Statens jord åt industrins sysslolösa folk

Lilian O. Montmar sökte källmaterial för en dokumentation av Sveriges inhemska kolonisation år 1922 och stötte då på följande artikel i Eskilstunakuriren daterad den 16 mars 1922. En parallell till ...

Av: Lilian O. Montmar | 28 december, 2008
Porträtt om politik & samhälle

Tristanackordet, Tolvtonsmusiken och "die Zweite Wiener Schule"

Schönbergstiftelsen i Wien lät mig på ett förtjänstfullt vis ta del av sitt arkivmaterial för att jag för mig själv och inte minst för våra kära läsares nöje och kanske ...

Av: Lilian O. Montmar | 24 september, 2009
Essäer om musik

Hegel. Sin och vår tids vittne

Georg Wilhelm Friedrich HegelÄr det dags att omvärdera historien? Hegels klassiker Andens Fenomenologi har under hösten kommit ut på svenska (Thales förlag) . Anna-Lena Renqvist begrundar skälen för denna bortklippta ...

Av: Anna-Lena Renqvist | 09 januari, 2009
Agora - filosofiska essäer

En bricka i det stora spelet eller John Landquist en kristallisationspunkt i svensk…

Litteraturvetenskap hette tidigare litteraturhistoria. Men ingenting har ändrats utöver just namnet. Det är alltfort en vetenskap om litteraturen och dess historia. Och därmed skulle saken vara klar, kan man tycka. Så ...

Av: Erland Lagerroth | 03 november, 2014
Essäer

Collografi gör gott för själen



 Då-Nu, Sonja TolanderKärt barn har många namn. Jag får en känsla av att det ter sig så för konstnärerna som uttrycker sig genom collografi – eller collagrafi, alternativt limtryck, som denna tryck- och grafikteknik också heter. Färgetsningar, limtexturer, papper, kartong som skapar taktila formuleringar; allt så experimentellt och samtidigt behärskat, lager ovanpå lager som berättar.

En försynt liten konstutställning vid Åhuset, Walmstedtska gården i Uppsala visade under januarimånad dessa uttryck – uttryck som gjorde stort intryck på mig. Det var Konstnärernas Kollektiv Verkstad i Sörmland som gästade Åhuset, ett besök i hög grad färgat av dessa tryckformer. Flera av gruppens medlemmar arbetar i tekniken, vilket gav utställningen dess sammanhållna språk. 

Förutom uttrycksgemenskap i teknik, förenade en upplevelse av mystik; något inre, ett fjärran, okänt, förgånget eller drömskt tillstånd som tycktes bo i många av motiven. Målningar, verk i blandteknik och gravyrer gav utställningen en narrativ balans. Färg och motiv, återigen lager på lager där bildspråket tycktes vara besläktat, eller åtminstone associativt förgrenat, renderade en möjlighet att vandra omkring i limtryckens sagolika miljöer. Möjligen utgjorde målningarna av Peter Dewoon en alltför stor kontrast i detta exotiska sammanhang – eller också tillförde de något genom att abrupt bryta mystikkänslan och väcka en ur drömmen.

I galleriets två utställningsrum samspelade främmande fåglar, emblematiska för en fjärran kultur, med mäskliga siluetter och rörelser, symboler, mönster, växter och arkitektoniska formationer. En bildberättelse, kanske en saga, skulle med lätthet kunna springa ur ett samlat antal av de utställda verken. Sonja Tolanders collografi Då-Nu hörde till de första och starkare uttrycken jag mötte. Siluetter av ansikten i profil, gröna mot orange och vit bakgrund med inbyggda mönsterstrukturer. Tre ansikten, olika framträdande med varierande bakgrund. Två av profilerna vända i olika riktningar. Titeln, Då-Nu, angav bara två tidsbestämningar, vilket fick mig att reflektera över vad ett ”tredje” ansikte skulle kunna berätta. Vem är det sanna jaget?

