Filmrecensenternas lättja

”Dustin Hoffman i regidebut om ålderdomshem” … ”Vid en ålder då många pensionerar sig valde Dustin Hoffman att starta en ny karriär – som filmregissör.” ”’Kvartetten’ heter den nu 75-årige levande ...

Av: Vladimir Oravsky | 23 augusti, 2013
Gästkrönikör

Premiäruppsättningen av Aniara på Kungliga Operan 1959 med libretto av Lindegren Foto Lennart Olson

Erik Lindegren – Ständigt på resa, sökandes sin väg.

Att närma sig – texternas mänskliga sökande – från några av existentialismens grundläggare, med namn som Fjodor Dostojevskij, Sigmund Freud, Oswald Spengler, Fredrich Nietzsche och Thomas Mann, så följer helt ...

Av: Göran af Gröning | 19 augusti, 2016
Litteraturens porträtt

Jakobsleden – El Camino de Santiago de Compostela

Det är kväll i byn Grañón. Prästen har dödat GUD. Han har brutit sönder Kristi lekamen och han har gjort det precis vid mikrofonen så att det ekar i hela ...

Av: Viktoria Silfverdal | 10 augusti, 2013
Resereportage

Strindberg i exil

Den 14 maj 1912 klockan 1630 var striden slutgiltigt över. August Strindberg blev fem dagar senare förd på sin allra sista färd till Skogskyrkogården i Solna, följd av en stor ...

Av: Kurt Bäckström | 14 februari, 2012
Litteraturens porträtt

Konstens kiasma – korsning



Eija-Liisa Athila, Where Is Where?, 2008 Eija-Liisa Ahtila/BUS 2012/Crystal Eye Ltd, Helsinki. Courtesy of Marian Goodman Gallery, New York and Paris. Photographed by Marja-Leena HukkanenRäta linjer kallas parallella, om de äro i samma plan, och ej kunna råkas ehuru långt de än må utdragas. Utställningen ”Parallella världar” med finska samtidskonstnären Eija-Liisa Ahtila på Moderna Museet i Stockholm ifrågasätter den euklidiska geometrins definition nummer 23 genom att skapa en konstupplevelse som ständigt genomskär utställningens parallella världar.

I den aktuella utställningen på Moderna möter man en konst som återger territoriella, perceptuella, textuella, religiösa och politiska världar, som existerar och löper parallellt bredvid varandra i ett ömsesidigt beroende. Ahtila tematiserar och synliggör denna beroenderelation, genom att ständigt visa hur människan i sin tillvaro är begränsad perceptuellt, kulturellt, geografiskt och teknologiskt. Konstverken som presenteras i utställningen blir i flera avseenden försök till att överkomma människans begränsningar och beroendeförhållanden. En plats där vi kan växla perspektiv mellan till synes analoga världar och upprätta skillnader i vårt sätt att betrakta vår omgivning.

För att upprätta denna geometriskt odefinierbara zon, där centralperspektivet destrueras i en mångfald av sinnliga intryck, använder Ahtila framförallt filmens tekniska möjligheter att sammanfoga bild, ljud, och text till en upplevelse som förskjuter tidsliga och rumsliga gränser. I verket Huset, 2002, upprättas en domesticering av sinnena, där huset förvandlas till en rumslig inhägnad som stänger in och försluter sig mot den omgivande världen. Kvinnan i filmen låter sina visuella perceptioner av omgivningen inskränkas till husets rumslighet, som ett avgränsat och skyddat territorium från alla visuella intryck utanför hemmets sfär. Avsaknaden av det spontana, vilda och främmande tenderar paradoxalt att förstärka kvinnans inre föreställning om det yttre hot hon försöker fly undan.

Videoinstallationen upprättar, i samspelet mellan de tre olika videoprojektionerna, ett förhållande där samma perspektiv centreras genom visuella förskjutningar och skillnader i avstånd. Denna växelverkan som upprättas mellan närhet och avstånd förstärker filmens dramaturgiska uppbyggnad, själva berättelsen om kvinnans kamp att begränsa sin perceptuella räckvidd. Avsaknaden av en sinnlig kontakt med det främmande och oförutsägbara utanför huset, med följden av en stegrande isolering som gradvis leder till ett alltmer psykotiskt tillstånd, väcker oundvikligen frågor om vilken betydelse som det sinnliga har för en politisk gemenskap av öppenhet och erkännande.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Förhållandet mellan det politiska och territoriala återkommer även i verken Fiskare/Etyd nr 1, 2007, och Var är var?, 2008. Här framträder de territoriala gränserna i förhållande till historiska narrativ som kolonialmaktens inflytande och begränsningar i den mänskliga tillvaron. Till skillnad från de desperata försöken att undvika det främmande och yttre, att upprätta hinder för sinnligheten, möter vi i Var är var? en kvinnlig poet som genom skrivandet upprättar en relation till två unga algeriska pojkar och en historisk situation av skuld. Poetens handling att skriva om de unga pojkarnas öde utmynnar i en moralisk försoningsprocess, där pojkarna och kvinnas parallella öden möter varandra i filminstallationens diskontinuerliga uttrycksformer.

