Blanchot och Levinas med några vänner i Stradsbourg i slutet av 1920talet

Maurice  l'obscur

I sin intressanta artikel om surrealisten André Breton och hans tre romaner "Nadia", "Galen Kärlek" och "Arcane XVII" citerar Guido Zeccola vad Maurice Blanchot hade att säga om den första: ...

Av: Ivo Holmqvist | 03 juni, 2016
Litteraturens porträtt

En tyrann i tiden – Re Orso på Opera Comique

Det finns många sätt att börja en opera på. Det behöver inte vara med ouvertyren, även om det är det vanligaste. Ouvertyren kan man dessutom lägga i slutet av operan ...

Av: Ulf Stenberg | 26 Maj, 2012
Kulturreportage

Om Nijinskys teckningar

Bild och ande är på något sätt oskiljaktiga hos Nijinskys tecknade motiv värld. De linjer han skapar och återger med krita, kol, grafit, pastell eller olika sorters tusch och vattenfärger ...

Av: Jonas Lindman | 29 mars, 2012
Gästkrönikör

Andlighet och psykisk hälsa

Författaren Kerstin Stina Carlsson (1934-2003) berättar i sin självbiografi Transcendens eller psykos? om en sökares öde och beskriver hur hon genom svåra andliga kriser slutligen når fram till hälsa och ...

Av: Lena Månsson | 23 mars, 2009
Essäer om religionen

Giovanni Scognamillo Foto Yücel Tunca

Den mångfacetterade Giovanni Scognamillo



Giovanni Scognamillo gick bort den 8 oktober 2016, 87 år gammal. Han har inspirerat många författare och har blivit en kultpersonlighet i Turkiets litteraturkretsar.
Vem var han då?


Giovanni Scognamillo var en turkisk filmhistoriker, vampyrforskare filmkritiker, och bildkonstnärer.
Han föddes och växte upp i Istanbul och kommer från en så kallad levantin-familj. I Turkiet kallas människor som har kommit till Turkiet från väst och har bott där i flera generationer, levantiner.
vampyren. Foto Yücel Tunca

vampyren. Foto Yücel Tunca

Annons:

Giovanni Scognamillo var en turkisk filmhistoriker, vampyrforskare filmkritiker, och bildkonstnärer.
Han föddes och växte upp i Istanbul och kommer från en så kallad levantin-familj. I Turkiet kallas människor som har kommit till Turkiet från väst och har bott där i flera generationer, levantiner.

Med fransk mamma och italiensk pappa fick Scognamillo en mångkulturell familj och uppväxt. Han talade fem språk flytande; engelska, franska, italienska, grekiska och turkiska. Han var den förste skribent som skrev och uppmärksammade Lovecraft och Edgar Allan Poe i de turkiska tidningarna. I dag finns ett uppmärksammat science-fictionpris i hans namn, Gio-priset, som delas ut varje år vid en ceremoni i Istanbul.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

När jag mötte Giovanni var han lite trött, rökte oavbrutet, tittade på en bild av Edgar Allan Poe på väggen och sade:

"Poe är min förebild. Tyvärr levde han ett mycket olyckligt liv, men han var en fantastisk författare."

Giovanni skrev under sin långa karriär för många olika tidningar, i Turkiet och Frankrike, Italien och USA. Några magasin han publicerats i är amerikanska Famous Monster of Filmland och franska V Magazine.

Han berättar: "Före internet var det svårare att kommunicera med människor, speciellt med dem som bodde utomlands. Men människor var mer nyfikna på varandra, och det fanns en tradition att skriva till varandra, många och långa brev.
En dag när jag promenerade i Istanbul hittade jag ett utländskt sci-fi-magasin. På sista sidan fanns en lista på de internationella sci-fi tidningarna och jag skickade brev till alla som stod i listan. En av dem var tidningen Famous Monsters of Filmland, som hade Forest J. Ackerman som redaktör. Han gillade det jag skrev och snart var jag en av tidningens skribenter."

Ackerman, som gick bort 2008, och Scognamillo träffades aldrig, men de blev goda vänner, genom sina brev till varandra. Ackerman skickade en hel del material till Scognamillo, som en handskriven novell av Lovecraft.

"Ackerman älskade science fiction. Han producerade tidningen Vampirella och var agent åt flera av de största sci-fi-författarna. Famous Monsters var en kulttidning och jag träffade många personer genom tidningen. En av dess läsare, regissören John Carpenter, var ännu inte känd då. Han läste troget mina artiklar och skickade mig en dag ett magasin han hade skrivit och ritat för hand."

maga2

Foto Yücel Tunca

I franska V Magazine skrev Giovanni många berättelser på franska som publicerades med illustrationer av Jean Claude Forest, skapare av Barbarella comics.

"Jean Claude Forest skapade Barbarella för V Magazine 1962. Han var också tecknare och gjorde många av tidningens illustrationer. Jag skrev en deckarserie i V Magazine som utspelar sig i Grekland."

Giovanni Scognamillo var den förste person som skrev ner den turkiska filmhistorien. Han producerade många turkiska filmer och var ibland även med som skådespelare. Han bodde i hela sitt liv i Beyoglu, i centrala Istanbul, med en dörr som stod öppen för alla. Biblioteket i hans hem var en populär samlingsplats för unga sci-fi- och fantasy-älskare. I dag innehåller Giovannis bibliotek den största samlingen vampyrlitteratur i Turkiet.

Varför just vampyrer? Giovannis svar var enkelt:
"Jag ville fokusera på vampyrer för att jag tänkte att det skulle vara intressant och att det skulle få uppmärksamhet. Det fanns ingen som kunde något om vampyrer vid den här tiden och de visade sig vara väldigt intressanta."

Aylin Ünal

Ur arkivet

view_module reorder

Höll tyst för att fånga rösten

En intervju med José James Innan José James släppte kontrollen och debuten The Dreamer höll han tyst i tre år, spelade in i två år och skrev spaltmetrar som slängdes ...

Av: Gustav Broms | Musikens porträtt | 27 juni, 2008

Analys av Kvasirmyten

1. Sammanfattning av innehållet i Kvasirmyten Enligt Snorres tolkning i Skaldskaparmál var mjöden en produkt av freden mellan asar och vaner. För att befästa freden spottade bägge parter i ett kar ...

Av: Kristian Pella | Essäer om religionen | 25 mars, 2012

En Londonresa

Jag inleder min sommarvecka i London med att åka dubbeldäckare… Inte den klassiska Routemastermodellen – EU-regler stoppade de där charmiga gamla modellerna där man via en öppen bakre perrong kunde ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 15 oktober, 2013

I den grymmaste av månader… Passionstid

Vi som lever i denna avförtrollade tid, nära nog utan någon levande anknytning till myter och den visdom de bar på, rester av den tradering vårt förhistoriska arv bevarat, har ...

Av: Oliver Parland | Essäer om musik | 14 april, 2017

Vi måste utvecklas tillsammans för att mänskligheten skall leva vidare. Intervju med Anders…

2009 började han med stand up comedy efter att ha stått på kabaré-scen redan under förskoletiden och därefter spelat teater, spelat i band, spelat mer teater och spelat i fler ...

Av: Anna Nyman | Reportage om scenkonst | 31 juli, 2013

Jubileum och gemenskap på Öland Roots

Tidigt på torsdag morgon är redan festivalen igång. Inne på festivalområdet är det full rulle med att soundchecka, dekorera och bygga scener. Ingen tycks störas av den höga musiken trots ...

Av: Liv Meijer Nordgren | Kulturreportage | 22 juli, 2013

Theo Jansen,

Vindljud och vindkraftodjur

Vindkraftverk uppfattas av en del som ett störande inslag i miljön. De är stora, fula och låter, men om man istället överlåter åt konstnärer och arkitekter, snarare än ingenjörer att ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 03 oktober, 2015

Himlens suveränitet

Himlen är alldeles klar. Bestulen på alla de moln som den var fylld av i gryningen. Och den tidiga timmens rödrosa färg, som låg likt nyvaken på den avlägsna, tunna ...

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 30 juni, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.