Jesper Nordström

Och plötsligt sticker det språkligt avvikande i ögonen

I trappen där jag bor finns ett genuint svensk namn. Mitt eget. Men eftersom mina föräldrar lider av svår Danmarkofilia kan vi spåra det till landet som gav oss fet ...

Av: Jesper Nordström | 23 november, 2015
Gästkrönikör

Sofia Sandström. Kvällspasset

Sofia Sandström är född 1966, bosatt i Stureby/Stockholm, allt mer upptagen av novellen som form och fotografiet som konstnärligt medel, och med bakgrund i en helt annan verksamhet har jag nu ...

Av: Sofia Sandström | 24 februari, 2014
Utopiska geografier

Regn och eldkonst på Urkult 2012

Resan till festivalen börjar för många på Urkultståget, som är en plats där människor möts i en atmosfär fylld av förväntningar och värme. När man går igenom tågets alla vagnar ...

Av: Liv Nordgren | 14 augusti, 2012
Kulturreportage

Evig är den konst som alltid talar till oss själva. Intervju med Fabio…

Gitarristen Magnus Andersson och jag träffade den italienske tonsättaren Fabio Vacchi under hans vistelse i Stockholm i samband med spelningen av hans Quintetto Notturno Concertante på konserthuset. Eventet skedde i ...

Av: Guido Zeccola | 15 juni, 2014
Musikens porträtt

Bildkonst, scenkonst och film i samspel på Doc Lounge Varberg



Stillbild av War Sum Up. Foto: Gunars JanaitisUnder torsdagskvällen den 11:e april strömmar opera, vald av kvällens DJ Sven Andersson, ur högtalarna innanför Teater Hallands väggar. Det är Doc Lounge Varberg som för tredje gången under året har intagit lokalerna för att denna vecka visa filmen Hotel Pro Forma Sum Up av Theresa Bener och Peggy Eklöf. I baren säljs det bubbel, och i loungen blandas lokalens industriella känsla med inredningens på en gång ruffa som inbjudande utformning. Här och var lyser bjärta färger upp och kontrasterar i den mörka lokalen och softade belysningen. Det är filmvisning på gång.

Filmen Hotel Pro Forma Sum Up presenterar verket War Sum Up av performancegruppen Hotel Pro Forma, och studerar den konstnärliga processen bakom uppförandet av verket. Gruppen Hotel Pro Forma har blivit världsberömd för att förmedla komplexa teman ur vår samtid med hjälp av musik, röster och kroppar. Samtidigt gör gruppen det oerhört påtagligt hur gränsöverskridande konsten kan vara, och det är svårt att uppfatta verket War Sum Up endast som ett scenkonstverk - det är ett verk som spänner över fältet för teater såväl som för performance. Och nog är dess konstnärliga utformning och visuellt estetiska egenskaper så starka att fotografier av verket skulle kunna utgöra en utställning i sig.

Gruppen bildades år 1985 av dess konstnärliga ledare, danskan Kirsten Dehlholm. Verkens påtagliga estetik förklaras till viss del av att Dehlholm har sin bakgrund i både bildkonst och textilkonst. I filmen Hotel Pro Forma Sum Up beskriver hon sitt eget arbete med artisterna och musikerna, och säger att

Kirsten Dehlholm tillsammans med föreställningens kostymansvarige, Henrik Vidbskov. Foto: Peggy Eklöf

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

– Jag talar en hel del om form, men jag säger inte vad de ska känna och tänka.

Operan i verket War Sum Up framförs ackompanjerad av bilder, i sin tur inspirerade av japansk manga, och såväl ljussättning och färg som form och komposition är viktiga element i föreställningen. Detta gör att War Sum Up blir en sammansmältning av bildkonst, teater, musik och performance. Genom sitt gränsöverskridande blir konstnärsgruppen ifrågasättande i sin karaktär, samtidigt som den markerar att konsten oftast inte har några markerade skiljelinjer. Istället har man gemensamt att man strävar efter ett uttryck, och medlen för att uppnå detta kan vara många och komplexa, på samma sätt som de kan vara avskalade och konkreta.

Filmen presenteras denna kväll i Varberg av Teater Hallands teaterchef Maria Ericson, som menar att Dehlholm undersöker konst och gestaltande genom sina erfarenheter av bildkonst. Hotel Pro Forma iscensätter samtiden och människan, men undersöker även de stora frågorna i livet. Att presentera en film av detta slag riskerar att dra en smalare publik, men trots detta är lokalen nästintill fullsatt.