Den frusna trädgården, Agneta ÅhlLimtrycken Den frusna trädgården och Någonstans inom oss av Agneta Åhl förde spåret av inre upplevelse vidare; mystiska eller mytiska fågeluppenbarelser ledde mig i stilla begrundan till inåtvänd skönhet. Och sedan uppenbarade sig fler bevingade varelser och symboler från fjärran tid och kultur, avskärmade i en glasförsedd låda, som i Lizzie Engströms Forntid 1. I hennes bildspråk på det handgjorda pappret andades Egypten och papyrer. Det arkitektoniska inslaget i min upplevelse härstammade från några av Inga Bergs motiv, där formen gav mig förknippningar till boningar, hus och hyddor. Mest fantasitilltalande här var collografin Lerhug. Hyddornas strykjärnsform och himlaspelets mönstrade bakgrund tillhörde en annan verklighet. Går det över huvud taget att existera där?

Agneta Åhls Till minne av var för mig det ståtligaste verket. Två gestalter som utför en rit, ett framförande. Motivet är högtidligt, atmosfären kring figurerna är fylld av rörelse och befolkad av väsen, allt inneslutet i en metavärld bortom vårt här och nu. Men egentligen både börjar och slutar den berättelse jag har gav mig in på i Katarina Divanders gravyr Nostalgi, med konturerna av ett barn. Kroppspråket visar förhoppning, hopp, ett fruset ögonblick, och i barnets uttryck finns en dimension av längtan. Två skepp avtecknar sig, ett tydligt och ett diffust, kanske befinner sig det senare i dimma eller i ett fjärran minne.

Marit Jonsson, Formom

 

 

 

 

 

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Veckan från hyllan. Vecka 21-2013

Veckans megahändelse, och pseudo dito, är utan tvekan Eurovisionsschlagerfestivalen i Malmö. Gapigt, glittrigt, hurtfriskt, inställsamt och utslätat. Ett evenemang som säger ganska mycket om vår tid. Och så har Arktiska rådet ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 18 Maj, 2013

I sin film fick Maya Deren världen att dansa

Maya Deren. Foto: Alexander HammidMed anledning av Moderna Dansteaterns dansfilmfestival, som hölls under hösten, har Tidningen Kulturens Helena Strängberg tittat närmare på en av dansfilmens pionjärer. I Maya Deren hittade ...

Av: Helena Strängberg | Filmens porträtt | 10 december, 2008

Rumlarens guide till paradiset

  Jag har känt honom i många år, ända sedan jag var barn och vi samlade kiselsten i skogarna utanför Ystad och lekte att de var piraters tjuvgods. Vi har fiskat ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 03 mars, 2011

De naiva konstnärerna och Alma Öhrström-Hjärtats målarinna

Efter sekelskiftet 1900 började man uppskatta en konst som tidigare missförståtts och föraktats, den primitiva och den naiva. Denna äktnaiva konst är skapad av självlärda, folkliga män och kvinnor som ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 10 februari, 2014

Goethe Farbkreis

Kungen av Kalifornien

Romanen är en parasitär form, en hybridexistens som Frankensteins monster, skriver Kristoffer Leandoer. Visst har den lånat ihop till sin form och gestalt av saga, fabel och skröna, men memoaren ...

Av: Kristoffer Leandoer | Essäer om litteratur & böcker | 23 september, 2017

”Man kan se skaparkraften som sina fotspår” Att läsa Boel Schenlær

Boel Schenlær utkom 2011 med 'Nomad i exil'. Det var en utgåva fylld av poetiskt djup, livsvisdom och medveten framtidssyn. Detta kanske kan låta lite orakelbetonat och tungrott så jag ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 24 juli, 2013

Lillian Ross

Lillian Ross 1918-2017

”Tell you what, Huston said, in his amazed tone. I´m going to show you how we make a picture! And then come out to Hollywood and you can see everything ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 26 september, 2017

Gunnar Hallström Vid åkerkanten. Malmö stadsmuseet

Poetens ord och arkeologens detektor:

Frågan om hur vi ska tolka det som kan kallas historiens skådespel är svårbesvarad, men kanske är det poeten och arkeologen som står bäst rustade för uppgiften. Vilka likheter finns ...

Av: Michael Economou | Agora - filosofiska essäer | 18 augusti, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.