Ossler om mörk musik, industriromantik och Lennart Persson

Innan solospelning och konsert med Thåström på Siesta-festivalen, träffar Tidningen Kulturens Rasmus Thedin, Pelle Ossler på hans hotell i Hässleholm, där det diskuteras inspiration, monotoni och avlidna musikskribenters förmåga att ...

Av: Rasmus Thedin | 11 juni, 2010
Musikens porträtt

Emmakrönika XIII Det ädlaste författarjaget

Dek ädle författarjag:et var en rätt diffus varelse i klar gestalt sedd och vacker hjärna medelst en gång för alla, dels rörde han sig på en och han lekamenterade birört ...

Av: Stefan Hammarén | 19 februari, 2009
Stefan Hammarén

Till Natanya A Pemberton + andra Rapport från filmregissörens besök här för Hammarén-film

Slafsigt skriven rapport här, men mötte regissören, begåvningen, personligheten, röksvampen, som skall göra hammarénbokbaserad långfilm. Jag kommer fram i tid till Skatudden, han kommer med vikingfärjan. Min synska förmåga säger ...

Av: Stefan Hammarén | 28 augusti, 2011
Stefan Hammarén

Grignan mycket närvarande i poetens verk. Foto Public Domaine Wikipedia

Lövglittrets ord

Den franske poeten Philippe Jaccottet (1925-) bör betraktas som en av de författare som orättvist kommit i skymundan här i Sverige. Det är egentligen förvånansvärt eftersom han kan beskrivas som i fas ...

Av: Jesper Nordström | 02 mars, 2016
Litteraturens porträtt

 Hunter Jonakin “Jeff Koons Must Die!!!“ (2011)

Jeff Koons måste dö!!! och andra arkadspels baserade konstverk



En gång i tiden fanns de överallt. De fyllde spelhallar, köpcentrum och gatukök med sina blinkande lampor och lockande, pockande ljud. Arkadspelen var under 1980-talet spelintresserade ungdomars enarmade banditer, där man kunde sitta i timmar och mata in mynt efter mynt med förhoppning om att hamna högst upp på topplistan. 
Utformningen av arkadkabinetten var viktig. Det gällde att göra själva skalet så attraktivt och spännande som möjligt så att de kunde locka spelare och konkurrera med alla andra spel i spelhallen. Därför var ibland designen av möbeln snyggare och intressantare när det gäller det estetiska än själva spelet. År 2000 gjorde konstnären Rita McBrides en utställning med namnet “Machines” där hon undersökte formen hos arkadkabinetten. Utställningen bestod av ett antal vita skulpturer, där hon tagit bort färg, text, lampor, ljud, bild och teknik från arkadkabinetten. Kvar blev bara ett vitt tomt skal, ett minimalistiskt verk som koncentrerar sig på själva formen. Trots det kan alla som sett och upplevt arkadspelen känna igen formen och drabbas av en nostalgisk känsla.
Garnet Hertz “OutRun” (2009)

Garnet Hertz “OutRun” (2009)

Annons:

Sedan kom den stora arkaddöden på 1990-talet. Spelkonsoler och hemdatorer flyttade spelandet från det offentliga rummet in i det privata hemmet. På bloggen arcadeblogger.com finns en läsvärd artikel med vackra och tragiska fotografier av arkadspel som lämnats vind för våg i olika lokaler för att förfalla och dö, bortglömda och omoderna.

Under de senaste åren har dock arkadspelen fått en renässans och skaffa sig något av en kultstatus. Eldsjälar har samlat och renoverat de gamla spelen och det finns flera stora museer och arkadhallar i USA som vårdar detta kulturarv. Det finns också konstnärer som har återvänt till estetiken och känslan hos arkadspelen. Förutom själva spelen är man lika intresserade av arkadkabinettet, de stora, otympliga möblerna (eller kanske en bättre beskrivning är skåp) där spelen var monterade. Dessa kabinett har man modifierat, byggt om, lagt till nya funktioner, så att arkadspelet kan betraktas som ett konstobjekt.

Ett av de första exemplen på hur en konstnär använt ett arkadkabinett i ett konstverk är från 1983. Det var den amerikanska performancekonstnären Michael Smiths vars alter ego "Mike" fick ge namn åt spelet “Mike Builds a Shelter”. Spelet skapades på en Commodore 64 och monterades sedan in ett gult arkadkabinett. I spelet gällde det för Mike att  bära ner tre stycken betongblock i källaren och bygga klart sitt skyddsrum innan atombomben träffar huset.  Arkadspelet ingick i en utställning som handlade om rädslan för atomkrig och hur amerikanska medborgare bunkrade förnödenheter och byggde sina egna skyddsrum i källaren.

Utformningen av arkadkabinetten var viktig. Det gällde att göra själva skalet så attraktivt och spännande som möjligt så att de kunde locka spelare och konkurrera med alla andra spel i spelhallen. Därför var ibland designen av möbeln snyggare och intressantare när det gäller det estetiska än själva spelet. År 2000 gjorde konstnären Rita McBrides en utställning med namnet “Machines” där hon undersökte formen hos arkadkabinetten. Utställningen bestod av ett antal vita skulpturer, där hon tagit bort färg, text, lampor, ljud, bild och teknik från arkadkabinetten. Kvar blev bara ett vitt tomt skal, ett minimalistiskt verk som koncentrerar sig på själva formen. Trots det kan alla som sett och upplevt arkadspelen känna igen formen och drabbas av en nostalgisk känsla.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En annan som använt arkadspelens estetik för att skapa ett nytt verk med en samtida kontext är den amerikanska konstnären Hunter Jonakin med spelet “Jeff Koons Must Die!!!“. Jonakin har byggt ett arkadkabinett med 80-talskänsla med en joystick och två knappar. Spelet är en First Person Shooter, där du går omkring med ett vapen i ett konstmuseum och har som mål att förstöra alla konstobjekt som Koons har skapat medan vakter och kuratorer attackerar dig. Koons blev känd för sina banala och kitschiga verk av till exempel ballongdjur som han lät tillverka i jätteformat av polerat stål eller skulpturer föreställande Michael Jackson med hans apa Bubbles.

Ett klassiskt arkadspel som “Space Invaders” kan också modifieras så att det blir ett politiskt och feministisk konstverk. Den sydafrikanska konstnären Nadine Hutton byggde ett arkadspel med namnet “Skirt invader” (2010). I spelet måste den kontroversiella sydafrikanske presidenten Jacob Zuma skjuta ner en invasion av jungfrur från Zulu stammen som hotar att skapa en skandal. Zuma blev under sin tid som president känd som polygamist och för att han bland annat uttryckte sin skeptisk över farorna med AIDS. I Huttons verk samsas spelglädjen med ett kritiskt politiskt budskap.

I OutRun (2009) har konstnären Garnet Hertz modifierat det populära bilspelet från 1980-talet genom att använda sig av det senaste inom dagens spelteknik. OutRun var ett arkadspel som bestod av en röd bil, som skulle påminna om en Ferrari Testarossa, som du satt i medan du körde bilen på skärmen framför dig. Hertz har installerat en motor och gjort det möjligt att köra bilen på en riktig väg. Genom att använda argumented reality, som kombinerar den riktiga världen med den virtuella världen, skapas en spelvärld på skärmen som byggs upp med hjälp av data från GPS-koordinator och en karttjänst. Bilden på skärmen har kvar ursprungskänslan av 1980-talets grafik. På så sätt får arkadspelet ett nytt liv, spelestetiken från 1980-talet finns kvar, men kontexten och teknik är samtida. Det är också ett verk som undersöker gränsen mellan vad som är verkligt och vad som är virtuellt, en gräns som blir allt mer otydlig när nya tekniska landvinningar kommer in i vår vardag.

 

 

 

 

 

 

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder
 Rådhuset vid Marktplatz. Foto: Johan Werkmäster

Ensam med Almqvist i Bremen

Det är första gången jag befinner mig i denna nordtyska stad vid floden Weser. Jag kom igår, har sovit ensam en natt i denna stad med drygt en halv miljon ...

Av: Johan Werkmäster | Resereportage | 30 januari, 2015

Benjamin 30

   

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 10 mars, 2012

Barbro Alving-Bang

Cyniskt eller aningslöst? Om ett reportage från Berlinolympiaden 1936

I Svenska dagbladet den 18 augusti 1936, ett tidningsnummer som jag råkat få i min hand, ägnas sporten en helsida och två halva, men så pågår också Berlinolympiaden. Intressantast ...

Av: Ivo Holmqvist | Kulturreportage | 31 augusti, 2017

Allt är trafikens fel

Trafiken påverkar mig. Sedan tre år tillbaka har jag som Eksjöbo lärt mig att köra fortare men jag har blivit ögontjänare på kuppen. Min hastighet växlar numera beroende på antalet ...

Av: Isabella Clevenhag Sörängen | Gästkrönikör | 27 mars, 2012

Sofia Karlsson. Slutprojekt 3

 

Av: Sofia Karlsson | Kulturen strippar | 16 juni, 2012

gudinnor

New Age – flyktväg eller kvinnorörelse i vår tid?

New Age - detta omdiskuterade, mycket breda begrepp som även fungerar som samlingsnamn för olika andliga och spirituella rörelser – kan det sägas utgöra en i vår tid betydelsefull kvinnorörelse? ...

Av: Cecilia Johansson Martinelle | Essäer om religionen | 24 december, 2017

Om ord, flyktingskap och fattigdom

I sitt förord till nyutgåvan av Psykoanalys i vår tid frågar sig författaren Asta Bolin om Stefi Pedersen var psykoanalytiker eller en kulturpersonlighet. "Hon var bådadera. Men i motsats till ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | Essäer | 21 mars, 2011

Cyborger och diskurser

Vilken roll kommer cyborgens identitet spela i framtida kontexter när det inte längre finns något diskursivt kön som upprätthåller sociala och mellanmänskliga relationer? Eller snarare, vilka problem uppstår i människans ...

Av: Lejla Fazlic | Agora - filosofiska essäer | 01 juni, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts