Blixtrande inblick i det moderna techne

  Är människan förvisad från ett mer ursprungligt vara, till följd av ett mekanisk-rationellt handlande och ytligt tänkande? I en bok utgiven av Rabén och Sjögren 1974, vilket består av uppsatser ...

Av: Robert Halvarsson | 30 mars, 2013
Agora - filosofiska essäer

Jag röker hellre marijuana

Jag har tänkt på det här med dubbelmoral. Jag har också funderat lite grann över svensk drogpolitik. Om jag förstår det rätt är vissa droger tillåtna medan andra är förbjudna ...

Av: Stefan Whilde | 17 juli, 2011
Stefan Whilde

Dylan som DJ. En guldgruva för alla Dylan-fans

Vår tids kanske mest inflytelserika rockmusiker har fått ett eget radioprogram. I "Bob Dylan's theme time radio hour", som just nu är inne på sin andra säsong, spelar den snart ...

Av: Johan Kellman Larsson | 18 oktober, 2008
Essäer om musik

Strindberg får oväntat besök

I ”Ockulta dagboken” antecknar Strindberg den 3 december 1900: ”På morgonen berättade jungfrun att ’herr Sgs son sökte i går (Söndag)’. Jag blef vettskrämd och grubblade öfver hvad som händt ...

Av: Göran Lundstedt | 25 juni, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Konstens porträtt

Thor Fagerkvist- Målarprofeten från Värmland

livetVärmland sägs vara ett sagornas och berättelsernas landskap förknippat med kända författare som Geijer, Tegnér, Lagerlöf, Fröding och Tunström som alla gestaltat och skrivit om landskapet i många sammanhang. Folk säger att i Värmland undslipper man inte myten. Frödings bergatroll, och Selma Lagerlöfs kavaljerer lever ännu kvar. Många har mytologiserat landskapet, kynnet, svårmodet. Naturen dramatiseras för att framstå som levande och besjälad, det kan till och med finnas plats för det ockulta. Sägenomspunnet ochombesjunget, bilderna av Värmland är många, men som utomstående betraktare har alltid bilden av Värmland varit att det är ett landskap, som bär på ett rikt kulturarv och att där också finns en regional identitet. Konstnären Lena Cronquist har utsetts till årets konstnär 2013 av tidningen Konstvärlden. Äldre kända konstnärsnamn är Carl Wilhelmsson, Ivar Aguéli och särlingen Thor Fagerkvist (1884-1960) som idag är mindre känd för flertalet konstintresserade. Litteraturen om Fagerkvist är obetydlig, förutom Hans – Olof Boströms biografi Thor Fagerkvist från 1984 har jag endast funnit en bok Sällsamheter i Värmland, skriven av Margaretha Hjort, där han omnämns och även betecknas som en av landets mest intressanta men minst kända målare.

Hugo Simberg - symbolist och mystiker

den sårade ängelnSymbolismen var en litterär och konstnärlig strömning som på 1880- 90- talen utvecklades i Frankrike och sedan fick avläggare i andra länder. Den började som en progressiv rörelse inom fransk skaldekonst under 1800-talets slut med poeter som Rimbaud, Baudelaire och Verlaine, vilka influerade en rad konstnärer som intresserade sig för det mystika och andliga. Symbolisterna upphöjde konsten till religion. De ägnade sig åt konsten för konstens egen skull, en tanke som kan härledas till Schiller. Enligt symbolisterna har poesin till uppgift att eftersträva det dunkla, det mystika till och med det obegripliga. Målaren vill visualisera halvmedvetna själstillstånd, oartikulerade, intuitivt kända snarare än förståndsmässigt registrerade intryck. Det talades mycket om det omedvetna vid sekelskiftet, ett begrepp med rötter i romantiken. För symbolisterna skulle konsten levas fullt ut och det egna livet bli till konst. Dessa konstnärer hyste apokalyptiska förväntningar inför framtiden och trodde på konstens potential att omskaka och omdana världen. De var sökare som fascinerades av det irrationella, extatiska och transcendentala.

Symbolismen var delvis en motreaktion mot industrialismen och materialismen som fick konstnären att rikta blickarna mot de inre världarnas rikedomar i stället för den yttre verkligheten. Bildkonstnärer, poeter och kompositörer inspirerade varandra och en växelverkan mellan konstarterna blomstrade. Föregångare för symbolismen inom konsten i Frankrike var Gustave Moreaus. Det nordiska svårmodet har troligtvis bidragit till att Edward Munch påverkades av de symbolistiska strömningarna. I Sverige kom Olof Sager-Nelson att bli föregångsgestalt för riktningen. Den finländske konstnären Hugo Simberg tjusades av det andliga och det ockulta och skapade en egenartad fantasivärld. Hans konst rönte inte större erkänsla under hans livstid, men under senare år har denne säregna konstnär fått alltmer uppskattning av allmänhet och kritiker i sitt hemland men även i Sverige.

Skagens sista dotter – om Helga Ancher

Helga Ancher SjälvporträttAldrig hade någon fötts med gynnsammare förutsättningar att bli konstnär än Helga Ancher. Född 1883 mitt in i Skagenmålarnas guldålder, en tid av fester, arbete och konstdiskussioner. Man sade att ingen behövde resa ut i Europa för att hitta konsten – konsten kom till dem. Till Skagen. Och Helga Ancher som motiv kan man finna i många målningar, som ljuslockigt barn eller som ung kvinna. Hon blev också själv målare, men kanske inte en så stor konstnär som hennes omvärld hade förväntat sig. Det kan inte ha varit lätt att växa upp med tunga förväntningar på sig. Alltid i centrum, men aldrig riktigt sedd. Det var ju så mycket annat som hände i Skagen under de här åren, när skandinaviska målare kom för att förnya konsten och för att festa tillsammans. Utomhus i det färgskiftande Skagenljuset, vid de långa stränderna, vid de två haven som möts i en kaskad vid Danmarks yttersta spets.

Målaren på Moulin Rouge

Toulouse-Lautrec La Goulue på Moulin RougeToulouse-Lautrec är kanske den mest representative konstnären från La Belle Époque i Paris Henri de Toulouse-Lautrec

Föddes i Albi i södra Frankrike 1865 som ättling till korstågstidens grevar av Toulouse. Familjen flyttade tidigt till Paris och efter att ha brutit benen vilka läkte dåligt förblev Henri en krympling. Kanske är det på grund av sin olycka han lyckades övertala föräldrarna att få odla sitt måleriintresse?

Han ritade sedan unga år och visade sig ha en uppenbar talang. Den unge aristokraten utvecklade sin teknik ytterligare i Paris målarskolor (framförallt i Cormons ateljé där även Van Gogh gick) och bosatte sig i konstnärskvarteret Montmartre. Där lärde han känna bland annat Degas, Seurat, Gauguin, Pissarro.

Lautrec blev snabbt uppmärksammad i pressen främst för sina illustrationer och karikatyrer.

La Belle Époque

La Belle Époque kallas den ”härliga tiden” runt sekelskiftet, innan första världskriget bröt ut och då Paris blev känt som Europas nöjesmonopol. Det var i den norra delen av staden – Montmartre – kaféer, dansställen och kabaréer öppnade den ena efter den andra. Vissa som Moulin Rouge, Folies Bergères eller Le Chat Noir (numera förvandlat till hotell) drar fortfarande nöjeslystna kunder till sig… Kvarteret är alltjämt känt för sina danslokaler och prostituerade men numera mindre känt för sina konstnärer. Däremot har fruktodlingarna, vingårdarna och arbetarbostäderna förflyttats utanför stadens myller. Men under La Belle Époque var detta konstnärernas eldorado med billiga hyror och ett levande nattliv.

Toulouse-Lautrec slog sig ner mer eller mindre dagligen på det allra flottaste stället, Moulin Rouge, där han troget ritade av dansöserna, gästerna och framförallt de prostituerade som livnärde sig till stor del på de borgerliga, förmögna kunderna som flitigt frekventerade lokalerna.

De naiva konstnärerna och Alma Öhrström-Hjärtats målarinna

olja på duk. Foto Bukowskis MarketEfter sekelskiftet 1900 började man uppskatta en konst som tidigare missförståtts och föraktats, den primitiva och den naiva. Denna äktnaiva konst är skapad av självlärda, folkliga män och kvinnor som endast målade på äkta instinkt. Henri Rousseau spelade en avgörande roll för att den naiva konsten skulle bli ett seriöst stilbegrepp. De drag i hans verk som liknar barnteckningar framstår delvis som uttryck för ett verkligt barnsligt, öppet, troskyldigt och ofördärvat sinnelag som brukar förknippas med naiv konst. På olika håll i Europa lanserades under 1910- 30- talen åtskilliga naiver men i USA fick de störst betydelse bl.a. Edward Hicks och Grandma Moses. I Östeuropa kom naiv konst under kommunisttiden särskilt att omhuldas som en genuint folklig konst och det inrättades en återkommande biennal för naiv konst i Bratislava. I Sverige har en lång rad självlärda målare uppmärksammats som äktnaiva, mest känd är kanske Lim-Johan Olsson. Nils Nilsson Skum omtalas ofta som naiv på grundval av en personligt utvecklad olärd bildkonst och andra som Anna Casparsson och Anna Berg var formellt olärda men hade ändå utvecklat sin konst i nära kontakt med ledande konstströmningar varvid det naiva draget snarast blir att fatta som stildrag.

De naiva konstnärerna vänder sig ofta inte direkt till en publik eller bekymrar sig om andras uppfattning. De målar för att de inte kan låta bli och hämtar ofta motiv ur sina minnen. Det som framför allt kännetecknar dem är berättarglädjen, den lyckliga upptäckarivern, den barnsliga hängivenheten. Det är ofta slumpen som fått dem att börja måla. Många sätter igång sitt konstskapande först som pensionärer. Den här karaktäristiken stämmer helt in på Alma Öhrström. Hon föddes 1877 i byn Räng i Skåne. Almas far var snickare och byggmästare som mest uppförde tröskelänger till bygdens folk. Modern vävde mattor, broderade och hade ett utsökt färgsinne, det konstnärliga arvet kom tydligen från henne. Redan tidigt kände Alma att bondmorans liv inte var ämnat för henne. Hon satt hellre i ett hörn och sysslade med sömnad eller teckning än deltog i hushållsarbetet.

Mollie Faustman – Den Nya kvinnan

Mollie Faustman, Stilleben, olja på dukBryt upp! Bryt upp! Den nya dagen gryr. Oändligt är vårt stora äventyr.” – Karin Boye, 1927

Modernismen är sprungen ur det moderna livet och den moderna människans villkor. Modernismen är individualistisk och hyllar den egna individen och dess uttrycksformer. Alla ska kunna tolka konst och litteratur på sitt eget sätt och kunna bilda sig en egen uppfattning. Inom bildkonsten är modernismen nära relaterad till uppkomsten av avantgardistiska konstnärsgrupper. De olika grupperingarna har avlöst varandra under modernismens utveckling från impressionismen i slutet av 1800-talet till den abstrakta expressionismen under 1950–60-talet. Det är slående att de flesta av dem som fått stå som representanter för dessa olika grupperingar genom konsthistorien varit män. Tack vare feministisk forskning har vi blivit varse hur kanoniseringen har utgått från en manlig diskurs, där både den manliga blicken och den manliga kritikern varit normerande.

Men allt oftare görs nu insatser för att dekonstruera den rådande konsthistorien. Ett belysande exempel är den aktuella utställningen på Millesgården ”Mod och modernitet – 1900-talets djärva konstnärinnor” (5 okt 2013 - 9 februari 2014). Här presenteras kvinnliga avantgardister som sökte nya vägar för konstnärliga uttryck. Utställningen omfattar verk från 1900–1945 av drygt 30 konstnärer av vilka de flesta idag är glömda. Ett fåtal som Vera Nilsson, Siri Derkert och Sigrid Hjertén hör till de mer ihågkomna, men bland dem som mer eller mindre hamnat i skymundan finns Agda Holst, Anna Berg, Nelly Roslund, Tora Vega Holmström och Mollie Faustman för att nämna några.

Double Standards – En uppgörelse med den tvådimensionella ytan

Per Mårtensson, No title, 2013. Bild tagen av Per MårtenssonUnder hösten har Göteborgs konsthall varit en del av Göteborgs internationella konstbiennal (GIBCA). Konsthallen blev en skådeplats för den alternativa karnevalen, ett slags antiarkiv för dem som inte riktigt fick plats när det begav sig, i Göteborgskarnevalen under det sena 1980-talet och tidiga 1990-talet. Verken har både väsnats och blinkat, och känslan av att befinna sig mitt i utställningen har ibland känts som en migränattack gestaltad i ljud och bild. 


När biennalen var hoppackad och konstnären Per Mårtensson intog de vita salarna på Göteborgs konsthall under början av december, var det som lugnet efter stormen. Per Mårtensson är den Malmöbaserade målaren som under de senaste åren tagit plats i konstens finrum. Göteborgs konsthallschef Mikael Nanfeldt har under det sena 2000-talet undersökt det samtida måleriets tillstånd, och Mårtenssons utställning är den tredje i raden under titeln Double Standards. Per Mårtenssons måleri är en uppgörelse mellan måleriets begränsningar i den tvådimensionella ytan och fascinationen för dess historia, tydligt positionerat i sin samtid. En mix av gamla idéer tillsammans med intryck från vår samtid gör att måleriet och dess materialitet känns spännande.

Anna Berg och den svenska naivismen

Synestesi, som innebär att två eller flera sinnen är sammankopplade, gör att vissa människor kan höra färger eller se ljud. V. Kandinsky. Composition IX. 1936. Musee National d’Art Moderne, Centre Georges Pompidou, Paris.Modernismen som konstriktning speglar en dynamisk tid präglad av industrialismen och det moderna livets framfart. Synen på verkligheten förändras i början av 1900-talet inte minst genom alla tekniska innovationer som flygplan och bilar. Hastigheten fascinerar och framtidstron visste inga gränser. Man ville göra upp med gamla traditioner och skapa nya uttryck för en ny tid. Men man ville inte bara reformera konsten utan även människan och hela samhället. Men första världskriget förändrade synen på verkligheten. Konstnärerna började se samtidens meningslöshet och krigets brutalitet och man började längta tillbaka till hembygdens trygghet och folkliga traditioner. Krigsårens isolering ledde i Sverige liksom på andra håll till att import av internationella nyheter avstannade.

Under denna tid utvecklades en ny konstriktning, naivismen som innebar allt det som modernismen föraktat, en återgång till det genuina, det troskyldiga, det småskaliga och det i folksjälen ursprungliga. Det börjar redan 1912 då Matisse-eleverna Nils von Dardel och Einar Jolin upptäcker amatörmålaren Henri Rousseau, men naivismen som rörelse manifesterar sig först vid första världskrigets slut 1919 med konstnärer som Hilding Linnqvist, Eric Hallström, Bror Hjorth – och bland 1930-talets mer uppmärksammade naivister var Anna Berg (1875-1950), hustru till skulptören Christian Berg (1893-1976). För de svenska naivisterna var Rousseau mindre viktig än Ernst Josephsons sjukdomsteckningar. Josephson ansåg sig liksom Hilma af Klint styrd av högre makter; konstnärsidealet var outsidern och drömmaren.

Ur arkivet

view_module reorder

Och att lyckas smakar honung

Mognadsexamen. Så kallades det fram till slutet av sextiotalet, sedan blev det studentexamen och nu – fyrtio år senare – har Centerpartiet tänkt till. Den samtida skolan ska räddas med ...

Av: Linda Bönström | Gästkrönikör | 12 oktober, 2011

2. Ines

Hon sträckte sig efter förstoringsglaset, höll det framför sig och tittade ner i börsen. Jo, det fanns fortfarande en hel del där. Det skulle räcka ett tag till, trots att ...

Av: Ines | Lund har allt utom vatten | 24 december, 2011

Hector Berlioz. Lithographie de Charles Baugniet

Med både måttlösa och tygellösa känslor

Även om Berlioz' personlighet framstår som mindre sympatisk, kan ingen frånta honom äran av att ha skapat ett musikstycke som i högsta grad angår även vår tids människor.

Av: Eva-Karin Josefson | Kulturreportage | 23 december, 2015

Smärtans hydra

  Unica Zürn. Foto: Man Ray. Smärtans hydra Under en period då Unica Zürn hade bestämt sig att inte skriva böcker såg dessa ritningar ljuset. Unica Zürn överlever genom att skriva korta ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 05 juli, 2009

Postapokalypsens symboliska murar

När jag var i Tokyo i maj visade min kompis upp en mangabok med en gigantisk, flådd jätte på framsidan. Ovanför jätten svävade en liten mansfigur med två dragna, sylvassa ...

Av: Sebastian Lööv | Essäer | 08 september, 2014

Petra Mölstad- Det

Petra Mölstad – Betraktar fåglar smyger på rådjur skrubbar mig mot folk och tjyvar. Samlar. Gillar inte almsjuka och rävskabb. Krafsar in och ut och försöker gnaga genom barriärer. Går ...

Av: Petra Mölstad | Utopiska geografier | 06 augusti, 2012

Frågor som för evigt kommer att slå följe med mig genom livet

Alla dessa kvällar som jag låg där på mage under täcket i den bruna manchestersoffan, mina vader och fötter vilande i hans knä. Pappa i sin svarta träningsoverall med gula ...

Av: Jenny Markström | Gästkrönikör | 16 december, 2013

Zeitgeistens förvandlingar: Illusionen och tidsandan

På morgonen den 11 september 2001 kolliderade två föregivet kapade flygplan med tvillingskyskraporna på Manhattan. Mammons största katedral hade plötsligt stuckits i brand. Inte ens den mest konspirativt lagde såg ...

Av: Lars Holger Holm | Essäer | 13 november, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.