En rämna i ordvävens ytskikt. Overklighetens Janet Frame

Verkligheten gled undan som en försåtlig illusion. Skräcken ockuperade henne. Inte ens ormbett eller jordbävningar kunde mäta sig med det som gjorde Janet så rädd. Hon satt i en inskränkt ...

Av: Benny Holmberg | 13 augusti, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Napoleon den III, skaparen av det moderna Frankrike?

Napoleon den tredjeNapoleon den III, den kanske mest missförstådde kejsaren, föddes för tvåhundra år sedan, den 20 april 1808.  I sina memoarer skriver Hortens, Hollands drottning om sin nyfödde son ...

Av: Anne Edelstam | 15 oktober, 2008
Essäer om samhället

En resa i kvantvärlden. Intervju med Jim Baggott

Det finns saker som är svåra att förstå sig på. Till dem hör utan tvekan kvantfysik. Den legendariske Richard Feynman som gav en rad berömda föreläsningar i ämnet - och ...

Av: Susanna Kumlien | 28 Maj, 2013
Övriga porträtt

Freke Räihä

En dikt till den döde gubbpoeten

Det är något symptomatiskt med att en av Sveriges främsta uttolkare av svenskhet är invandrare. Jag kommer inte undan det. Och likaså hur diktaren gick i exil från nationen för ...

Av: Freke Räihä | 13 februari, 2015
Utopiska geografier

Bilder av Alvar Aaltos arkitektur



Image
Entrétak i Villa Mairea, 1937-39

På två utställningar på Arkitekturmuseet i Stockholm kan man fundera över vad som är essensen i skapandet av en byggnad eller en möbel eller en... Vad betyder stil, vad är funktion?Redan 1928 ritade Alvar Aalto sanatoriet i Pemar, färdigbyggt 1932. En vit modernistisk skapelse som skjuter fart ovan de mörkgröna finska tallarna utanför Åbo. Linjespelet är dramatiskt och byggnaden uppfyller med råge kraven på den funktionalistiska stilen.

Men funktionalismen var inte bara en stil som skulle vara en avbild av moderniteten, den undersökte också hur saker och ting skulle kunna fungera på ett bättre, mer tidsanpassat sätt, både i samhällsplaneringen och att koka ägg.

 

Patientrummen i Pemar till exempel. Normala rum är oftast för människor som står eller sitter upprätt. De sjuka däremot ligger till sängs, oftast halvliggande på rygg, tittar i taket. Då ska färger belysning och så vidare anpassa sig därefter. Så, taket lät Alvar Aalto måla i behagliga färger, mörkare än väggarna, belysningen sattes inte i taket så den bländade, radiatorer från taket strålade värmen mot fötterna. Till och med vattenstrålen från kranen träffade handfaten som fanns i rummet med en mycket spetsig vinkel så att störande ljud inte uppstod. En byggnad skall vara funktionell ur mänsklig synpunkt.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Jämfört med Le Corbusier, som var elva år äldre, en polemiker och en av dem som banade vägen med böcker och undervisning, var Alvar Aalto i första hand en praktiker som talade genom sina byggnader. En del finns emellertid på pränt, som detta utsnitt från ett samtal med Göran Schildt 1967: 

Varje uppgift är olikartad och lösningarna kan därför inte göras schematiskt. De exempel jag har gett förblir individuella och är giltiga i andra tillämpningar bara som metod. Det finns inom arkitekturen för mycket sådant som stannar på analysens plan. Vad som behövs är synteser. Ingenting är farligare än att skilja på analys och syntes: de hör olösligt ihop.

Om stilar sade han:

Bauhaus har aldrig intresserat mig, mera då Jugend i dess kontinentala originaltappning, Henry van de Velde och de andra.
– Från boken Alvar Aalto Skisser, redigerad av Göran Schildt 1973.

Aalto är känd som den stora moderne finske arkitekten, men själv tyckte han inte att hans byggnader var särskilt finska. De var för all del praktiskt anpassade till klimatet, men han betraktade sig som europé och var på sin tid också den mest internationellt verksamme av de finska arkitekterna.

Alvar var gift med Aino, också arkitekt och formgivare. De jobbade tillsammans och numera är det väl känt att hennes insats inte går att skilja från hennes mans. Speciellt jobbade hon med möbler och inredning, armaturer och glas. 1941 blev hon chef för Artek.

Artekutställningen Glöm inte att leka! är en smäcke­r skog av långa tunna rundstavar av bok som hänger från taket och där inne står Arteks kollektion av stolar och bord vitmålade för detta tillfälle. Kultur mot kultur, båda av naturmaterial. Det är en vacker och fantasieggande bild man kan vandra runt i. Nätta möbelmått i en tid av generösa divaner. Den böjda plywoodfåtöljen är inte så mjuk som den är snygg. Stolarna med det typiska laminerade L-formade böjträbenet har en klumpig elegans med hög finish. Möbler för vuxna som får dagisproportioner. Är det därför utställningen heter Glöm inte att leka!? Aalto hade kanske en tanke med detta? Måtten på benen är kraftigare än vad hållfastheten begär men ger i utbyte en stadig säkerhet.

