Berlinbiennalen är verklig

Medialiseringen av verkligheten framstår idag "som en serie dokument som snabbt avlöser varandra och producerar ett slags efterfrågan på verklighet - en passion för det reala - som de emellertid ...

Av: Anna Dubra | 05 september, 2010
Essäer om konst

Omlästa klassiker: Per Olov Enquists Nedstörtad Ängel

Omlästa klassiker: Per Olov Enquists Nedstörtad Ängel Mycket har sagts och mycket har skrivits om Per Olof Enquist och hans författarskap alltsedan romandebuten med Kristallögat 1961. Drygt fyrtio år senare nämns ...

Av: Patrik Tornéus | 08 februari, 2007
Essäer om litteratur & böcker

Benjamin 4

  Om Om

Av: Håkan Eklund | 03 september, 2011
Kulturen strippar

Intervju Jamie Woon

Soul och dubstep-artisten Jamie Woon har hyllats i sitt hemland Storbritannien. Med sammetslen ljus röst sjunger han sina egenproducerade kompositioner vars eklektiskt klara ljudbild är minimalistisk och svängig på samma ...

Av: Lena Lidén | 30 augusti, 2011
Musikens porträtt

Var så god och sitt – en essä om stolar i konsten



Installation av Doris Salcedo under Istanbul Biennalen 2003En stol eller en stol eller en stol? Platon skulle nog ha gillat Joseph Kosuths konceptuella konstverk One and Three Chairs från 1965. Det består av en riktig stol, ett fotografi av stolen och en text från ett uppslagsverk om vad en stol är. I Platons idévärld finns det bara en stol, det är idén, den sanna bilden av stolen, resten är bara dåliga kopior. När man pratar om stolar i konsten uppkommer samma filosofiska fråga. Vad är egentligen en stol?

Nationalencyklopedin skriver att en stol är en “sittmöbel för en person, på tre eller fyra ben, vanligen med ryggstöd, ofta också med armstöd”. Om vi då tar Duchamps konstverk Cykelhjul som består av en pall. För det första – är en pall verkligen en stol? Man kan sitta på den och den har tre ben. Men sedan har Duchamp monterat ett cykelhjul mitt på pallen så man måste minst vara akrobat för att kunna sitta på den. Är det verklighen en stol när man inte kan sitta på den?

I barnboken Nasse hittar en stol av Sven Nordqvist vandrar Nasse längs vägen när han plötsligt ser något på marken:

”Vad är det för konstigt som ligger där?”*

Det konstiga är en stol, men eftersom Nasse aldrig sett en stol börjar han undersöka hur man kan använda det nyupptäckta föremålet. Hans vänner kommer förbi och påpekar att han gör helt fel och försöker förklara för honom hur man ska använda en stol. Nasse lyckas efter flera analyser, ny kunskap och en hel del hederlig “trial and error” lista ut vad en stol är och hur den ska användas. Nasse är som ett barn som upptäcker världen. Precis som barn gör han också väldigt “roliga” och oväntade saker med föremålen han hittar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Medan de vuxna i hans omgivning tillrättavisar och förklarar för honom hur föremålet egentligen ska användas. En konstnär arbetar ofta i motsatta riktning. Konstnären vet vad en stol är och hur den ska användas, men genom att tänka som ett “barn” kan konstnären medvetet glömma bort vad en stol är och hur den ska användas. Konstnären kan sedan ta en pall och sätta på ett cykelhjul och plötsligt har man ett skapat något som är oväntat och som ifrågasätter själva begreppet stol.

Men låt oss för en stund hålla oss kvar i konsthistorien då en stol fortfarande var en stol. Vincent van Gogh krånglade till exempel inte till saker och ting utan han målade helt enkelt av sin stol. Konstnärens stol från 1888 är en vanlig trästol med en sits av rotting och på sitsen ligger van Goghs pipa. Det är faktiskt precis en sådan stol som jag sitter på nu och skriver min essä, fast min stol är röd, men annars är det exakt samma modell. Under 1888 bodde van Gogh i Arles och i andra målningar från den här perioden har han målat av sitt sovrum. I sovrummet finns en säng, ett bord och två stolar som är exakt samma som på den ovan nämnda målningen.

