Hilma af Klint – Modernismens och den immateriella konstvärldens anmoder

En konstnär i modernismens framkant presenteras. Banbrytande målningar som nu kan ses i verkligheten. En fullmatad samling av stora format med små detaljer som visar vår gemensamma värld, andlig och ...

Av: Carsten Lindström | 28 februari, 2013
Essäer om konst

Medeltidsveckan XXX Del 1 Marknad, mat och gyckel

Medeltidsveckan i Visby är den äldsta medeltidsfestivalen i Sverige. I år firade Medeltidsveckan 30 år och det gjordes med både jubileumsparad den första söndagen och med konsert på fredagen. Visby, en ...

Av: Jessika Ahlström och Alexander Sanchez | 18 augusti, 2013
Kulturreportage

Sandra Ilar, dikt

Sandra Ilar, född 1988 och uppvuxen i Luleå. Studerar Teoretisk filosofi och Litteraturvetenskap vid Stockholms Universitet. Poesin är ett försök att koncentrera det stora. Att genom varje ords tyngd utvinna ...

Av: Sandra Ilar | 08 augusti, 2011
Utopiska geografier

10. Ines

Hon hällde upp tretåren och satte sig vid pulpeten. Gudrun hoppade upp i knäet och lade sig tillrätta, spann och värmde. Det kan behövas, tänkte hon, även om kroppen är ...

Av: Ines | 17 februari, 2012
Lund har allt utom vatten

Olle Baertling 100 år- Effektsökeriets mästare



Dabi, Olle Baertling, 1956Den svenske konstnären i måleri och skulptur Olle Baertling var teosofiskt inriktad åtminstone när hans karriär började ta fart. För att fira att Baertling skulle ha fyllt 100 år presenterar Galerie Nordenhake en utställning fram till 19 augusti, med verk från galleriets samling. Baertling arbetade utifrån en idé om den ”den öppna formen”, som han utvecklade tillsammans med ett flertal konstteoretiker och konsthistoriker. Hans tillvägagångssätt i skapandet blev därmed starkt präglat av vetenskaplig forskning i framkant, inom området semiotisk bildanalys.

Fler av Baertlings abstrakt målande föregångare som Piet Mondrian och Wassily Kandinsky hade en liknande teosofisk inriktning som gränsar mot mystik. Deras teorier eftersträvade en universell sanning bortom sinnesvärlden, vilket Ulf Linde diskuterar i samband med de två sistnämnda i sin bok Spejare, som utkom 1960 och behandlade den moderna konsten. 1)

Baertling beskriver i sin ”Prolog ur ett manifest till öppen form”, begreppet om den öppna formen, som en ny konst där målningen blir ett avsnitt av universum och en immateriell, andlig manifestation.2) I början på 1950-talet mognade Baertlings abstrakta koncept och han övergick helt till att koncentrera energier och rörelser i sina målningar. Efter studier i Paris hos Fernand Legér återvände Baertling till Stockholm och fann runt 1954 sin nisch i den ”öppna formen”.

Konceptet innebär maximal koncentration av upplevd energi och rörelse i målningen med former som är öppna delmängder av en större samhörighet som ligger utanför målningens bildram. Baertling experimenterade med diagonala rörelser för högsta energi och bannlyste naturliga element som korsningar av kraftlinjer. Överhuvudtaget sökte han skapa en utopi fri från materialets påtaglighet, att förinta målningen som ett materiellt objekt. Slutligen fann han den ultimata lösningen i kombinationer av öppna vinklar och öppna trianglar. 3)

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Koncentrationen av energier och rörelser bygger på perceptuella krafter, riktningar och förflyttningar i målningen. Det finns en grundläggande ”bibel” av konstprofessorn Rudolf Arnheim som utkom 1954 där dessa bildfenomen finns förklarade.4)
Den kan ha varit till god hjälp för Baertling och hans forskarvänner vid vetenskapliga diskussioner.

Arnheim visar på principen med rörelse och energier i målningar med exempel av Paul Cézanne och Pablo Picasso och deras respektive målningar av ett fruktbord med dryckesflaskor. Cézannes fruktbord är lugnt framställt med både horisontella och vertikala formlinjer. Picassos fruktbord ger extremt instabilt intryck med uteslutande diagonala formlinjer och där vertikala och horisontella linjer är fullständigt bannlysta.5) Cézannes målning är balanserad och med låg perceptionell energi medan Picassos diagonaldominans är sprängfyllt av dynamisk energi och ger ett kaosartat uttryck.

Konsthistorikern E.H. Gombrich har diskuterat rörelseintryck i målningar och sättet på vilket de omfattar både tid och rum i en tidsintegration.6) Tidsintegralen innefattar perceptionen av det nuvarande, minnet av det passerade och förväntan på framtiden när man matas med nya intryck.7) Baertlings diagonala former och trianglar innehåller dessa element i och med att den faktiska perceptionen när ögat sveper över målningen överskrids. När ögat passerar ramverket eller bildens utkanter passeras också gränsen mellan reell och förväntad verklighet, då uppstår vad Baertling kallar ”öppen form”.

Det kan tyckas alltför irrationellt med dessa betraktelser även om de verkligen är rationella. Låt oss stämma av igen med Ulf Linde, som är både en stor tänkare och extremt erfaren konstvetare. Ulf Linde diskuterar Lennart Rhodes konstverk Vinkelrum från 1948 i sin bok Efter hand. Rhodes målning består till större delen av flertalet olikfärgade geometriska former, med övervägande trianglar och diagonaler i bilden. Enligt Linde så bryts det plana bildplanet upp i samma ögonblick man ser hur trianglarna förhåller sig till varandra. Växelspelet i ytan har Rhode arbetat med ända sedan akademitiden och han kallade fenomenet ”det ogripbara rummet”. Blicken finner aldrig vila i rummet och ytan sprängs oavbrutet.8)

Aiyam, Olle Baertling, 1955Några år efter Rhodes ”vinkelrum”, komponerar Baertling sin ”öppna form”. Likheten med Rhodes är slående. Naturligtvis påverkar konstnärer varandra och Rhode fanns i Baertlings närhet i kretsarna kring gruppen ”47 års män”.

Men det fanns andra konstnärer som förmodligen påverkade Baertling i än högre grad, en av dem var Auguste Herbin. Hans målning Blanc från 1947 innehåller både vertikaler, diagonaler och cirklar i ordnad form. Ulf Hård af Segerstad, konstkritiker på Svenska Dagbladet och bekant med Baertling, uppehåller sig särskilt vid Herbin. Han ansåg att Baertling tydligt inspirerades av Herbin både på det geometriska planet och av hans färgalfabet.9)

Låt oss återvända till årets utställning på galleri Nordenhake som firar Olle Baertlings födelsedag för 100 år sedan. Utställningen består av några för Baertling typiska skulpturer där formkanterna i målningarna får bilda stommen till skulpturen, som helst skall studeras underifrån med himlen som fond. Vidare visas några centrala verk i original av Baertlings ”öppna form”, däribland hans sista, Ksard från 1980, året innan han dog.

Den målning som jag personligen fascineras av och blev ståendes länge inför är originalmålningen Dabi från 1956 (se bild). Denna målning med olja på duk i mansstorlek fordrar att man sveper med blicken över målningen. Mitt största sinnesintryck var de gröna fälten som förföll kupigt tredimensionella. Anledningen var förmodligen att färgen har strukits på i omgångar för att täcka penseldragen, en åtgärd Baertling var noga med enligt hans närmaste.

Det kan tyckas som en paradox eftersom rumsillusionen motverkar konstnärens syfte med målningen, att göra den fri från materiella ting. Nu liknade det gröna fältet blomman svärmorstunga. Samma teknik använde Paul Cézanne för att forma föremål och modellera reliefdjup utan centralperspektiv, för att uppnå realism i målningar. En paradox således som tydligast syns i originalmålningar under dagsljus då rätt färgspektrum kan återkastas av de ovanpå varandra liggande färgskikten.

Men det finns fler motsägelser i Baertlings målningar, som att han avsiktligt målade ramkanten svart istället för att låta bilden fortsätta över och runt kanten och fortsätta ut i universum. Nu stänger han istället inne de öppnade formerna och ger intrycket att målningen är enhetlig enligt klassiskt manér. Paradox igen.

Mitt sammanfattande intryck av Baertlings måleri och skulptur är en känsla av att han kände sig otillräcklig och sökte vägar att exploatera de visuella effekterna i målningar som han inspirerats till av nära konstnärer. Hans otillräcklighet sökte samförstånd inom den vetenskapliga sfären som bistod med kunskap och i sin tur fick pröva sina teorier på en experimentvillig praktiker. Även om Baertling nådde en viss ryktbarhet både i positiv och negativ bemärkelse så förmedlar hans konstverk en känsla av oseriöst effektsökeri. För övrigt anser jag att dagens konstinstitutioner som Moderna Museet skall förhålla sig mer till konstutövare fria från lånta fjädrar av konstteoretiker och filosofer.

 

Carsten Lindström

 

1 Linde Ulf, Spejare, Bonniers, 1960, Korpen, 1984, s. 26

2 Granath Olle, Baertling, Den öppna formens skapare, Utställningskatalog Malmö Konsthall,

Moderna Museet Stockholm, 1981., s. 40

3 Reutersvärd Oscar, Baertling, Creator of Open Form, Rose Fried Gallery, New York,

1966, s. 37

4 Arnheim Rudolf, Art and Visual Perception, UCLA Press, 1954, 1974, 2004

5 Arnheim, s. 458-459

6 Gombrich E.H., ”Moment and Movement in Art”, J. Warburg, 1964, s. 294

7 Brockmole, J.R., ”Temporal Integration Between Visual Images and Visual Percepts”, J.

Experimental Psychology, Human Perception and Performance, 2002, s. 315-334

8 Linde Ulf, Efter hand, Bonniers, 1985, s. 64

9 Brunius Teddy, Baertling. Mannen verket, SAK, 1990, s. 80-81

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Odens öga

I Röstånga i Skåne ligger en märklig sjö, Odensjön. Den torde ha fått sitt namn efter guden Oden. Det är en liten, helt rund sjö inne i Söderåsen och en ...

Av: Birgitta Milits | Resereportage | 13 september, 2011

Smaken av frihet

En midsommarvaka för länge sedan

Av: Annakarin Svedberg | Utopiska geografier | 23 juni, 2017

Den polska staden Toruń och den stulna klockan i Uppsala domkyrka

Tillsammans med Ukraina är Polen värdland för fotbolls-EM som drar igång den 8 juni. Under några sommarveckor kommer landet att invaderas av utländska fotbollsfans. Men de reser inte till Toruń ...

Av: Johan Werkmäster | Resereportage | 05 juni, 2012

Han svalde kreolinbollar raffinerad koprofag som han är

Byggt tomt detta förské fanns kunde, Ad yta cunnum udus usurae panopticonen för briljantslipade dykarbrillors ihärdsläsning caissonsjuk nerdykningsbottnen och i bäck nekrooilsort härförmologenärt art överst mörknat smink skär ity mortefärgn ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 01 juli, 2012

Violinisten Lisa Batiashvili, Foto Sammy Hart

Succé för Lisa Batiashvili och Stockholmsfilharmonikerna

En av de senaste årens mest omskrivna unga violinister, Lisa Batiashvili, framträdde i slutet av oktober på konserthuset i Stockholm som solist i Anders Hillborgs andra violinkonsert – som härmed ...

Av: Björn Gustavsson | Musikens porträtt | 08 januari, 2017

Filosofi

Innledning Det gis mange mennesker som har skrevet om menneskenes urhistorie, og en av dem er Giovanni Battista Vico (1688 – 1744), som skriver om dette i verket La Scienza Nuovo ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 15 februari, 2014

Färgerna bortom Parthenons vita marmor

Varje samhälle använder sig av monument och konst att skapa minnen kring. Minnen som legitimerar de identiteter människor innehar i samhället. När en kollektiv identitet, ett vi, skapas, skapas också ...

Av: Sandra Jönsson | Essäer om konst | 05 mars, 2013

Om det moderne. Del II

Den postmoderne tilstanden Klarhet er ikke et mål i seg selv, men det er en god begynnelse. Siden spørreordene «hva?», «hvor?», «når?», slik jeg har snakket om i Del I av ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 december, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts