En bemerkning om selvbestemmelse som grunnverdi

Det gis mange ulike verdier og grunnverdier, verdier og grunnverdier som ikke alltid lar seg forene innenfor en og den samme matrise/struktur. Eksempler på verdier og grunnverdier, i denne forstand ...

Av: Thor Olav Olsen | 07 september, 2011
Agora - filosofiska essäer

Den ”okända” svenska deckardrottningen

Varför räknas inte Ulla Bolinder som en av Sveriges deckardrottningar? Jo, jag hör vad ni utbrister: Va-va-vad hette hon? Ulla vemdå? Ulla Bolinder hör inte till de storsäljande svenska deckarförfattarna. Hon ...

Av: Bengt Eriksson | 07 november, 2012
Litteraturens porträtt

Ulf lundell som rockmusiker  Foto betasjufem

Ulf Lundell - 40 år

Ulf Lundell firade 40 år som rockpoet i fjol, ända in på småtimmarna, med en turné, en dubbel-CD hits och den skönt överdådiga, KK-befriade boxen ”Hemåt genom Rift Valley” (68 ...

Av: Stefan Whilde | 02 januari, 2016
Stefan Whilde

Musans förvandling

”Le Ciel est mort” (”Himlen är död”) utropar symbolisten Mallarmés plågade diktjag i poemet ”l’Azur” (1864), som en nästan kuslig föraning av Nietzsches berömda uttalande i Der fröhlichen Wissenschaft (1882): ...

Av: Mattias Lundmark | 03 januari, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Ernest Hemingway and Matador, Antonio Ordonez, by Basque primitive artist,Domingo Uriarte

Domingo Uriarte- Matador och Målare



Domingo Uriarte föddes i Baskien 1894. Föräldrarna var fattiga bönder utan boklig bildning. De fick många barn, men under inbördeskriget dödades flera av syskonen. När Uriarte var tio år såg han en tjurfäktning och blev så fängslad av detta färgrika skådespel att han bestämde sig för att bli matador. Som många andra spanska pojkar började han sin karriär som kringströvande tjurfäktarlärling.




Han lär ha varit förälskad i Greta Garbo som han träffade en gång och målade av. Eftersom han var tjurfäktare har han även målat ett porträtt av Hemingway. Att måla kändes för honom som en kallelse, en religion och han menade att det inte vara så stor skillnad att vara tjurfäktare och målare. Vid 76 års ålder hade han sin första utställning utanför Spanien på Galerie Prisma i Lund.
Domingo Uriarte

Domingo Uriarte

Annons:

Vid sexton års ålder dödade han sin första tjur och kände sig glad och stolt över denna, enligt honom själv, storartade bedrift. 1921 blev han upphöjd till matador i Venezuela. Därefter fäktade han i Colombia, Peru, Panama och Mexiko och blev mycket berömd inom dessa kretsar. Domingo Uriarte skadades flera gånger under sin karriär och inte mindre än tre gånger fick han sista smörjelsen. Så småningom drog han sig tillbaka som aktiv toreador och blev i stället manager till ett flertal kända tjurfäktare.

Uriartes intresse för konst uppstod när han strövade omkring i El Prado i Madrid och såg de stora mästarnas målningar som gjorde ett starkt intryck på honom. Han kände att han själv ville måla och köpte penslar och började träna. Uriarte som förblev ogift tyckte mycket om kvinnor och det blev därför övervägande kvinnoporträtt i hans konst. Han lär ha varit förälskad i Greta Garbo som han träffade en gång och målade av. Eftersom han var tjurfäktare har han även målat ett porträtt av Hemingway. Att måla kändes för honom som en kallelse, en religion och han menade att det inte vara så stor skillnad att vara tjurfäktare och målare. Vid 76 års ålder hade han sin första utställning utanför Spanien på Galerie Prisma i Lund.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Förespråkare säger att tjurfäktning är ett ”omistligt” kulturarv, en spansk tradition som betytt lika mycket som den nationella konsten och litteraturen. Som djurrättsaktivist och vegetarian har jag svårt att ta till mig detta, även om jag kan beundra Uriartes konst. För mig är det obegripligt hur en människa kan utbilda sig till matador med uppgift att plåga och döda ett djur. Inget djur ska orsakas onödigt lidande. Varför undantag för denna så kallade sport eller konstform? Tjurfäktning betraktas idag inte främst som en sport utan mer som improviserad teater med dans, musik och skådespeleri, alltså en konstnärsform, där grymheten ritualiseras. Den recenseras på kultursidorna tillsammans med teater och balett, vilket låter helt horribelt.

Tortyr är inte kultur. Tjurfäktarna, matadorerna är idoliserade och anses som hjältar. Tjurfäktning är en gammal tradition som sägs sitta djupt i den spanska folksjälen. Trots detta har ett flertal arenor lagts ner eller gjorts om till musik-eller sportevenemang. Dalai Lama uppmanade i ett brev Kataloniens parlamentariker att förbjuda denna grymma offentliga sed eller underhållning, som åsamkar oskyldiga djur fruktansvärd smärta. I Katalonien har det alltid funnits en stark opinion mot tjurfäktning och den förbjöds 2012, men tjurrusningen är fortfarande tillåten, något som bör ses som dubbelmoral. Det var bara några hundra år sen avrättningar avskaffades i Sverige, innan ansågs det vara underhållning. Tjurfäktningar är en av de grymmaste former av djurplågeri jag kan tänka mig, tillika ett djurplågeri som är sanktionerat som kulturell tradition. Vissa försvarare hävdar till och med att tjurfäktningen måste k-märkas. I EU finns en lagstiftning som säger att djur är kännande varelser och att hänsyn ska tas till djur i alla lägen, men lagen gör undantag för ”kulturella sedvänjor”, där tjurfäktning räknas in. Att EU bidrar till detta bestialiska, dödande av djur är skandal, då det strider mot allt vad djurskyddslag innebär. Människans grymhet upphör aldrig att förvåna, denna blodiga sport eller konstform som den ofta påstås vara, bör i stället benämnas tortyr eller lustmord.

Tjurfäktning är ett ämne som debatteras alltmer i Spanien och ett flertal konstnärer och författare är starka motståndare till denna förlegade tradition. Garcia Lorca har sagt:” Spanien är det enda landet där döden är ett nationellt skådespel”. Beträffande Hemingway var tjurfäktning inte hans enda barbariska intresse, han jagade också lejon, elefanter och andra vilda djur som nu är fridlysta”.

Jag erinrar mig en annan berömd konstnär, Ivan Aguéli (1869-1917) som ville förändra ett föråldrat samhällssystem och som vände sig mot människans övergrepp mot djuren, vilket bland annat tog sig uttryck i ett ödesdigert skott mot en matador i Sydfrankrike på 1890-talet. För detta fick han endast villkorlig dom, men hans agerande och processen i samband med rättegången ledde till att tjurfäktningar förbjöds i Frankrike. Hur djuren behandlas säger mycket om ett samhälle. Det är sagt att ju högre ett folks kultur är desto bättre har djuren i det landet. Även Spanien bör visa att det är ett modernt samhälle med moderna lagar som skyddar människor och djur.

Lena Månsson

 

Utställning på Höörs konsthall 28/10-19/11 - 2017

Måleri av Lizzie Lundberg visas tillsammans med berättande målningar ur privata samlingar. Verk av Ingeborg Nilsson, Domingo Uriarte, Allan Karlsson, Ernst Gullberg, Carl Ljungberg m.fl. Lena Månsson, konstvetare, bidrar med korta berättelser.

Ur arkivet

view_module reorder

Tankens ambivalens VII

”En bok är en spegel: tittar en apa in Kan förvisso ingen apostel blicka ut.” / Lichtenberg Ambivalent i mina tankar, så även min yttre bild av identitet. Tänker därför skriva fram en ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 18 december, 2013

Livets långfredagar

Är det något speciellt med långfredagar? I många länder, särskilt i Nordeuropa, är gudstjänsterna på långfredagen bland årets mest besökta. I gamla Östtyskland försökte kommunistledarna utrota långfredagen ur befolkningens medvetande ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om religionen | 22 april, 2011

Ulf Stark

En av våra främsta barn-och ungdomsförfattare, ULF STARK, är död, det skedde den…

Framför mig har jag boken Kan du vissla Johanna, från 1992, på omslaget flyger Ulf och Berra med sin drake, den arbetar lugnt i ett oroligt väder, björkarna viker sig ...

Av: Bo Bjelvehammar | Litteraturens porträtt | 24 juni, 2017

Om Bodil Malmsten och hennes senaste bok

Vardagen rör sig framåt på ett smått obegripligt sätt som gör den svårfångad om uppmärksamheten brister bara för ett ögonblick. Nyss var det måndag och snart är det redan helg ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 19 april, 2012

Olästa och omlästa böcker

I den hög av böcker som ligger på golvet, nere till vänster, har jag äntligen börjat botanisera. De är företrädesvis ”äldre” och svenska, och några – men inte alla – ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 05 december, 2017

Stina Kajaso – politisk scenkonstnär med självdistans

Foto: Suzanne Vikström Scenkonstnären Stina Kajaso började med teater redan som sexåring på Vår Teater i Stockholm. Tjugotre år senare använder hon skådespelarkonsten som ett uttryckssätt för att underhålla på gott ...

Av: Suzanne Vikström | Konstens porträtt | 04 Maj, 2008

Isolda Dychauk om rollen som Margarete iSukurovs ”Faust” från 2011

Relativt ovanligt är det med tyska skådespelerskor som har lyckats bli kända för sina älskarinneroller. Två möjliga undantag är Marlene Dietrich och Diane Krüger, men nu har den euroepiska filmen ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 14 januari, 2013

Eckermann och Goethe

  Den unge Johann Peter Eckermann är på väg att möta sitt öde. Själv tror Eckermann att han ska göra en kort visit i Weimar för att få träffa Goethe. Hans ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 03 juni, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.