Louise Morberg, som är projektledare för Doc Lounge Varberg, menar att man valde att visa filmen trots oron för att intresset skulle vara mindre än vad det har varit för de filmvisningarna eftersom man vill visa att man har ett utbud för alla.

– Doc Lounge har ingen specifik målgrupp! uttrycker Morberg det, samtidigt som hon får erkänna att man har varit tvungen att använda sig av andra typer av marknadsföringsmedel inför denna visning för att försäkra sig om att locka publik. Men hon menar också att reaktionerna har varit positiva, och att publiken denna kväll blev större än vad man hade räknat med, och dessutom mycket nöjd.

Kvällens samtal med regissör Theresa Bener via Skype. Foto: Doc Lounge Varberg– Många har blivit intresserade av att se verket "live". Det gör ju något särskilt med verket när man fångar en föreställning som spänner över så många fält på film. Filmen blir en extra dimension, ett extra konstnärligt uttryck! Men samtidigt som filmen gör något med verket, påverkar ju också verket hur filmens utformning ska se ut. Det är spännande!

– Jag ser mina scenbilder med människor - jag ser dem just som scenbilder med människor, säger Dehlholm i filmen Hotel Pro Forma Sum Up och synliggör hur estetiken smälter samman med teatern och musiken, och hur bilderna tar plats jämsides artisterna och blir en lika stor del av verket som musiken är. Musiken och bilderna måste verka i samspel, annars skulle inte War Sum Up vara ett Hotel Pro Forma-verk. Doc Lounge Varberg bjuder på en film som ställer publiken inför ett gränsöverskridande verk som gör betraktaren medveten om hur inkluderande kulturen kan vara - och det blir en afton i konstens tecken.

Simone Frankel

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Dostojevskijs somnlösa nätter i Petersburg

"Det är skönt att bli gammal. Att vara ung var för djävligt", skriver Hjalmar Söderberg i "Det mörknar över vägen" 1907. Visserligen är det en inbiten cyniker som på detta ...

Av: Bengt Samuelson | Essäer om litteratur & böcker | 06 juli, 2009

Många starka kvinnoporträtt på Göteborgs Filmfestival

- Om vi hade varit kvinnor och gjort våra filmer om sexuella trakasserier och en HIV-smittad gift kvinna i Egypten hade alla bara tyckt att vi överdrev, konstaterar Amr Salama ...

Av: Lena Lidén | Essäer om film | 07 februari, 2012

Världen gick inte under, om man säger så

Händelseutvecklingen i Tunisien, Egypten och de andra länderna i Mellanöstern inger hopp. För folken där naturligtvis, men också för oss andra. Historien är inte slut, det finns inte bara en ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 06 februari, 2011

Isadora Duncan, en levande skulptur

"Danser, c'est vivre", att dansa är att leva; orden står att läsa på ett vykort med Isadora Duncans porträtt. Vykortet är från 1928, tryckt till Duncans minne, några månader efter ...

Av: Cecilia Carlander | Reportage om scenkonst | 18 januari, 2010

Sagan om Emma

Den vingklippta lyxpoeten och textrådet, kärleksvraket Stefan Hammarén är också serenadör, skriver här på sin fasta spalt öppna brev och amorieller till sin Emma Grammatica (skrivd skönhet, livsbruksanvisningens, känslig varje ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 14 augusti, 2008

Ayodhya sexton år efteråt

1992 jämnade extremistiska hinduer Babru moskén från 1500-talet i Ayodhya till marken, under det att ledare för BJP och andra politiska grupperingar hejade på. Omkring tvåtusen människor mördades i de ...

Av: Pär Fredborn Larsson | Resereportage | 10 februari, 2009

En drömsk stund i Loulou d’Akis värld

Att betrakta verkligheten är ett återkommande tema i Loulou d'Akis arbete. Genom sina bilder låter hon betraktaren tolka och skapa sin egen sanning. Något som kan tyckas självklart för en ...

Av: Anna Mezey | Essäer om konst | 20 november, 2008

En illustration av den Andra

Jag går förbi en hög med dagstidningar som ligger kvarglömda eller kastade på marken. Jag blir stående något ögonblick inför framsidans bild av ett par groteskt undernärda och underviktiga barn ...

Av: Anna Remmets | Gästkrönikör | 23 augusti, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.