Illustration: Hebriana Alainentalo

Marginalnyttan

Melker Garay om den samtida likgiltiga egoismen.

Av: Melker Garay | 30 augusti, 2015
Melker Garay : Reflektioner

Katja guidar oss ut i världsrymden

Katja Lindbloms andra hem är Slottsskogsobservatoriet i Göteborg. Hon är astronomen, konstnären och anarkisten som guidar oss ut i såväl den verkliga som fiktiva rymden. Bakom en becksvart dörr i Slottsskogsobservatoriets ...

Av: Nicklas von Matérn | 10 Maj, 2011
Konstens porträtt

 Dominospel på gång på synagogans innergård Johny till vänster snappade upp min kamera

Bukharajudar i sidenvägens knutpunkt (Del 3 av 3)

Dagen efter att Johny och jag skilts åt osams på väg mot den andra synagogan, ville jag ställa Johny några frågor med tanke på att jag kanske ändå skulle skriva ...

Av: Text och foto: Tarja Salmi-Jacobson | 24 februari, 2017
Resereportage

Sparbössor och direkt demokrati

Alla de som förespråkar den representativa demokratin, är per definition även motståndare till de decisiva, det vill säga beslutande folkomröstningar. Jag antar att dessa människor praktiserar representativ demokrati även i sina ...

Av: Vladimir Oravsky | 10 oktober, 2016
Gästkrönikör

En konstnärinna som brinner för miljön



Charlotte NicolinCharlotte Nicolin, uppväxt i Gryts skärgård, kom till Paris från Kanada, 2006, och är nu installerad i konstnärskvarteret "Bastille" där hon bor och har sin ateljé.

Jag steg in på en trevlig, typiskt parisisk, innegård, med några plantor och träd. Till vänster ligger ateljén. "Det var ett ruckel när jag kom hit" säger Charlotte när jag beundrar ateljé/våningen. Hon har låtit bygga om och måla om allt i glada, varma färger. Ljuset strömmar in från de höga takfönstren. Bostaden liknar hennes målningar, dess färgskala och glädje. 

Charlotte (www.charlottenicolin.com) startade sin karriär som reklamtecknare (Bergs i Stockholm) och har därefter utvecklat sin konstnärliga ådra. Hon flyttade till USA som freelance och en dag när hon satt upp alla sina teckningar på väggen, kom hon på idén att göra närbilder.

 "Jag jobbar som med ett mikroskop" berättar hon med glimten i ögat. Tavlorna som avbildar djur, blommor och frukter är skojiga och charmiga och ser ut som närbilder. De påminner mig om popkonsten med sina starka färger och lite ovanliga skepnad. Vissa är avskurna, vissa "hoppar ut ur bilden" verkar det som, vissa har en surrealistisk bakgrund. Men alla är pigga och finurliga. Hon använder sig av olika blyertspennor för noggranna teckningar (vissa med färgtillägg), luftpensel, färgpennor, olja och akryl.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I 25 års tid har Charlotte rest runt och bott i olika länder. Det var i mitten av 80-talet som hon började måla på allvar. Snabbt fick hon agenter som hjälpte henne att sälja "Jag blev konstnär tack vare 80-talet" erkänner hon. Det gick bra då att leva på sin konst. Charlotte hade utställningar lite här och var.

Under en Paristid, tecknade hon litografier åt andra konstnärer och lärde sig den tekniken. Hon blev då så förtjust i staden att, efter en tid i Düsseldorf, flyttade hon hit och lärde sig franska. Sedan följde en tid i Montreal i Kanada där hon hade galleri och utvecklade sin konst till att även omfatta föremål: koppar, vykort, T-shirts, förkläden, magneter, glasunderlägg, bokmärken... Men längtan till Paris blev för stor, så hon flyttade tillbaka.

Charlotte Nicolins fiskarMiljöintresset
Kontakten med fauna och flora i sina teckningar och målningar ledde till att hon blev alltmer engagerad i miljöfrågor och sedan 2004 har konstnärinnan engagerat sig i bevarandet av utrotningshotade arter. Nu brinner hennes själ för Östersjön, ett av världens mest förorenade hav. Hon håller på med en Östersjöserie på trettio olika bilder med fiskar, alger, plankton och sjöfåglar. "Jag vill få upp människors intresse för vårt vackra hav." Därför vill hon visa hur det såg ut där från början, innan miljöförstörelsen, genom drömska och magiska tavlor. Det är stora oljemålningar med även sidorna målade för dem som inte vill rama in sina tavlor, roliga kompositioner med avklippta fiskar och naiva konstruktioner.

Hon målar alltid med pensel i tre- till tio lager ibland! Det krävs även en hel del forskning om hur fiskarna lever och vad de lever av för att Charlotte ska kunna återge en sann bild av dem.

Miljön tycker Charlotte är så pass viktig att nästa generation bör lära sig att bevara vår sköra värld i tidig ålder. Det är en av anledningarna till att hon har gjort en "barnbok för hela familjen" med text på både engelska och franska på ena sidan (med glosor längst ner) och målade bilder på den andra. Det handlar om en fiskfamilj och om miljöfrågor, "Fisken Nyfikens äventyr".

Nu är vi mycket nyfikna på att se hennes färdiga Östersjöutställning!   

Anne Edelstam, text och bilder

 

 

 

   

 

Ur arkivet

view_module reorder
Bruce Springsteen på Ullevi 1985 under Born in the U.S.A. Tour. Foto: Associated Press/Brucebase.

Springsteen på Ullevi

I boken "Rockens text" skriver Ulf Lindberg, att ”alla som har något förhållande till Bruce Springsteen vet att han skall upplevas som scenartist – live”, och jag skulle vilja tillägga ...

Av: Richard Ohlsson | Musikens porträtt | 20 juni, 2016

Konstens eviga frågor tas upp på gatan

På Kägelbanan i Stockholm har för tredje året i rad en helg ägnats åt konventet Art of the Streets. Förra gången blev det uppståndelse kring förbudet mot marknadsföring av gatukonstfestivalen ...

Av: Rebecka Bülow | Kulturreportage | 02 september, 2012

The new beginning

Pjäs i två akter "I have nothing to say / and I am saying it / and that is poetry / as I needed it" (John Cage) Words, words, words (Hamlet / William Shakespeare) "The rest is silence" (Hamlet's final words)  

Av: Vladimir Oravsky & Kurt Larsen | Utopiska geografier | 06 april, 2009

Gud som haver – vad kommer sen?

Det var på hösten 1780 som Gustaf III å sin sons vägnar mottog bönen Gud som haver barnen kär. Den stod nedtecknad i den Barnabok som överlämnades av Samfundet Pro ...

Av: Mikael Mogren | Övriga porträtt | 18 februari, 2009

Nattliv av Joseph Roth

Natt efter natt går jag samma väg. Natt efter natt ser jag samma bilder. Utanför fattighuset kör likvagnen fram, obevekligt, nyktert, affärsmässigt, för att sänka i jorden dem som var ...

Av: Joseph Roth | Kulturreportage | 05 september, 2014

Hösten

Dimma över Moon Road Alley tidig september och nattlighet En mjuktovad fukt ...

Av: Anna Nyman | Utopiska geografier | 06 september, 2010

“Guds ord bär inte bojor.” Tankar vid ett bortglömt 80-årsjubileum

I Berlin-Marienhof finns en kyrka med namnet ”Martin-Luther-Gedächtniskirche”. Inget särskilt anmärkningsvärt, skulle man kunna tycka – alltså detta, att en kyrka i Tysklands huvudstad ägnas minnet av den man som ...

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 14 september, 2014

En ny novell av Mats Waltrè

En novell av Mats Waltré ur en opublicerad novellsamling "Stockholm noir"

Av: Mats Waltrè | Utopiska geografier | 08 november, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.