Carsten Palmer Schale – Jag föddes som tillhörighet

Jag, Carsten Palmer Schale, är i huvudsak sociolog och socialpsykolog, men har också grundläggande kompetens inom naturvetenskap och humaniora. Jag har vidare varit forskare i ett 10-tal länder, bl. a ...

Av: Carsten Palmer Schale | 04 mars, 2013
Utopiska geografier

Eyvind Johnson

Hellre nytta än nöje

”Den amerikanska demokratin bryts ner i den mån den finns, tidningarna och det fria ordet undertrycks, alla vallöften (…) bryts, och en våg av förräderi, korruption, angivelser och personliga hämndeakter ...

Av: Ivo Holmqvist | 26 juni, 2016
Essäer om litteratur & böcker

Dostojevskij i fängelse. Foto: Wkipedia

Fjodor Dostojevskij - den karnevaliska formens mästare

Jag är tillbaka med min femte essä om Dostojevskijs litterära universum och denna gång med utgångspunkt på det framväxande polyfona – genom den ”sokratiska dialogen” – i Dostojevskijs poetik och ...

Av: Göran af Gröning | 27 november, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Drömmen är tingets isolering

Spiegel: noch nie hat man wissend beschrieben, was ihr in euerem Wesen seid. (Rilke)

Av: Gilda Melodia | 10 maj, 2017
Gilda Melodia

Jag betraktar min konst som poesi



ImageI ett gammalt hus på Repslagargatan 9 i Luleå arbetar flera kulturarbetare - från konstnärer och skribenter till fotografer och filmare.

En av dem som grundade Kulturakuten 1990 är Kerstin Hedström, en 55 årig skulptör och installatör. Hon har just fått Rubus Arcticus 2008, ett stipendium för konst och kultur. Hennes kontor är fullt med "skräp". Flera godiskartonger med delar av gamla pennor ligger vid entrén. Det är nästan svårt att gå fram för alla grejer överallt, de flesta går inte att beskriva. På ett bord ligger en bärbar dator och på ett annat en massa glas från gamla glasögon. Ett färdigt glaskonstverk hänger i taket. Det är ett av tre i en serie.   

- Alla tre kommer att se likadana ut med den enda skillnaden att glasstyrkorna är olika. På den färdiga har jag använt en kombination av olika styrkor i glas, förminskande och förstorande, säger Kerstin Hedström.

På bordet ligger mängder av glasrester. Jag som tycker att allt ser ut som skrap rör på en och hon får nästan panik. Kerstin förklarar att man inte får röra någonting i rummet utom henne eftersom allt är färdig konst eller konstverk på gång.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

- Jag är så noga när jag jobbar att sätta ihop bara några glasbitar kan ta mycket tid.

- Jag skapar nya verk av det som från början var menat för något annat och jag måste få ha ett kärleksförhållande till varje liten detalj; hålla den i mina händer, trycka den till mitt hjärta, innan jag monterar in den i min skulptur, berättar Kerstin.

Med den färdiga biten glaskonstverk som är 50 gånger 50 centimeter har hon jobbat med i åtta timmar om dagen i nio dagar. Kerstin Hedström räknar ut att hon kommer att vara tvungen att ta 36 000 kronor för hela det färdiga verket - och då är det utan vinst. Hon berättade om ett misslyckat försök att sälja ett verk till Skellefteå Kommun för 20 000. Kommun var väldigt intresserad men köpte inte eftersom de tyckte att det blev för dyrt.

- Oftast får jag ingen vinst på mina verk men jag göra det inte för pengarna. Absolut inte! Bara jag kan leverera så att jag kan betala hyran här och fortsätta samla material är jag nöjd, säger hon.

Kerstin har åkt så långt som till Köpenhamn för att samla gammalt glas från en optikerskola.

- Just nu jobbar jag med att samla begagnade pennor av alla sorter som jag plockar isär och sorterar i olika färger. I varje penna finns en kedja som man inte kan se men som är olika.

Kerstin Hedström har samlat nio bananlådor med ungefär100 pennor i varje. Hennes mål är 200 lådor. Vad tänker hon att skapa med alla dessa pennor?

- Jag vet inte exakt vad jag ska göra och det spelar ingen roll för mig. Det är skrämmande och fascinerande att sortera och tänka på pennor som kastas och hur de påverkar miljön. Färg, bläck och kvantitet, säger hon.

ImageHennes konst handlar om att återanvända sådant som de flesta kallar skräp till någonting vackert. Hon säger att hon är mest intresserad av historien bakom materialet, och av människorna som använde det. Så glasen blir det vad dem har sett genom dem, pennorna vad dem har skrivit och papper vad dem tänkte på när de läste vad som stod på det.

- Och om tre människor tittar genom ett glas ser de tre olika saker. Det är det som är viktigt med konsten. Man ser tillvaron på olika sätt, förklarar Kerstin.

På andra sidan kontoret hänger från taket en vackert färgad spolformad skulptur av textil.

- Det är ett misslyckat projekt av återvändtextil. Det blev inte som jag hade tänkt och en dag hoppas jag kunna göra om den. Färgen blev för stark, säger hon när hon noterar min intresserade blick.

Men hon "misslyckas" inte så ofta. Bland hennes stora och lyckade projekt finns tre glas formar i Luleå Biblioteket av glasögon kallas Livstycken 2007, tre spola forma i Haparanda Biblioteket och ett verk av cd skivor som hänger i Pajala kommun.

- De i Haparanda har jag gjort från gammalt papper. En gjorde jag från dagstidningar, en från tidskrifter och en från böcker.

Hennes ekonomiskt största projekt gjorde hon för Luleås bibliotek. Det var värt ungefär 300 000 kronor.

- Konst ger mig inte stora pengar. Jag arbetar med det för att jag trivs och kan leva billigt i ett rum utan kök och dusch. Tyvärr används vi konstnärer så lite av samhället, säger hon.

Kerstin skulle gärna se att politiker och de som sitter vid makten anställde konstnärer.

- Jag har jobbat för Saab i fem månader och jag vet att det finns hur mycket som helst som konstnärer kan göra på ett företag för att förändra miljön och utveckla produkter.

Sarudzayi Zindoga

Ur arkivet

view_module reorder
Kalkmålning i Sofiakatedralen från 1000-talet. Den visar Ingegerds och Jaroslavs döttrar.

Sveriges främmande och okända helgon – S:ta Anna av Novgorod

Den Heliga Birgitta (1303-1373) är Sveriges och Nordens mest kända helgon, helgonförklarad 1391 och även utnämnd till särskilt skyddshelgon över Europa. Under nuvarande år, 2016, kommer ännu en svensk kvinna ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 01 april, 2017

Søren Kierkegaard 200 år den 5 maj 2013

Det är 200 år sedan Søren Kierkegaard föddes den 5 maj 1813 och hans verk är i hög grad aktuella idag. Idéerna, konflikterna och existensmöjligheterna som framträder i hans skrifter ...

Av: Ingmar Simonsson | Agora - filosofiska essäer | 05 maj, 2013

Bangladesh

Inga Olofson – försök till ett äreminne. Och en kram

En kvinna skrev till mig. Det är många år sedan nu, och det handlade om Indien. Hon hade läst mina artiklar om, bl.a., möten med Indira Gandhi, resor i landet ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 21 april, 2017

Den 14 juli firar jag med pannkakstårta och Burgundsenap

Det finns vissa datum som är fastetsade i mitt minne. Jag kan inte nämna alla här, men jag antar att många av dessa överensstämmer med de flesta människors minnesdagar i ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 14 juli, 2016

Barbro Hörberg och Barbara Helsingius är veteraner bland Nordens visartister.

Var finns de kvinnliga motsvarigheterna till Bellman, Taube och Vreeswijk?

Jag var nyligen utomlands och råkade av en slump höra en svensk säga; ”de största visartisterna i Sverige genom tiderna är Bellman, Taube och Vreeswijk”. Jag funderade lite kring just ...

Av: Sara Forslund | Musikens porträtt | 13 april, 2016

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar. Del 6

Avdelning, inåt marsch! Errorismen påverkar indirekt vårt sätt att interagera, hur vi beter oss mot varandra, resemönster, livsstilsval, etc. Errorismen har på en nivå medfört stora förändringar i samhället och kulturen ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 23 februari, 2011

Projekt Bok 19

Att leva som människa i denna värld eller Vetenskap-världsbild-sätt att tänka   Tacksam prisade han det ofattliga att det förunnades honom genomleva ett liv på jorden som människa. (Heidenstams ord på sin gravsten)  

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 05 november, 2011

Markisens skuggor

Markisens skuggor Tidningen Kulturens Bo I Cavefors ser i markis de Sades författarskap och  "blasfemi" en illa dold bön till Gud om nåd. Sades orgier är offerceremonier för att fira Varats ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om religionen | 01 mars, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.