtida berömda konstnärer genom Steiner och Kandinsky. Hilma af Klint blev på det viset osynligt sammanflätad i ett nätverk som ledde henne in i Paris konstnärsvärld där hennes abstrakta konst indirekt förmedlades.

Hilma af Klints förmodade renodling av Annie Besants ”tankeformer” passar in i tiden när dessa började förekomma på konferenser och i tidningsjournaler världen över. Hilma af Klints influenser på den avantgardistiska konstvärlden kan därför inte underskattas och hennes placering i konsthistorien kommer flera år före Wassily Kandinsky. Utan att vara religiös känner jag mer tilltro till en vision sprungen ur andlig tro än framtvingad genom drinkar och dålig nattsömn.

Carsten Lindström

För mer intresserade ställs Hilma af Klint ut i Berlin på Museum Hamburger Bahnhof, mellan 15 juni - 6 oktober 2013. Ett nytt tillfälle för den som missade utställningen i Stockholm i våras. Mer svenskintresse i Berlin: 15 svenska konstnärer inom måleri och skulptur ställer gemensamt ut på Galerie Berlin am Meer, adress Kollwitzstrasse 54, fram till den 16 juni 2013.

Källor

Lecturers and Synopses from The Art of Seeing the Invisible Conference in Stockholm, 24-25 May, 2013. (Katalog).
Besant Annie, Leadbeater Charles W., ”Direct Observation of Atoms through Clairvoyance”, The Occult Chemist, N.2, 1895.
Malmberg Carl-Johan, Stjärnan i foten, W&W, 2013.

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Isaiah Berlin1983.  Foto Wkipedia CC BY SA 3.0

Igelkottar och rävar

En fransman klagade nyligen över det egna språkets förlorade världsdominans. Enligt denne intellektuelle imperialist är engelskan ett mycket torftigare språk än franskan. I hans suveräna föreställningsvärld framträder Sverige inte ens ...

Av: Niklas Anderberg | Agora - filosofiska essäer | 14 maj, 2016

Senmoderniteten. Del 1

Innledning Emnet for essayet mitt er livet i senmoderniteten. ‘Senmoderniteten’ er et abstrakt begrep; om abstrakte begrep sirkulerer i et samfunn, er det ikke helt opplagt at dermed er disse ord ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 juli, 2013

Göran af Gröning

SÅ MÅNGA NÄTTER … SÅ MÅNGA SPRIDDA TANKAR

Om man kunde utplåna allt det neurosen ristat in i anden och hjärtat, alla de osunda avtryck som den lämnat efter sig, alla de orena skuggor som åtföljer den! Allt ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 25 januari, 2016

Dikter av Gunnar Lundin

    Till G H Hur länge stannar du i ditt lantliga vägskäl? Varje skäl pekar Pekar ditt åter mot stan? Och varje skäl har en botten stjärnorna i julinatten ovanför fårens ögon därunder      se stjärnorna i ...

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 12 september, 2008

Hänt i skvättet 9

                             

Av: Mattias Kronstrand | Kulturen strippar | 25 november, 2013

Brasilianska filmfestivalen. Möte med Marilia Rocha

Tack vare föreningen Brasilcines organisation har Stockholm under sju års tid haft möjlighet att skåda det absolut bästa som Brasilien har att presentera när det gäller filmindustri. Men Brasilien har också ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 23 november, 2012

Ett samtal med Peter Beard

"Om något, så är jag en eskapist" Ett samtal med Peter Beard. Text & foto av Carl Abrahamsson. Med en ny imposant megabok utgiven av Taschen och en fantastisk utställning ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 30 november, 2006

Emmakrönika XXVIII Ett e-postkort II fr. H;fors

Sköna kärleksomutliga Emma emottog märkligt nog emot mig för en kort visit, allt till mig var jag då, förvånansvärt vänlig var hon, nästan sitt gamla jag, och visade lite runt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 01 oktober, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.