En av stolarna i Fairytale ‒ 1001 chairs av Ai Weiwei, 2007I Arles umgicks van Gogh med konstnärskollegan Paul Gauguin och vid samma tidpunkt målade han även av Gauguins stol. Gauguins stol ser lite annorlunda ut. Den har armstöd och är mjukare i formerna, den ser helt enkelt bekvämare ut. Färgerna är också mörkare. På stoldynan står ett brinnande ljus bredvid två böcker. Konsthistorikerna har placerat de bägge stolarna bredvid varandra och analyserat dem. Stolarna har fått representera de bägge konstnärerna, ett slags självporträtt i form av en stol. Två stolar som speglar två olika temperament. Den mer asketiska inåtvända van Gogh och den mer levnadsbejakande utåtvända Gauguin.

“Man kan åtminstone hänga mössan på en av pinnarna.”*

År 1871 gjorde James Whistlers ett porträtt av sin mor. Hon sitter i profil på en stol. Av själva stolen ser man inte så mycket. Hennes svarta klänning täcker nästan hela stolen, man ser bara bakbenen och stolsryggen som en svart kontur. Fötterna är uppsatta på en låda, kanske är det bekvämare så. Det är ett porträtt av en äldre kvinna, målat med vördnad. Det är inte helt ovanligt i konsthistorien att man låter modellerna sitta på en stol. Det är ju betydligt bekvämare att sitta än att stå upp timme efter timme medan konstnären målar porträttet. Att sitta är inte bara bekvämt, det är också en maktposition. Kungar sitter och undersåtar står.

“Jag är väl inte så dum. Men jag har ju aldrig sett en stol förr, muttrar Nasse”*

Runt 1650 målade den spanska målaren Diego Velázquez av påven Innocent X. Det är ett typiskt maktporträtt. Påven sitter på en fin dyrbar stol med armstöd och hög rygg. Stolen är klädd med rött tyg och utsmyckad med förgyllda detaljer. Påven sitter sammanbiten, lugnt och värdigt med ett brev i sin vänstra hand. Det är ingen tvekan om att det här är en herre som har makt och viljan att förändra världen. Världen ligger framför hans fötter och hans besökare lär få stå i väntan på audiens. 300 år senare skulle den irländske konstnären Francis Bacon göra en parafras på Velázquez målning. Det värdiga och det behärskade i originalporträttet är som bortblåst. Bacon har istället målat ett porträtt där det verkar som om påven håller på att sugas in i helvetet. Ansiktet uttrycker ångest och skräck som i Munchs Skriet och hans fingrar klamrar sig desperat fast kring armstödet. Det är som om Bacon har fångat dödsångesten hos påven när han precis håller på att avrättas i en elektrisk stol.

Det var Harold P. Brown som var anställd under Thomas Edison som kom på idén att skapa en elektrisk stol för att avrätta människor med. Bakgrunden var att grilla människor ansågs mer humant än den gamla metoden att hänga folk. Första gången som den elektriska stolen användes för att avrätta en person var 1890. Popkonstnären Andy Warhol som var intresserad av kändisskap och död gjorde i mitten av 60-talet en känd serie med silkscreentryck som han kallade Death and disaster series. Där använde han sig av olika bilder med död och olyckor, t.ex. olika former av bilolyckor. År 1967 gjorde han ett känt silkscreentryck av den elektriska stolen. Den dödande stolen var inte längre bara ett avrättningsredskap utan också en populär mediabild som symboliserade död och berömmelse, eftersom många kända mördare slutade sina liv i stolen.

“Du vet inte ens hur man sitter på en stol. Det är en helt vanlig stol som är upp-och-ner.”*

Vincent van Gogh, Konstnärens stol, 1888Den berömda kinesiska samtidskonstnären Ai Weiwei gjorde i samband med den stora konstutställningen Documenta 12 i Kassel 2007 en installation som han kallade Fairytale ‒ 1001 chairs. Weiwei arrangerade 1001 trästolar från Ming & Qing dynastin runt om i utställningen och bjöd även in 1001 frivilliga kinesiska medborgare att komma till Kassel. Weiwei hör till en av världens mest uppmärksammade konstnärer och är en stark regimkritiker i sitt hemland. När han arresterades av de kinesiska myndigheterna väckte det förstås stora protester och bland annat arrangerades en stödaktion som fick namnet “1001 Chairs for Ai Weiwei” där man uppmanade anhängare att ta med sig en stol och sätta sig utanför de kinesiska ambassaderna och konsulaten. En stol kan ha en väldigt politisk laddning och kan utgöra ett passivt motstånd mot makten.

Stolens politiska och historiska budskap är något som den colombianska konstnären Doris Salcedo också har undersökt. Under Istanbul biennalen 2003 staplade Salcedo 1500 stolar mellan två byggnader för att skapa, som hon uttryckte det, ett krigets topografi. Man kan tolka det som att Salcedo fyller igen ett hål i stadsrummet, ett gap som kanske uppstått när en byggnad försvunnit, eller bombats sönder. Gapet fylls med tomma stolar, stolarna är olika och individuella och representerar människor som en gång suttit på dem. Kanske är även människorna försvunna precis som huset? Det finns många dimensioner som man kan läsa in i Salcedos verk. Det är intressant att konstatera att precis som hos van Gogh och Weiwei föredrar Salcedo att arbeta med en enkel vanlig trästol, med fyra ben och ett ryggstöd.

Stolarna är enkla men de är också individuella, det är inte massproducerade stolar från IKEA utan varje stol ser olika ut. Om Platon hade fått bestämma så skulle alla stolarna vara massproducerade och se exakt likadana ut, men jag tror att de flesta skulle föredra det individuella och unika istället för det klonade och likformade både när det gäller stolar och människor. För en stol är inte bara en stol, det berättar också en hel del om människan som sitter på den.

“Det är tydligen såhär det ska vara, tänker Nasse. Det här är en stol och det är såhär man skall sitta på den.”*

Mathias Jansson

*citaten är hämtade ur barnboken Nasse hittar en stol (1995) av Sven Nordqvist.

 

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
André Brink. Foto: Seamus Kearney, Wikipedia

André Brink, 1935-2015

André Brink avled den 6 februari på planet från Amsterdam till Kapstaden, efter att några dagar tidigare ha blivit hedersdoktor vid katolska universitetet i belgiska Louvain/Leuven.

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 15 februari, 2015

33 meter över havet

Vi skulle stråla samman. Frågan blev var ses vi? Vi kom från lite olika håll och skulle senare ut på middag på Tabac i gamla stan respektive föreställningen ”Knitting Peace” ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 21 februari, 2014

Veckans porträtt: Tuija Nieminen Kristofersson om Tuija Nieminen Kristofersson

Tuija Nieminen Kristofersson om Tuija Nieminen Kristofersson    Tuija Nieminen Kristofersson Foto: Hans Kristofersson Och asterisken, tecknet som Aristarchos uppfann och använde när han hänvisade till en versrad av Homeros, lyste som diktens starka sken en ...

Av: Tuija Nieminen Kristofersson | Litteraturens porträtt | 09 november, 2006

Skärgårdsdeckarna

Skärgårdsdeckare kan man väl kalla den nya kriminalgenren i Camilla Läckbergs efterföljd. I fjol debuterade Viveca Sten med en deckare, där det mördades på och kring Sandhamn i Stockholms skärgård. Hennes ...

Av: Bengt Eriksson | Essäer om litteratur & böcker | 17 juni, 2009

Gerd Karin Nordlund. Två noveller

Lektionen Alla hjälps åt med mörkläggningen och ommöbleringen av rummet. Filmprojektorn står på plats och lysrören släcks. En gulrandig hankatt, tillitsfull och vacker, stryks över pälsen. Närbilderna smeker hans bulliga kinder ...

Av: Gerd Karin Nordlund | Utopiska geografier | 17 oktober, 2011

Otto Andersson på 1950-talet.

Stilla dagar i Mejlans

Som av en händelse blev den finlandssvenske författaren, psykiater, politikern, jazzpianisten m.m. Claes Andersson aktuell i flera sammanhang några vackra höstveckor. Först kom hans uppföljare till ”Ottos liv” från 2011 ...

Av: Rolf Karlman | Litteraturens porträtt | 11 september, 2017

Från Cornelis till Gud. En intervju med Louise Hoffsten

Bjõrn Augustson intervjuar sångerskan och kompositören Louise Hoffsten Under din skoltid var du först trummis i punkbandet Mer Kött för att sedan bli sångerska i bandet Dyzenteri, hur minns du den ...

Av: Bjõrn Augustson | Musikens porträtt | 07 augusti, 2012

Adolf Hitler. Foto: Wikipedia

Hitlers maktdrömmar

Bo I Cavefors om Adolf Hitler som försökte skapa ett kontinentalt maktcentrum mot bolsjevismen och Storbritannien.

Av: Bo I Cavefors | Essäer om politiken | 25 februari, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.