Samernas nationaldag

Sjätte februari är samernas nationaldag.  Sápmi, Sameland, har en symbolmättad flagga med inspiration från diktaren Anders Fjellner. Genom att nyläsa Fjellner  lyfter Mikael Mogren fram en del av svenskheten som ...

Av: Mikael Mogren | 01 februari, 2010
Essäer om samhället

Emelie Schepp

Vad som sker i det fördolda

Emelie Schepp är deckarförfattarinnan som nyligen kommit ut med ”Märkta för livet”, en spänningsroman som utspelar sig i flyktingmiljö, ett för många mycket aktuellt ämne. Efter många år i reklambranschen ...

Av: Jens Wallén | 14 februari, 2015
Litteraturens porträtt

Jules Verne, En amerikansk journalists resa 2889

Vid hundraårsminnet 1889 av franska revolutionen skrev Jules Verne en framtidsvision från 2889, d.v.s. tusen år till in i framtiden. Han visste lika väl som alla andra att det inte går ...

Av: Jules Verne | 02 oktober, 2013
Kulturreportage

Chiapas – en reseberättelse

I den mexikanska delstaten Chiapas rinner floden Grijalva fram mellan bergsväggarna i en djup kanjon, El Cañón del Sumidero. Det finns krokodiler i vattnet. Det är ogenomskinligt grönt. Guiden i ...

Av: Ann-Marie Svensson | 03 juli, 2014
Resereportage

Litteratur: H. P. Lovecraft, Om övernaturlig skräck i litteraturen



H P Lovecraft bortom tid och rum

H. P. LovecraftH. P. Lovecraft
Om övernaturlig skräck i litteraturen
Översättning: Ulf Jensen
Förord: Martin Andersson
H:ströms

Hans uppväxt gränsade till det makabra och skapade utan tvekan en utomordentlig grogrund för att forma en personlighet toppriden av neuroser och aparta idiosynkrasier. H P Lovecraft föddes 1890 i Providence, New England. Familjen var välbeställd och räknade sina anor tillbaka till den engelska tiden – kanske var det en av orsakerna till den starka anglofili som kom att prägla Howard Philip Lovecrafts ideal livet igenom.

 Han var ett ovanligt brådmoget barn, reciterade poesi när han två, läste vid tre års ålder och började skriva egna berättelser när han fyllt sex. Tidigt sattes fadern in på sinnessjukhus, när sonen var tre år. Fadern led av syfilis och avled fem år senare. Inte heller hans mor var psykiskt tillräknelig. Lovecrafts vän och levnadstecknare J Vernon Shea beskriver henne som ”ett nästan tvättäkta monster, om än av ett patetiskt sådant”. År 1919 lades även hon in på samma mentalsjukhus där tidigare fadern vårdats.

 H P Lovecraft växte sedan upp hos sin morfar – den excentriske köpmannen Whipple Van Buren Philips – och visade tidigt tecken på att han var ett överkänsligt och nervöst barn. Undervisningen skedde långa perioder i hemmet på grund av hans sjuklighet och under gymnasietiden drabbades han av ett större nervöst sammanbrott. Därmed var H P Lovecrafts skolgång avslutad. Men hans kunskapshunger var stor och läsaptiten närmast vild. Han blev en osedvanligt beläst och bildad privatlärd vilket inte minst märks tydligt i översiktsartikel ”Om övernaturlig skräck i litteraturen” – vilken han skev 1927 och senare utökade – som nu för första gången kommer ut på svenska i en stringent översättning av Ulf Jensen och med ett kunnigt förord av Martin Andersson kallat ”Kärt besvär”.

Lovecrafts livsideal var mycket brittiska, mycket gentlemannamässiga, nästan koketterande aristokratiska. Sitt första arbete sökte Lovecraft först när han var 34 år gammal. Han blev inte ens kallad till anställningsintervju. Han skrev nästan aldrig på beställning, enbart av lust och på infall – översiktsessän är ett undantag då Lovecraft skrev den på direkt uppmaning av skräcklitteraturentusiasten W. Paul Cook för att tryckas i dennes tidskrift. Däremot var Lovecraft en brevskrivare av rent vidunderliga, ja närmast groteska proportioner. Uppskattningsvis omfattar hans korrespondens över åttio tusen brev, många på över sjuttio sidor.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 H P Lovecraft har fått en kraftig renässans i Sverige alltsedan 70-talet då Sam J Lundwall och Gunnar Gällmo började översätta honom på allvar, även om utgivningen av hans verk fått ytterligare ny fart under det senaste decenniet. Och för förståelsen av Lovecrafts litterära ideal och värderingar är långessän ”Om övernaturlig skräck i litteraturen” en utomordentlig introduktion, samtidigt som den är högst läsvärd i egen rätt – som en historisk översikt av genren fram till ungefär 1920. Lovecraft bjuder på en slående upptakt:

”Människans äldsta och starkaste känsla är fruktan, och det äldsta och starkaste slaget av fruktan är fruktan för det okända. Få psykologer ifrågasätter dessa fakta, och den sanning de tillerkänns måste en gång för alla bevisa skräckberättelsens äkthet och dess värde som litterär form.”

Med avstamp redan hos de gamla grekerna skrider han sedan till verket och tecknar elegant och ytterst intressant sin bild av skräckromanens utveckling och historia med mer ingående nedslag hos författare han uppenbart känner en större frändskap med. Han nämner kända namn som Burns och William Blake, James Hogg och Charles Dickens, Emily Brontës ”Svindlade höjder” kastar han ett fängslande ljus över och han berör självfallet även klassiker som Mary Shelleys ”Frankensteins monster” och Bram Stokers ”Dracula”.

 Mer ingående behandlar han den egenartade Ann Radcliffe, som levde mellan 1764 och 1823, och vars fascinerande roman ”Udolphos mysterier” nyligen kom ut på svenska. ”Till sina föregångares välbekanta gotiska kulisser”, skriver Lovecraft träffsäkert, ”lade mrs Radcliffe en äkta känsla för det ojordiska i scener och händelser, en känsla som kom mycket nära det geniala”. Och han hyllar hennes förmåga att ge läsaren ett ”intryck av obegränsad skräck”, ett ideal han strävade efter i sitt eget författarskap.

 En av essäns givna höjdpunkter är kapitlet om Edgar Allan Poe som är en av H P Lovecrafts stora litterära förebilder. Enbart det avsnittet är tillräckligt tänkvärt och skarpsinnigt för att inskaffa ”Om övernaturlig skräck i litteraturen”. Mot slutet av sin historik deklarerar Lovecraft en del av sitt eget ideal i några tankvärda meningar: ”Seriösa skräckberättelser tillkommer antingen genom att göras intensiva och fullt realistiska – bortsett från det övernaturliga drag som författaren medvetet lägger in – eller genom att helt förläggas till fantasins rike, med en atmosfär som skickligt anpassas till en exotisk och overklig värld bortom tid och rum, där nästan var som helst kan hända”.

Crister Enander

Ur arkivet

view_module reorder

Likt alvsmederna och dvärgamästarna från svunna tider

Med tanke på att den sista filmen i Hobbittrilogin just haft premiär, passar en återblick till sommarens Medeltidsvecka och då speciellt föredraget med Peter Lyon bra. Peter Lyon är numera en ...

Av: Jessika Ahlström & Alexander Sanchez | Kulturreportage | 27 december, 2014

Episoder från Jerusalem: episod 1

Jag bor i Jerusalem. Smålands Jerusalem. Mellan de två Jerusalemer är det nästan ingen skillnad, förutom att den ena ligger i Småland. Kan du gissa vilken? En av de riktigt påtagliga ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 14 september, 2013

Tappad rätt ner i bilen

I Jim Jarmuchs märkliga episodfilmfilm "Night on Earth" finns ett avsnitt med en tysk taxichaufför i New York som varken kan köra bil - den skuttar fram när han trampar ...

Av: Ulf Stenberg | Gästkrönikör | 17 juli, 2009

August och människorna

Två år före döden gick August till angrepp mot kulturetablissemangets gullegris Verner von Heidenstam (som konverterat från livsbejakande romantiker till reaktionär nationalpropagandist), charlatanen Sven Hedin (som upptäckte tredje världen i ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om litteratur & böcker | 21 juni, 2011

Vill ni verkligen ha min röst? Internationella kvinnodagen 2011

"Ett jävla dravel" var egentligen min ursprungliga rubrik för detta lilla stycke som jag först inte tänkt skriva. Hela veckan har obenägenheten oroat mig, hur kan ett ämne, ett samhällsfenomen ...

Av: Linda Bönström | Allmänna reportage | 08 mars, 2011

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | Essäer om litteratur & böcker | 27 augusti, 2017

Minnets förvandlingar. Om Walter Ljungquist

I de fyra första novellerna i Walter Ljungquists En dörr står på glänt sätts de vuxnas liv mot barnets. De vuxna sörjer tomheten från något förlorat. Barnets liv är ett ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 17 maj, 2010

En dag i London

Jag vaknar tidigt en morgon i London, fortfarande halvt slumrande när jag börjar återfå mina sinnen. Jag hör små ljud från staden utanför och solen kisar in genom draperiet i ...

Av: Liselotte Johansson | Gästkrönikör | 08 augusti, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.