Horisontal. Installationsvy från Eija-Liisa Ahtila: Parallella Världar på Moderna Museet Foto: Moderna Museet / Åsa LundénAhtilas användning av en konkret historisk händelse tillsammans med autentiska bilder från Algerietkriget under 1950-talet, skapar skärningspunkter där vi som besökare konfronteras med samma moraliska skuldfråga som utgör upprinnelsen till filmens narrativ. Frågan om det kollektiva ansvaret för de algeriska pojkarnas mord på en jämnårig pojke. En postkolonial undersökning som förenar det autentiska med det fiktiva, och samtidigt ställer den nödvändiga frågan om hur vi som åskådare skall förhålla hos till vår egen position. En fråga som Ahtila också närmar sig i Fiskare/Etyd nr 1 där den dokumentära filmen av en grupp fiskare i Västafrika försöker ta sig ut på havet i en båt. Den tydliga kampen mot naturens krafter blir inom videoverket ett förhållande mellan aktivitet och passivitet, där vi på avstånd stilla betraktar den kamp som vi själva redan genomgått och övervunnit i vår industrialiserade värld. En kamp som kolonialismen förvägrat stora delar av världen att på egen hand genomgå.

Verken Antropomorfa övningar på film, 2011, och Horisontal, 2011, är utställningens mest aktuella verk tidsmässigt. Till skillnad från de tidigare verken som tematiserar människans sociala och politiska förhållanden, där frågor om skuld, försoning, delaktighet och öppenhet utreds, är de senare verken mer koncentrerade till frågor om människan perception i förhållande till teknikens representationsvillkor. Det stora videoverket Horisontal består av en gran i sex delar, som alla är medierade genom filmens optik. Sönderdelningen av granen i enheter med samma visuella omfång iscensätter hur filmmediet har en inneboende begränsning, där granen som är framför kameralinsen måste anpassas genom att delas in i mindre enheter och inta ett horisontellt läge för att representeras som porträtt i konsthallen. Filmens medium blir, trots sina begränsningar, en möjlighet för människan att visuellt erfara det parallella perspektiv på granen som alltid existerar, men som vi på grund av fysiska begränsningar aldrig kan inta. Ahtila försätter besökaren i en situation, där samma objekt kan betraktas från två parallella och fysiskt åtskilda perspektiv från samma position.

Utställningen med Ahtila utgör startskottet för en ny satsning under våren på Moderna i samarbete med Bonniers konsthall, där den rörliga bilden inom konsten står i centrum. Med ett fullspäckat program av föreläsningar, diskussioner, filmvisningar och symposium kommer det att finnas goda möjligheter för allmänheten att närma sig kunskaper om filmen som konstnärlig uttrycksform. Ahtilas aktuella utställning erbjuder i sammanhanget en konst där filmen upphäver den euklidiska geometrin, och låter jämlöpande berättelser om människans enkelriktade seende i historien genomskäras med hjälp av filmiska installationer som förskjuter betraktarens perspektiv från ett traditionellt fokus till en parallell möjlighet. Ett seende som ständigt existerar, men som ofta är politiskt och perceptuellt begränsat.

Henrik Örnlind

 

Källa:

Eija-Liisa Ahtila
Parallella världar
Moderna Museet, Stockholm
pågår till 6 maj 2012

  

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Att spela sig fram till ett inre lugn

Daniel Westerlund är en mångfacetterad man. Han är verksam som skribent och förläggare, men även som musiker och kompositör. Det som överraskar mig när jag lyssnar på hans dubbel ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 02 mars, 2009

Ett självporträtt: Sensuellt och färgstarkt

Under en tid har jag upplevt att jag står på en välvd bro och tittar ner i vattnet. Mitten på bron har blivit min fasta punkt i tillvaron. Landskapet på ...

Av: Helena Svensson | Konstens porträtt | 01 januari, 2011

Räkans fenomenologi

Vad är poesi? Är det att med björnkoll på versmått och rim svaja sig fram genom grekiska myter? Är det att tala med stora bokstäver om livet och döden och ...

Av: Jesper Nordström | Övriga porträtt | 28 januari, 2016

När romanen blir politisk

Barn och ungdomsboksförfattaren Per Nilsson, som år 2006 fick Augustpriset för ungdomsromanen Svenne, är kanske inte den första som kommer på tal när man diskuterar författare med politisk tematik. Ändå ...

Av: Emilia Aalto | Övriga porträtt | 30 Maj, 2014

Eric von Post - diktare i islams tecken

Genom den ljusport ditt molnsvärd öppnat, Muhammed, steg jag jublande inför Allah och hans härlighet. - Ur Ramazan Den store humanisten Eric von Post (1899-1990) tillhör den glesa skara svenska toppdiplomater ...

Av: Ashk Dahlén | Essäer om litteratur & böcker | 10 januari, 2011

Ellen Thesleff foto Public Domain Wikipedia

Kulturkrönika, tidig vår 2016

Björn Gustavsson fortsätter att tycka. Nu om Ellen Thesleff med flera

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 28 mars, 2016

Semester, flygplatser och ritualer

  Allt börjar på tåget till flygplatsen, det är bäst att sitta i den långa korridoren där man kan fälla ner sitsarna, då får man nämligen plats att ha sin resväska ...

Av: Jenny Berggren | Gästkrönikör | 13 juli, 2013

Byn Adak har en alldeles egen Saga

TEMA VÄSTERBOTTEN På Arlanda tittar jag efter en kvinna i grön linnedräkt och igelkottsfrisyr. Det var så hon beskrev sig själv, Eivor Jonsson från Adak. Med en kopp starkt svart lappkaffe ...

Av: Erika Hesselgren | Kulturreportage | 18 februari, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.