Altaret

Altaret är kvinna. Altaret ska ha den perfekta klassiska kvinnans ”proportioner” med brett bäcken, lite smalare axlar och smal midja. Och precis som en kvinna ska altaret inte vara naket ...

Av: Guido Zeccola | 19 september, 2017
Essäer om religionen

Köttet tänker

Det finns i köttet en inspirerad fruktan som överflödar till andra sidan av tingen en smak av synd, av teologalisk synd. Kroppen darrar, och det är i dessa konvulsioner som ...

Av: Gilda Melodia | 24 Maj, 2017
Gilda Melodia

Georg Klein i bakersta raden, vid dörröppningen. Gudrun Eriksson, vid staketraden, längst till höger

Georg Klein – forskare och samtalspartner

Georg Klein, en av våra mest betydande forskare internationellt, professor i tumörbiologi, avled den 10 december. Det kanske kan ses som symboliskt att han avled Nobeldagen, denna märkesdag för forskningen ...

Av: Thomas Wihlman | 14 december, 2016
Reportage om politik & samhälle

Marcel Proust och litteraturens lins

För hundra år sedan i år publicerades Swanns värld –första boken i Marcel Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt – på förlaget Grasset efter ett antal refuseringar ...

Av: Carl Magnus Juliusson | 04 oktober, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Hon fångar djurens blickar



Image
Hare – bearbetad litografi på frigolit av Riitta Tjörneryd

Blicken mellan djur och människa, som kanske har spelat en avgörande roll i det mänskliga samhällets utveckling, och som alla människor i alla händelser alltid har levt med till för mindre än 100 år sedan, har utsläckts.
– John Berger: Konsten att se (1980).

Majoriteten av jordens befolkning lever i städer. Landsbygden överges i länder som Finland och Sverige. Staden tillskrivs det modernas överlägsenhet, men stadens utarmade ekologiska system lämnar djuren utanför och människor förlorar kontakten med dem, de förfrämligas i föreställningar om vissa djurs farlighet och andras förmänskligade gullighet.

På bordet i Riitta Tjörneryds ateljé ligger foton av en duva hon fann döende utanför huset när nyårsfyrverkeriet skingrade duvflocken, som brukade hålla till kring huset och sedan inte synts till.

När Riitta Tjörneryd växte upp i Uleå­borg i finska Österbotten var livet vilt och fritt. Hundar drog omkring på gatorna och ibland följde en lapphund med henne till skolan och satt i klassrummet och väntade. På gården i närheten fanns hästen som varit med i kriget och som fick en slurk öl ibland. Hon lärde sig kalva en ko och mötte fler hästar, deprimerade polska hästar som varit med i kriget på en annan front. Efter gymnasiet for hon till Schweiz för att jobba med hästar. Sedan bodde hon i Ungern i många år. Hon har också bott en del i Frankrike och Belgien och blev konstnär efter vägen, bar med sig sina teckningar, fick sovra hårt och slänga mycket.

Hon berättar att när hon var sju-åtta år och satt vid en omkullvält kran i Uleåborgs hamn (ett av hennes ställen) tänkte hon plötsligt att man nog inte kan älska djur när man blir vuxen… Nog kan man. Men djuren blir färre när staden kryper allt närmare hennes hus. Räven syns inte till numera.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är inget ”religiöst” med djur. I Riitta Tjörneryds verk är djuren varelser i sin egen rätt. Närheten till djur gör människan delaktig i något som inte finns mellan människor. I Hare har harens öga fått en lins. Djuren iakttar oss. Detta iakttagande såg Riitta Tjörneryd också när hon satt veckovis med kameran hos Furuviksparkens schimpanser och fångade deras vanor och förmåga att uttrycka glädje, ilska, ömhet… Det är smärtsamt att se livsvillkoren i denna diaspora för ett djur som levt på andra sidan av en mycket ”smal klyfta av oförståelse från människan” (John Berger).

Jag minns ett av hennes foton, jaktlagets avskurna älgkalvshuvud på plast bland gula och röda höstlöv. Hon kallade verket med ett citat ur Predikaren i Gamla testamentet:

Det går människors barn, som det går fänaden (djuren)…

Ett annat av hennes verk består av ett väldigt klot klätt med älghudar, en sinnebild för hur människan bryter förbindelsen med djuren genom att göra dem till byte för ett civilisationens nöje; inte ologiskt i en värld som präglas av jakt - på pengar, makt, människor.

I sin senaste utställning placerade Riitta Tjörneryd vita knivar runt en uppstoppad varg hon lånat som för att visa hatet och skräcken som omger vargen. Vargen dödar inga människor. På vägarna runt vargarnas skogar dör människor varje dag. Men bilen är mer naturlig.

Niels Hebert

Ur arkivet

view_module reorder

Sann historia, tre generationer och ett Egypten med alla dess färger

Three Ladies in Cairo är en kombinerad släktkrönika och historisk vandring i ett Egypten som snabbt ändrar karaktär under den tid det tar för tre generationer att leva där. “True ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 29 april, 2014

Jag vill se statsministern klättra i träd

Pippi Långstrump älskar att klättra i träd och gå på händer. Men frågan är: Har någon sett Fredrik Reinfeldt gå på händer? Har han delat ut karameller till alla barnen ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 03 februari, 2011

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Foto: Teymor Zarre' Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor ...

Av: Anna Franklin | Litteraturens porträtt | 16 oktober, 2007

Inget som tjänar livet kan vara förnedrande

Svaret på frågan om vad som är mystik, varierar från religion till religion, från en tid till annan tid. Kristen mystik ger, generellt sett, uttryck för den enskilda människans upplevelser ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer | 23 april, 2014

Näcken och scientismen

Kvällens gullmoln fästet kransa. Älvorna på ängen dansa,Och den bladbekrönta näckenGigan rör i silverbäcken. Liten pilt bland strandens pilarI violens ånga vilar,Klangen hör från källans vatten,Ropar i den stilla natten: "Arma gubbe! Varför ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 29 november, 2011

John O´Hara läst på nytt

T. S. Eliots diktcykel Det öde landet är så full av abstrusa allusioner att han fann för gott att lägga till några noter på slutet där läsaren får reda på varifrån en ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 26 februari, 2013

En rapsodi från Manhattan Del 2, Museer på East Side

American Museum of Natural History på 79 gatan West överraskar med nya friska erbjudanden. Vad sägs om en nattlig ficklampsexpedition som paleontolog bland 65 miljoner gamla Tyrannosarius rex? Tänk att ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 20 april, 2009

Motsatserna natur-kultur på Kiasma

   Var finns den starka, uppkäftiga, berörande tredimensionella konsten idag? Skulptur, alltså. Om den tycks satt på undantag i Sverige, kan man söka den i Finland. Detta märkesår, då det gått ...

Av: Nancy Westman | Reportage om scenkonst | 01 juni, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts