Önskas: Fler driftiga tomtenissor

Det blir en konstig jul i Sverige. Glittret och shoppinghysterin får en ovanligt fadd smak när gatorna svämmar över av människor med sorgsna ögon, tandlösa munnar och utsträckta pappersmuggar. Och de ...

Av: Marja Beckman | 24 december, 2014
Gästkrönikör

Slaveriet och övergången från antiken till feodalismen

De antika samhällena var, trots att det fanns många städer, baserade på jordbruk. I Grekland fanns visserligen 1500 städer men de flesta var små och levde på handel med olivolja ...

Av: Martin Oskarsson | 29 december, 2017
Essäer om samhället

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 12

Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | 26 juni, 2017
Stefan Whilde

Benjamin

Av: Håkan Eklund | 16 augusti, 2011
Kulturen strippar

Katja guidar oss ut i världsrymden



Ur Methatron II av Katja LindblomKatja Lindbloms andra hem är Slottsskogsobservatoriet i Göteborg. Hon är astronomen, konstnären och anarkisten som guidar oss ut i såväl den verkliga som fiktiva rymden.

Bakom en becksvart dörr i Slottsskogsobservatoriets utställningshall kan man höra en inlevelsefull berättarröst svara på fantasifulla frågor. Det dröjer inte länge förrän ett gäng uppsluppna barn väller ut från visningssalen. Strax därefter knatar visningsledaren Katja Linblom ut som genast får fler kluriga frågor.
- Ja, säger trettiotvååriga Katja Lindblom efter att barnen begett sig iväg, det är så kul med entusiastiska skolklasser. Deras frågor har varit helt fantastiska. Ibland händer det att de frågar om jag varit i rymden, men det har jag ju inte, bara i min science fiction - serie, skrattar amatörastronomen Katja. Några egna astronomistudier har hon aldrig tagit sig an eftersom hon inte säger ha någon naturlig fallenhet för matematik. Hon är en sann autodidakt. Hon är överhopad av astronomikunskaper och egna funderingar kring universum som hon också vill få utlopp för i sin science fiction - serie Methatron II.

Vi slår oss ner i ett kylslaget kök. Katja behåller sin gråa kappa med hög krage, som ger en vass förstärkning åt hennes utstrålning av integritet. Hon har jobbat som visningsledare i tre år och är naturligtvis väl bekant med det nedläggningshotade observatoriets maffiga elräkningar och kostsamma krig mot klottrare.
För att rädda livhanken på Göteborgs astronomiska oas Slottsskogsobservatoriet försöker de bland annat återuppliva sin måndagsverksamhet.
- Nu har vi allmänvisningar både måndagar och onsdagar. När det inte är klara skyar så brukar vi prata om utställningen, visa teleskopen och ett bildspel på solsystemet.
- Förutom skol- allmänvisningar så arrangerar vi bland annat föredrag, studiecirklar och barnkalas, säger Katja och hämtar det nybryggda kaffet.

Katja rör sig hemtamt på observatoriet. Som trettonåring upptäckte hon observatoriet och stjärnhimlen och idag skulle hon kunna tänka sig att bosätta sig i den låga, turkosgröna betongbyggnaden. Byggnaden är belägen på en tallbeklädd bergstopp i Slottsskogens nordliga del, strax intill Ödledammen.
- Jag trivs väldigt bra här. Jag konstaterade faktiskt häromdan att jag skulle kunna flytta in här om det fanns en dusch. Därför här finns det utrymme för skolarbete. Det finns kontor, bibliotek, verkstad, teleskop och kaffe.
Vad vi än pratar om så hamnar vi i världsrymden. Parallellt med sina distansstudier vid Falkenbergs konstskola, så filar hon på sin svartvita science fiction - serie som fått sig en knuff framåt sedan skolstarten hösten 2010.
- Utbildningen har kommit till användning i mitt serieskapande. Jag tänker mer på rörelse och dynamik i bilderna.
- Idén till själva serien som heter Methatron II, fortsätter Katja, fick jag för övrigt efter att jag läst Stephen Hawkings Svarta hål och universums framtid. Jag vill inte avslöja för mycket kring serien, men den handlar om en 25 - årig student från Jorden som i och med solsystemets förintelse hamnar på en främmande planet i ett parallellt universum.

Katja Lindblom. Foto. Nicklas von Matérn I den mån det går i serievärlden så försöker Katja sträva efter att göra astronomiskt korrekta bilder genom att använda sig av så kallade jump beacons, vilket är ett vanligt science fiction - knep. Hon vill också väcka existentiella frågor hos läsaren med en skruvad humor. Och korta rappa dialoger.
- En sak som jag gärna vill försöka förmedla är hur universum är uppbyggt på ett filosofiskt teoretiskt plan och det är meningen att det ska smyga sig in i historien. Storheter som Isaac Asimov och Star Trek har legat och grott i bakhuvudet, men Katja inspireras även av musik.
- Musik är den största inspirationskällan. Om jag sitter med min science fiction - serie är det oftast synt som gäller eftersom den ger mig den rätta stämningen. Just nu är det av någon anledning rysk experimentell synt som gäller. Det nuvarande projektet Methatron II har hon jobbat på sedan 2006.
- Jag hoppas att jag i framtiden kan etablera mig som konstnär. Men jag vill helst inte begränsa mig till serier och måleri. Jag vill pröva på alla möjliga konstformer.
När Katja inte befinner sig inkapslad i sin science fiction - värld, så ägnar hon sig åt sina akryl- och oljemålningar Där har motiven knappast något med rymden att göra.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur Methatron II av Katja LindblomAntingen plockar hon surrealistiska idéer ur sina nattliga drömmer eller så växer oväntade idéer fram. Allt som oftast slår målningarna an kusliga mollackord. Inte sällan med ett politiskt budskap.
- I en ut av mina senaste målningar var jag osäker på vad det skulle bli och vad jag ville med det hela. Men när jag var färdig insåg jag att det var en skildring av den nuvarande situationen av Vitryssland och den rådande bristen på yttrandefrihet.
- Jag vet inte riktigt varför, forsätter hon i samma andetag, mina målningar alltid ser skräckinspirerade ut. Jag känner mig oftast harmonisk när jag arbetar med en tavla. Men det är väl den där kritiska sidan i mig som växer fram och tar starka uttryck, säger hon och skrattar.

Katja tycks ha åsikter och funderingar kring det mesta och i sitt konstutövande får hon utlopp för dem. Men bara delvis. En god vän och kollega till Katja har beskrivit henne lite skämtsam som en folkilsk obstinat anarkist.
- Jag har alltid tenderat till att tänka och agera själv snarare än att följa andra. Det ligger i min natur att ifrågasätta det mesta, i synnerhet kollektiva medvetanden, säger Katja varpå hon larmar och låser sitt andra hem. Slottsskogsobservatoriet.

Nicklas von Matérn




Ur arkivet

view_module reorder
Fint väder för Bokmässan. Foto: Belinda Graham

När jag blir en fetkänd författare ...

La Babitz om bokmässan i Göteborg.

Av: Annelie Babitz | Gästkrönikör | 05 oktober, 2015

Cecilia Persson

Uppgörelsen I och II av Cecilia Persson

Två nya dikter av Cecilia Persson

Av: Cecilia Persson | Utopiska geografier | 11 augusti, 2017

Den utopiska socialismen

De utopiska socialisternas ädla ideal var inte tillräckligt för att skapa ett jämlikt samhälle, hävdade Marx och Engels, som i stället baserade sin kommunistiska vision på handfasta teorier utifrån produktionsförhållanden ...

Av: Björn Gustavsson | Essäer om politiken | 10 oktober, 2009

Bild av Melker Garay

Livet har alltid en mening

Melker Garay om livets stora fråga som ofta inte får ett riktigt svar.

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 31 oktober, 2015

Sašo Sedlaček  Beggar Robots

Tiggarrobotar och heliga trashankar

Ett av de hetaste och mest känsliga ämnena i dagens samhällsdebatt är tiggeriet. Och konstnärerna har börjat ta tag i saken. Temat har alltid funnits, och vi lär oss mycket ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 14 juni, 2015

Stillbild ur Rewell Altunagas “Elegia” från 2015

Det grymma havet

På stranden ligger den lilla pojken i vattenbrynet. Det ser ut som om han sover. Fotografiet av treårige Alan Kurdis döda kropp som spolades upp på en turkisk strand 2015 ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 07 oktober, 2017

Östersjöfestivalen jubilerar

Östersjöfestivalen fyller tio år, ett initiativ av trojkan Esa-Pekka Salonen, Valery Gergiev och Michael Tydén, med den förstnämnde som konstnärlig ledare. Det är en festival med ambitioner, inte bara konstnärliga ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om musik | 01 september, 2012

Stefan Whilde

Lika och olika. Eller: 1 + 1 = 3

Vi får ju inte glömma det gamla anarkistiska slagordet som i mångt och mycket tagit oss människor framåt genom historien: ”Var realistisk, kräv det omöjliga!”

Av: Tidningen Kulturen | Stefan Whilde | 01 oktober, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.