Den trebenta taburetten är Artekutställningens mittpunkt och fyller hela 75 år. En trebent pall vickar inte på ett ojämnt underlag och sparar virke, men den välter lätt, en fyrbent pall kräver lite mer av skogen men sparar människoben då den står stadigare.

Den andra utställningen, Alvar Aalto – Träets dimensioner, är innehållsmässigt rikare, men uppbyggd så att man ytligt kan titta runt, eller om man så vill grubbla över någon detalj, se hur Aalto utvecklas. Det är en bildutställning som är lätt att ta till sig. Den består på gammaldags sätt av foton av hans byggnader och egna skisser uppsatta på lutande skärmar på metallrör, inte av trä märkligt nog. Och därtill några modeller. Vi ser hur han använder sig av byggmaterialen, hur han låter träet belysas från olika håll, låter skuggorna vandra över böljande stolpverk. Arkitekturen är inte bara bild och yta, här finns inga planer, fasader och beskrivningar att tränga in i. Utställningen handlar mer om hur Alvar Aalto använde materialen, mest trä då, och inte om hans arkitektur. Den visar helheter och detaljer, bilder av hans byggnader och inga sammanhang. Här finns några tidiga skisser där den nya tiden inte slagit igenom, och bland mycket annat både storverket kommunalhuset i Säynätsalo med foton och trämodeller på spännande takdetaljer och en liten välgjord lekstuga vid strandkanten. Andra modeller visar villa Kokkonen från 1960-talet och en skogspaviljong från 1938.

Tiden för tillkomsten kan man avläsa mer eller mindre tydligt i både byggnader och möbler. Möblerna med sin uppdaterade ytfinish är nog mest tidlösa, men viktigast är att vara trogen sin vision, vars uttryck också är tidsbunden, men inte dess kärna. Alvar Aalto dog 1976. Han var humanist, naturen och kulturen såg han som likvärdiga, så anpassningen till omgivningen var central, och eftersom arkitekturen berör människans alla verksamheter, måste den funktionella arkitekturen vara funktionell ur just mänsklig synvinkel. Det kan vara ett bra kriterium när man tittar sig omkring bland dagens byggande.  

 Leif Carlsson 
Två utställningar:
Alvar Aalto – Träets dimensioner. 6 feb – 30 mars 2008. Arrangörer: Alvar Aalto Stiftelsen/Alvar Aalto-museet och arkitektbyrån Davidsson AB.
Glöm inte att leka! 6 feb – 17 feb 2008. Arrangör: Artek och Ilkka Suppinen. På Arkitekturmuseet i Stockholm.

Ur arkivet

view_module reorder

Esoterik – visdom eller bluff? Reflexioner kring en vishetslära

 All esoterik är ful, säger somliga Teosofin är en klassisk, esoterisk tradition. Den kan ses som en fascinerande berättelse om universums utveckling och vår egen plats i densamma. Varken vetenskap eller ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer | 16 december, 2013

Sahin Paksoy Foto Aylin Unal

Sahin Paksoy, bildkonstnär och shaman

Sahin Paksoy är konstnär och samlare. Han föddes och växte upp i Adana, en stad i Anatolien i östra Turkiet. När han började studera konst flyttade han till Istanbul för ...

Av: Aylin Unal | Konstens porträtt | 27 september, 2016

En brun lögn - Kamprad och nazismen

Den bruna sörjan – full av miljoner liter av det rödaste blod – blir vi aldrig fria ifrån. Nazismen är genom det industrialiserade och rationella tillvägagångssättet att utrota människor en ...

Av: Crister Enander | Crister Enander | 27 augusti, 2011

Strindberg på Rådmansgatan. Bild: Vattkoppa/Wiki

För att finna frid och ro

Hans-Evert Renérius skriver om Strindbergs liv med utgångspunkt i Göran Söderströms berömda biografi.

Av: Hans-Evert Renérius | Litteraturens porträtt | 15 april, 2015

Äntligen sex års forskning gått till sin ände,

 resultatet rörande osvikligt: bokstaven C blev T när jag föddes, och fortsatt som loserförfattare.   Ni några minns kanské mina små rapporter under årens lopp från Loserförfattarfabriken om eller till blodläkarna. Från ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 10 Maj, 2012

Rune Depp 3

                                           

Av: Janne Karlsson | Kulturen strippar | 27 januari, 2012

Tidens flod

Tankar vid Tidens flod

Att födas är inte religion. Att dö är inte religion. Eller är det? Mellan födelse och död försöker människan leva så gott hon förmår, och under den tiden ägnar hon ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 31 oktober, 2015

Victoria Jordanovas exceptionella resonans

Inom konstmusiken förväntas instrumentalisten till viss del underordna sig musiken, och stå till verkets förfogande, men vissa musiker har en sådan stark personlighet att verken de framför blir språngbrädor för ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 13 april, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts