Du ska va inne, min vän

När jag var yngre hade jag en kompis utanför Växjö vars mamma var en hurtig naturälskare. Detta ledde till att hon jämt försökte få mig och min kompis att gå ...

Av: Anna Nyman | 14 juni, 2009
Gästkrönikör

Percy Bysshe Shelley - en glömd poet

I Anthony Burgess roman A Clockwork Orange har den mest korkade av ultravåldsligisten Alexs kumpaner, Dim, en mask som föreställer "a poet veck called Peebee Shelley".

Av: Björn Kohlström | 05 juli, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Benjamin 23

 

Av: Håkan Eklund | 21 januari, 2012
Kulturen strippar

Füssli, Riefenstahl och nubafolket

Schweiz är ett välkänt textil- och exilland som i modern tid hyst sådana storheter som Lenin, Mussolini och Thomas Mann. Utanför kantonernas under århundraden försvarade riksgränser är det mindre känt ...

Av: Bo I. Cavefors | 06 september, 2013
Essäer om konst

Gåramålaren Carl Ljungberg från Hammenhög



Kringvandrande målare var en vanlig syn på landsbygden för hundra år sen, särskilt i Skåne. De knackade på hos bönderna och erbjöd sig att måla av gården för mat och husrum och kanske lite kontanter




Carl Ljungberg var både noga och inte noga med verkligheten. Han var specialist på trädgårdar och vek alltid ner trädgårdarna under husen för att alla detaljer skulle synas. Det var en teknik som redan de gamla egypterna använde och den gillades av husfolket men kritiserades av de mera perspektivtrogna gåramålarna. Han påverkade och förändrade verkligheten.

Annons:

Gåramålare (gårdsmålare) är ett skånskt ord som introducerades 1970 och som sedan spridit sig till övriga Sverige. Gåramålningarna har ofta en naiv karaktär och kännetecknas av detaljrikedom, ofta förskönades motiven. Om det saknades gardiner i fönstren målade gåramålaren ändå gardiner för att gården skulle se ståndsmässig ut. Ibland förvrängdes perspektivet för att alla byggnader skulle synas på tavlan. Bland rika människor med stora hus var det sedan århundraden vanligt att få huset, herrgården eller slottet avmålat. Men bland folk med blygsammare resurser blev detta alltså ett mode från 1800-talets senare decennier och som levde kvar under mellankrigstiden. På 1950-talet erövrade flygfotot landsbygden och de gamla gåramålningarna hamnade på vinden. Många hann förmodligen förstöras innan den här formen av folkkonst började uppmärksammas.

Gåramålningarna och deras upphovsmän har idag fått stor uppmärksamhet. Det finns samlare av gåramålningar och det har forskats kring dem, gjorts utställningar och skrivits ett flertal böcker. Även om dessa målningar inte tillhör den etablerade konsten är ett flertal av konstnärerna kända och omskrivna. I bokenCarl Ljungberg Gåramålaren från Hammenhög har Kjell Nilsson skrivit om en av de mest berömda av dessa kringvandrande konstnärer. Carl Ljungberg föddes i Ljungby 1856 av välbärgade föräldrar. Det var förmöget folks privilegium att studera på den tiden, och detta är väl förklaringen till att Carls bror, Edvard fick börja studera. Eftersom brodern dog i unga år så fick Carl rycka in med målet att bli präst. I stället för att bli präst reste han till Paris och Ryssland, där han tydligen studerade konst. Författaren har inte kunnat ge svar på frågan var Carl Ljungberg befann sig åren 1882-1895, då han lärde sig att måla och började praktisera sitt yrke. Som före detta husar kom han 1896 till Hammenhög där han gifte sig med en tämligen förmögen kvinna. De får fyra barn, men två döttrar dog i späd ålder och även en son dör i spanska sjukan.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I ateljén i vindsrummet målade Carl romantiska landskap. Här förbereder han också sina gåramålningar, han grundar linneduken och spänner den på ram. Rationell som han är målar han även dit himlen i förväg där hemma. Bostaden i Hammenhög fungerar långa tider närmast som reträttplats mellan de längre eller kortare målar- turnéerna runt om i Skåne. Av en gåramålare fordras först och främst en klar redovisning av vad gården förmår. Kännetecknade för en gåramålning och det som skiljer den från en målning av en gård är det kanske osannolika och därför spännande perspektivet och detaljrikedomen samt framtoningen av statussymboler som t.ex. en flagstång, den nyinköpta traktorn, sånings- och slåttermaskinen som visas upp. Gårdens förnäma läge framhäves, gärna upphöjd på en kulle så att den otroligt välansade trädgården också syns i alla detaljer. Allt ska synas och inte fördunklas. Gåramålningen förmedlar till vår tid värdefulla upplysningar om det gamla bondesamhället. Den ger upplysning om färgen på husen, bysmedens verktyg, trädgårdens utformning etc. och har därför stort kulturhistoriskt värde.

Carl Ljungberg var både noga och inte noga med verkligheten. Han var specialist på trädgårdar och vek alltid ner trädgårdarna under husen för att alla detaljer skulle synas. Det var en teknik som redan de gamla egypterna använde och den gillades av husfolket men kritiserades av de mera perspektivtrogna gåramålarna. Han påverkade och förändrade verkligheten. På en gård sa bonden att Ljungberg fick komma tillbaka något annat år när man bytt ut halmtaket mot papptak. Då sa Ljungberg: ”jag kan måla dit ett papptak i stället för halmtaket”. När han var färdig skyndade sig bonden att lägga på papptaket för att verkligheten skulle stämma med tavlan.

Carl Ljungberg betraktades nog av folk i bygden som något av en bohem. Ingen hemma- sittare kan väl bli en rätt gåramålare. Förmodligen ska man ha vandringslusten i sig. Redan hans tidigare yrke som husar tycktes kanske något främmande och att gå omkring och måla gårdar ansågs nog inte som något ordentligt yrke. Men detta hindrade inte att han genom sitt belevade uppträdande och glada humör var välsedd av alla. Men kanske var Carl Ljungberg i sig själv en lite orolig natur. När han var 18 år hade en äldre bror drunknat, båda föräldrarna var avlidna och en äldre bror hade emigrerat till Amerika. Carl som inte var myndig blev ekonomiskt beroende av sin äldste bror. Därtill kände han sig troligtvis misslyckad genom att inte ha fullföljt sina studier. Det var kanske därför inte så egendomligt att han bröt upp och sökte ny tillvaro som militär. Han lämnade sin hembygd som han förmodligen aldrig återsåg. När Carl Ljungberg kommer till Hammenhög kallar han sig artist, men på hans gravsten – han dog 1937 - står titeln landskapsmålare. Benämningen gåramålare uppkom först i samband med utställningen ”Gåramålare” på Österlens museum i Skåne 1970.

Här utgavs en skrift som inleds på följande måleriska sätt: ” Flaggan smäller i blåsten, röken ringlar sakta emot frostig sky, formsköna kossor posera kring en röstenad gård, lövrika träd och väldiga vindflöjlar peka mot himlens blåa stackmoln. Tingen är talrika: blårandiga gardiner pynta fönstren, prunkande av krukväxter, vita stenar kransa trädgårdens blomsterkullar, kaffebordet väntar i lövsalen. Rader av bikupor, byasmedens redskap, äppelträd blomma, mjölka- skjutsen skramlar ut och omnibussen in! Allt där- från 1900 till 1940- inom gåramålningens ram”. 

Lena Månsson

 

Utställning på Höörs konsthall 28/10-19/11 - 2017

Måleri av Lizzie Lundberg visas tillsammans med berättande målningar ur privata samlingar. Verk av Ingeborg Nilsson, Domingo Uriarte, Allan Karlsson, Ernst Gullberg, Carl Ljungberg m.fl. Lena Månsson, konstvetare, bidrar med korta berättelser.

Ur arkivet

view_module reorder

Den rasjonalistiske metafysikkens røtter

Herakleitos(540 – 480 f.Kr.) betegnet den kosmiske makt med 'Logos'(Ordet). Hva er rasjonalistisk metafysikk, e.g. hva er den filosofiske diskursen 'rasjonalistisk metafysikk' om – hva går den ut på? En første ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 23 augusti, 2011

Solidarisk matematik

Åldringsvård är inget uppenbart sexigt ämne. Åldringsvård vilar ofta i medieskugga istället för att synas som en av samhällets stora angelägenheter. Ibland faller ljuset in trots allt. För några år ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer om samhället | 18 Maj, 2009

De jämtska -vin-namnen. En betydelsefull ortnamnstyp och dess öden och äventyr i tradition…

Hägra, Härke, Höla, Knytta, Knöva, Kövra, Rista, Skickja, Ösa, Rätan, Grytan, Rödön, Silje och Välje är namn på orter i gamla betydande jämtbygder. Vad de på urnordisk tid betydde är ...

Av: Håkan Roos | Essäer om samhället | 02 december, 2014

Tiziana Luciani Foto: Chicco Fratta

Det är medvetenheten om kön och genus som skapar vår identitet

Tiziana Luciani är psykoterapeut och författare, hon föddes i Rom men bor i Perugia. På grund av sitt arbete reser hon ofta i Italien och utomlands. Jag har alltid uppskattad ...

Av: Guido Zeccola | Porträtt om politik & samhälle | 10 mars, 2015

Blomgubben / över huvudet taget

Vad betyder vackert för dig egentligen, plus något mer? Såklart kan de va skönt behagfullt, fåfängt i en gliring, taggat explosivt. Har vackert någonting med verkligheten att göra, över huvudet ...

Av: Kenneth Rundberg | Utopiska geografier | 01 november, 2010

En målning av Melker Garay. Detalj

Begreppet Gud

Melker Garay och Gud.

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 14 februari, 2016

William Wordsworth Franska revolutionen som den i början tedde sig för anhängarna

Den romantiske poeten William Wordsworth (1770-1850) är mest känd för poesi med naturen som föremål och med meditativ grundstämning. På senare år var han konservativ, och utnämndes 1843 till Poet ...

Av: William Wordsworth | Utopiska geografier | 22 juli, 2013

Brott och straff 4 Jordabalkens potens - köpekontraktets konsistens

När fast egendom står på spel blir arma människor som förbytta och antar paragrafiska skepnader. I egendomens förbannelse blir lagarna till magiska redskap, hävstänger för trollkonster och förklädnader och möjliga ...

Av: Benny Holmberg, | Essäer om konst | 17 november, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.