Shaw´s corner Foto Ivo Holmqvist

Engelska mil 1: Shaw´s Corner

Den andra bok som Jan Olof Olsson-Jolo gav ut efter debuten med ”Kungens Köpenhamn” hette ”Engelska mil” och var illustrerad av Birger Lundqvist. Omslaget är vackert, med kåsörens och ...

Av: Ivo Holmqvist | 03 augusti, 2016
Resereportage

Liv som inte förtjänar att leva

From the viewpoint of racism, there is no exterior there are no people on the outside. There are only people who should be like us and whose crime is not ...

Av: Kristian Pella | 24 juni, 2011
Agora - filosofiska essäer

Über allen Gipfeln

Kopparstick av Evert A Duyckinick. Über allen Gipfeln Über allen Gipfeln ist Ruh, in allen Wipfeln spürest du kaum einen Hauch; die Vögelein schweigen im Walde. Warte nur, balde ruhest du auch. – Johann Wolfgang von Goethe

Av: Karl-Gösta Engquist | 13 november, 2007
Utopiska geografier

På jakt efter Don Quijote

Alcalá de Henares - en behaglig och vacker stad belägen tre mil öster om Madrid - är känd för åtminstone tre saker: storkarna, universitetet och Cervantes. Ett hundratal storkpar lever ...

Av: Johan Werkmäster | 18 oktober, 2010
Kulturreportage

I skuggan av ljuset. Om Gregory Crewdson



Gregory Crewdson, Untitled (Shane), Beneath the Roses series, 2006Ingenting kan väl vara mer trendriktigt inom konstvärlden just nu än foto. Kulturhuset i Stockholm har dock satsat på denna konstform i ett antal år och har generöst bjudit på en rad storartade fotoutställningar. Nu är det dags för ännu en: Gregory Crewdsons In a Lonely Place innehåller bilder som fastnar i minne och sinne, anser Nancy Westman.

Mänskliga existenser på väg in i någon okänd dimension, dimslöjor som spelar mot ljus från en sol som just gått ner, en folktom gata i en stad som osar av tristess - så ser det ut In a Lonely Place. På Galleri 3, i Kulturhuset, har man slagit på stort och visar för första gången i den här delen av världen den amerikanske fotokonstnären Gregory Crewdson. Tre bildsviter, sinsemellan rätt olika, bjuder han på inom ramen för denna ensamma plats.
Den mest omfångsrika och anslående delen heter Beneath the Roses, Under rosorna. De stora färgfotona är magiska, mystiska, överjordiskt vackra, kusliga - och helt och hållet "onaturliga", närmare måleri än gängse fotografi. Men det är likväl fråga om konstverk producerade med hjälp av en kamera.
I Crewdsons värld har vi kommit så långt man kan tänka sig från den verklighet som många av världens fotografer, stora som små, så länge strävat efter att fånga i sina bilder. Crewdson söker perfektion enligt den inre bild han skapat och som han vill att även vi ska få se.
Det är snarare olika själsliga tillstånd han visar oss än konkreta människor, landskap, stadsmiljöer, interiörer.
Men om man vill skapa egna inre världar vore det väl enklare att måla? Gregory Crewdson skrattar hjärtligt som svar på frågan och säger som det är: han kan inte måla. Varför inte satsa på film då? Men film vill han inte heller arbeta med, den har för många tidsplan, han vill bara komma åt det exakt rätta ögonblicket. Bara? Han vill "bara" åt det perfekta ögonblicket, säger han.
Han berättar på amerikanskt ledigt och effektivt vis om hur han går tillväga, och det handlar om veckovisa förberedelser, 30-40 personer som arbetar för att se till att allt blir precis rätt, gigantiska lyftkranar, starka strålkastare, snökanoner, den exakt rätta rekvisitan, statister av olika slag. Och tonvis med tålamod.

Resultatet blir imponerande men det är inte alldeles lätt att förstå vad det är han gör - och vad det är vi ser.
Men perfekt blir det. Vattenfallet som frusit till en stilla ridå över betongrampen, mitt i sommarens grönska och med det spegelblanka vattnet i dammen intill. Den nakna flickan i likblekt ljus inne i badrummet, det som ligger innanför sovrummet, där kläder och skor och dyrbara resväskor spritts över golvets heltäckningsmatta. Den ensamma bilen som gjort spår i snön i en spökstad där trafikljusen alltid står på gult. Eldslågorna som flammar ur fönstren på det gamla trähuset intill järnvägsspåret där några förvirrade människor inte tycks veta hur de ska agera, om de alls ska bry sig.

Gregory Crewdson, Untitled (Brief Encounter), Beneath the Roses series, 2005 Livet är skört och svårt att tygla - men det är precis det som Gregory Crewdson försöker göra med sin konst.

Det är ingen slump att Under rosorna får mig att tänka på Edward Hopper, den amerikanske målaren som mästerligt avporträtterade urbana miljöer där tiden står stilla och allt samtidigt verkar vara för sent, där livet utspelar sig på en scen och där en ekande ensamhet sprider iskyla omkring sig. Hopper är en av Crewdsons förebilder.

I rummet intill visas en svit små svartvita bilder, tagna förra året i italienska filmstaden Cinecittà. Det sista fotot, hängt med gott om vit vägg omkring, är en hyllning till just Hopper: vid områdets entré sitter en ensam kvinna i sitt portvaktshus, verklig men ändå inte, synlig och belyst genom glasrutan men ändå, finns hon överhuvud taget? Ja, det är en märklig bild, dokumentär och fiktiv på en och samma gång. Det gäller egentligen hela serien, som om all den film som spelats in här sedan 1937, när Cinecittà byggdes, har smittat av sig på fasader, impregnerat gatstenar och fönsternischer.

Sviten inleds med en portal och en husfasad med en mjuk nyansrikedom och tydlighet som jag trodde enbart kunde åstadkommas med hjälp av akvatint.
Men nu är ju inte Crewdson någon grafisk konstnär utan fotokonstnär, med till synes obegränsade medel för att åstadkomma exakt det han vill med hjälp av kamera och ett antal medhjälpare och en hel del teknik, allt för att skapa den eftersträvade atmosfären också i dessa synbarligen så enkla bilderna. Sviten kallas Sanctuary - Fristad, alltså, en viloplats för mänskliga psykologiska tillstånd av alla de slag, och där det ekar från Fellini likaväl som från annan filmhistoria, omgärdad av antikens byggnadshistoria och nutida vardagsbyggnader.

Den tredje delen heter Fireflies och är bilder av eldflugor, i svarta natten, så svart som den bara kan bli när det inte finns stadsmässig ljusförorening alltför nära. Eldflugor är som små, små stjärnor som flyger omkring bland buskar och trädstammar, viskar om något utomjordiskt men är alldeles möjliga att begripa sig på - om man vill bryta förtrollningen eller tycker det blir för otäckt med det magiska. Det är bara att läsa på i någon lämplig bok om insekter. Gregory Crewdson hade de här bilderna liggande länge i en låda, innan han kopierade dem. Då hade det gått åtskilliga år sedan han tagit dem, i en tid av djup depression.

Att de nu finns på väggarna i Galleri 3 är ett tecken på att livet av många skäl nu är lättare att bära för denne amerikanske fotokonstnär.

Nancy Westman

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Jonas Wessel. Embryots iakttagelser

Far har imponerande ärr efter cykelolyckan, som skedde i alléns dystra dunkel. I fallet sprack en luktflaska av kristall och man meddelar om tidssjukdomar via telefon från Marrakech. Far avfärdar det som efemära fenomen och förgyller ...

Av: Jonas Wessel | Utopiska geografier | 16 december, 2013

Bergen-Belsen och Theresienstadt

Till det som Christer Nilsson just skrivit här på sidan om Wannsee-konferensen, Auschwitz och Birkenau kan fogas ett par minnesbilder jag har av besök på två andra liknande ställen, eller ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 11 juni, 2013

Knut Hamsun porträtterad av  Alfredo Andersen

Randanmärkningar om glädjens villkor. Del 1

Om det inte finns glädje i människolivet är det inte mycket värt. Det är då knappast mödan värt att sträva vidare. Den som inte vet vad glädje är kan inte ...

Av: Nikanor Teratologen | Essäer om litteratur & böcker | 19 augusti, 2017

Burroughsparasiten

”Every man has inside himself a parasitic being who is acting not at all to his advantage.”– William S. Burroughs  Jag ser dig i din Brooks Brothers-kostym med väst, din blårandiga ...

Av: Jonas Wessel | Övriga porträtt | 14 april, 2013

Frost

Märkligt det, vad det nu kan benämnas som, kännas som, vara eller förnimmas som. Det som fyller upp en tomhet, det som ständigt är, när inget finns att ta på ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 04 mars, 2014

Gustav Holm, tredje från vänster  i Qaqortoq, Greenland, år 1894

Min farfar var aldrig på Svalbard

När jag ser den svenska sångerskan Tove Styrke som går omkring i de övergivna skolsalarna, de ödsliga korridorerna och den tömda simbassängen i musikvideon till låten Borderline så kommer jag ...

Av: Mathias Jansson | Kulturreportage | 19 juni, 2016

Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen 2

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. Andra och Tredje berättelse: Siffermannen och Den kallsinniga isprinsessan

Av: Ulf Stenberg | Utopiska geografier | 01 Maj, 2017

Dansk humor enligt redaktören Claus Christensen

Bäste Claus Christensen, Tack för länken till din artikel om filmkaraktären Zelko och om undertecknad. Den verkar vara åtminstone 8 månader gammal och jag undrar varför du inte bekantade mig med den ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 02 april, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.