Italiensk nynaturalism kantad av spiritualitet. Intervju med Gianluca De Serio

 Den italienska filmen har, trots de enorma svårigheter som landet brottas med, under den senaste tiden fått ett slags renässans. Det lutar mest åt en ny genre och nya stilgrepp ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 26 oktober, 2012
Filmens porträtt

Gamla staden i Riga Foto CC BY-SA 3.0

Ryssarna i Baltikum

Riga är Lettlands vackra huvudstad vid floden Dünas(Daugava) mynning i Östersjön. 2014 var staden med all rätt Europas kulturhuvudstad. Otaliga sevärdheter lockar. Riga var också en viktig industristad under ...

Av: Rolf Karlman | 21 augusti, 2016
Reportage om politik & samhälle

Kiarostamis paradox

Tidigt i den iranske regissören Abbas Kiarostamis kortfilm "Two Solutions for one Problem" ("Dow Rahehal Baraye yek Massaleh", 1975) möts vi av en berättarröst; en röst som i kombination med ...

Av: Amir Bashir Ghotaslou | 25 februari, 2009
Filmens porträtt

Strindberg på Rådmansgatan. Bild: Vattkoppa/Wiki

För att finna frid och ro

Hans-Evert Renérius skriver om Strindbergs liv med utgångspunkt i Göran Söderströms berömda biografi.

Av: Hans-Evert Renérius | 15 april, 2015
Litteraturens porträtt

Konstens porträtt

Olle Kåks - lyxen, lugnet och lusten

Luxe, Calme et Volupte är titeln på en tidig målning av Matisse, som lånat de tre orden från Baudelaire, och kan kanske ses som en "devis" för hans konst. Den dyker upp titt som oftast när Olle Kåks kommer på tal. Matisse var hans stora förebild, med vilken han ingick i vad man skulle kunna kalla för en konstnärlig symbios. Låt vara att den av förklarliga skäl var enkelriktad. Men jag är övertygad om att Matisse skulle ha gillat vad han inte kunde ha sett men ändå förstod skulle komma.

Det svänger om den abstrakta expressionismen

Jackson Pollock lyssnade till jazz när han utförde sina action paintings, samma sak gör Sigvard Olsson. Han är en stor jazz vän och tillika beundrare av Jackson Pollock. Och som denne också anhängare av den abstrakta expressionismen. Så varför göra på något annat sätt? Den abstrakta expressionismen intar dessutom, estetiskt, en liknande position inom konsten som den som jazzen har inom musiken. Samma abstraktion och kraftfulla uttryck, samma konstnärliga potential och direkta tilltal.

"När jag målar skulpterar jag"

Vad är det som gör Antoni Tàpies måleri så omedelbart tilltalande? Man läser glupskt av hans bilder. Inget undgår en. Träffbilden är maximal, varenda penseldrag och gest har nått fram. Det drabbar en antingen som ett stillsamt ackord - det finns sådana bilder också - eller som ett slamrande orkestertutti. Hur är detta möjligt, utan att vi för den sakens skull fördjupar oss i perceptionspsykologins terminologi.

Lars Erik Falk och de 73 gradernas skönhet

Att bli förknippad med ett gradantal. Vem vill det? Det låter lite torrt och tråkigt. Skulptören Lars Erik Falk vill det, eller kanske riktigare, har blivit det. Hans stålblanka skulpturer har en lutning på 73 grader, liksom motiven på en del reliefer och grafiska blad. Men det är i först hand skulpturerna man tänker på, där de står i stadsmiljön och pekar rakt upp, nej, inte riktigt rakt upp utan avviker något till 73 graders vinkel.

Jack Vanarsky och den potentiella konstens sällskap

Han arbetade med rörligt, skivade skulpturer och dito ("lamellade") bilder, Jack Vanarsky, den argentinskfödde konstnären (1936-2009) som landade i Paris under upprorens tid 1968 och blev kvar och verksam där fram till sin död fyrtioett år senare. Han ställde ut flera gånger på Galleri Astley i Uttersberg och jag besökte honom några gånger i hans ateljé i Paris.

Rent spel med Sven Frödin

En essä av Ulf Stenberg om konkretisten Sven Frödin.

Camille Claudel - elev och musa

En gammal kvinna sitter på en stol i en park. Parken tillhör ett mentalsjukhus nära den sydfranska staden Avignon. Hon väntar, det har hon gjort i trettio år. Mannen hon väntar på är brodern, poeten, författaren och diplomaten Paul Claudel. Hon är Camille, den lysande skulptören, en gång elev till Auguste Rodin. Utifrån Camille Claudels (1864-1943) öde har den franska författarinnan Michèle Debordes skrivit en oförglömlig roman, en romantisk skildring om en kvinnlig konstnärs desperata väntan.

På spaning efter konstnären som försvann

Många unga svenska konstnärer begav sig till Paris på tio- och tjugotalet för att studera och hämta intryck i stadens pulserande, internationella konstliv. Den ena ismen avlöste den andra och de stora namnen var Matisse och Léger. Färgens och intuitionens respektive formens och konstruktionens företrädare par preference. Några lyckades, det är dem vi talar om, men somliga misslyckades, dem talar vi inte om. De är fullständigt bortglömda. Som min farfars bror Edvard Stenberg.

Ur arkivet

view_module reorder

”Man bara sätter igång och gör vad som ska göras...” – ett samtal…

”Man bara sätter igång och gör vad som ska göras...” – ett samtal med Wes Lang Våren 2007 deltog den amerikanske konstnären Wes Lang i en samlingsutställning på Galleri Loyal i Stockholm ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 04 juli, 2007

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar.

Del 2Författaren satte sig till rätta vid det lilla bordet på scenen. All nervositet hade nu lagt sig. Han plockade lite med sina anteckningar. Någon hade hävdat att det var ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 13 januari, 2011

26. Ines

Ur intimitetsboken.   Nummer: 1. Datum: 12/10 1938 Datum för händelsen: 24/5 1938 Plats: Skeppargatan, Stockholm. Person: Karin B Händelse: Jag var hemma hos Karin med anledning av hennes fredsarbete. Jag skulle eventuellt genomföra en fredskonferens och ville ...

Av: Ines | Lund har allt utom vatten | 08 juni, 2012

Sofi Oksanen Foto CC BY 3.0 Wikipedia

Sofi Oksanen: Estland och kvinnokroppen

Sofi Oksanen har jämförts med både Quentin Tarantino och Leo Tolstoj. Tarantinos namn är inte tillfälligt, Pulp fiction ligger inte långt undan. Alltsedan debuten ”Stalinin lehmät” 2003 (Stalins kossor 2007) ...

Av: Enel Melberg | Essäer om litteratur & böcker | 08 mars, 2017

Vridning – Motstånd – Stoft

Denna essä är ett försök till att avhandla historiens dialog med den nutida tyska musiken genom att belysa Beethovens inverkan på tre tyska tonsättare och deras respektive tankemodeller och verk ...

Av: Stefan Thorsson | Essäer om musik | 02 december, 2012

Hon fångar djurens blickar

Hare – bearbetad litografi på frigolit av Riitta Tjörneryd Blicken mellan djur och människa, som kanske har spelat en avgörande roll i det mänskliga samhällets utveckling, och som alla människor i ...

Av: Niels Hebert | Konstens porträtt | 24 mars, 2008

Eric von Post - diktare i islams tecken

Genom den ljusport ditt molnsvärd öppnat, Muhammed, steg jag jublande inför Allah och hans härlighet. - Ur Ramazan Den store humanisten Eric von Post (1899-1990) tillhör den glesa skara svenska toppdiplomater ...

Av: Ashk Dahlén | Essäer om litteratur & böcker | 10 januari, 2011

Plast och heroin – en lyrisk betraktelse av konstnärligt samarbete hos Basquiat och…

Att ställa sig inför konstnärernas samarbeten var som att låta språk möta text. Jag låter Basquiat representera språk i relation till Warhol som text. Det är som att båda deras ...

Av: Freke Räihä | Essäer om konst | 09 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.