Jean Genet – Poetikern med döden som frihet

Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om icke vetekornet faller i jorden och dör,så förbliver det ett ensamt korn; men omdet dör, så bär det mycket frukt. (Johannes12:24) Att uppenbart få en stark ...

Av: Göran af Gröning | 11 september, 2014
Litteraturens porträtt

Queer Tango och Tantrisk Buddhism

Sex är nog inte mänsklighetens bästa ämne. Konstigt och märkvärdigt kan det tyckas, efter som sex ju betingar själva vår existens. Men så har också, under epokernas gång, sådana filosofier ...

Av: Annakarin Svedberg | 02 april, 2011
Essäer om religionen

I begynnelsen var ordet. Om Inger Christensen

Inger Christensen (1935 – 2009) var definitivt en av nordens mest betydande poeter och essäister under nästan 50 år. I Sverige må hon mest ha varit känd som poet och ...

Av: Carsten Palmer Schale | 18 november, 2011
Essäer om litteratur & böcker

 LOVE dataprogram ur David Ahls bok BASIC Computer Games (1978)

Den tidiga datakonsten

LOVE fyra bokstäver för kärlek är popkonstnären Robert Indianas mest kända verk. Det skapades 1964 som ett julkort för Museum of Modern Art. På vykortet ser man de röda bokstäverna ...

Av: Mathias Jansson | 31 mars, 2016
Essäer om konst

Lars Erik Falk Skulptur i stål vid Norrköpings Konstmuseum CC by 2.0

Lars Erik Falk och de 73 gradernas skönhet



Att bli förknippad med ett gradantal. Vem vill det? Det låter lite torrt och tråkigt. Skulptören Lars Erik Falk vill det, eller kanske riktigare, har blivit det. Hans stålblanka skulpturer har en lutning på 73 grader, liksom motiven på en del reliefer och grafiska blad. Men det är i först hand skulpturerna man tänker på, där de står i stadsmiljön och pekar rakt upp, nej, inte riktigt rakt upp utan avviker något till 73 graders vinkel.

 


Rena linjer och rent spel kom jag in på i min text om Sven Frödin. Lars Erik Falk, som också klassificerar sig som konkretist, passar väl in den formuleringen, och där kommer de 73 graderna också in. De bidrar med rörelse, bara genom en lätt justering av den uppåtriktade rörelsen vilket ger skulpturerna en påtaglig dynamik och även en viss dramatisk touch. De genomgår härmed en märklig metamorfos från nyttigt byggelement till onyttig konst. Det vill säga till ett fenomen, ett objekt, som endast duger till att vara just det, nämligen konst. De avnyttifieras.
I Ulf Stenbergs ägo

I Ulf Stenbergs ägo

Annons:

De mår bäst i det fria, öppna landskapet (Lindhagens plan, där bebyggelsen dock krupit allt närmare) men mäktar även med trängre sammanhang, som tunnelbanestationer (Kista). Säkert beroende på att de är så självsäkra. Definitiva. Det handlar om magnifikt påstridiga statements i aluminium. De finns i flera storlekar, från de jättelika till de domesticerade, och i olika täthetsgrad, det vill säga med olika antal aluminiumstänger, målade eller icke målade i rena grundfärger.

Rena linjer och rent spel kom jag in på i min text om Sven Frödin. Lars Erik Falk, som också klassificerar sig som konkretist, passar väl in den formuleringen, och där kommer de 73 graderna också in. De bidrar med rörelse, bara genom en lätt justering av den uppåtriktade rörelsen vilket ger skulpturerna en påtaglig dynamik och även en viss dramatisk touch. De genomgår härmed en märklig metamorfos från nyttigt byggelement till onyttig konst. Det vill säga till ett fenomen, ett objekt, som endast duger till att vara just det, nämligen konst. De avnyttifieras.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Föreställ er motsatsen, att aluminiumstängerna pekar rakt upp. Det skulle, är jag övertygad om, resultera i något banalt och nyttigt. I just ett byggelement (som enbart väntar på ytterligare byggelement). Hur som helst vore det tömt på dynamik och dramatik. De 73 graderna gör skillnad. Hela skillnaden.

Det är på sätt och vis fråga om en reducering av uttrycksmedlen, samtidigt som det handlar om en maximering av uttrycket. Lite av en tvåvägsrörelse utan att man upplever det som en sådan. Det handlar om skulpturens inneboende energi, dess estetiska generator. För att uttrycka det lite filosofiskt-estetiskt. Det sanna är det sköna, sade man på sjuttonhundratalet, i upplysningens tidevarv. Det enkla är det sköna, säger man kanske idag, i förvirringens dito.

Lars Erik Falk började sin konstnärliga bana hos Otte Sköld och Isaac Grünewald på fyrtiotalet, åkte till Paris 1949 och var flitig besökare på Denise Renés galleri där den konkreta konsten och dess utövare fylkades, bland andra Olle Baertling och Auguste Herbin.

Från 1961 ägnade han sig helt år skulpturen. Den moderna tekniken och de nya materialen gick hand i hand med nya estetiska idéer. Helt andra möjligheter och horisonter öppnade sig. "The sky is the limit", brukar man säga. Det gäller i högsta grad för Lars Erik Falk och hans moduler, som kan föra tankarna till avskjutningsramper för rymdraketer. Där finns hur som helst en tydlig riktning uppåt mot nya himlar, där till slut oändligheten tar vid.

Lars Erik Falk och hans skulpturer blir kvar på Jorden, där han själv trampat fram i 94 år och fortsätter att vara de 73 graderna och deras oändliga skönhet trogen.

Ulf Stenberg

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Sekvens ur Viking Eggelings Diagonalsymfonin.

En bildsymfoni på diagonalen

Jag tror det var 1997 eller möjligen året efter som jag hade stämt möte med filmforskaren Gösta Werner på Fylkingen, där det samma kväll skulle visas några av Hans Richters ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 28 februari, 2016

Främlingen främmandegjord blir en vän

1800- och 1900-talslitteraturen är full av flanörer; från den mållösa strövaren Peter Walsh i Virginia Woolfs ”Mrs. Dalloway” till modernismens promenerande variant av Odysseus, Leopold Bloom i James Joyces ”Odysseus” ...

Av: Matilda Amundsen Bergström | Reportage om scenkonst | 24 maj, 2012

Kunskapsträdets skuldror och luckorna mellan 1

Kunskapsträdets skuldror och luckorna mellan, om skulle gro bort vetskap. Full omnibussen hade sin en färg till yttre, byggnad vid gräsgrönt som nästan station här liknad något åt i höst ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 11 oktober, 2012

Stefan Whilde

Den svenska dystopin – om hälsofrihet som utopi

Den bästa av världar kallas ibland för utopi. Utopin är ett idealsamhälle; romantiskt, ouppnåeligt eller rent av löjligt (främst inom politisk retorik). Ordet kommer från grekiskan (ingen plats). Motsatsen till ...

Av: Tidningen Kulturen | Stefan Whilde | 01 november, 2016

Att lyssna till sfärernas vidunderliga musik

Det har skrivits åtskilliga spaltmetrar om kontroversen kring användningen av Ligetis musik i Kubricks film 2001. Redogörelserna för de juridiska turerna är delvis motsägelsefulla. Klart är i alla fall att ...

Av: Svante Karlsson | Essäer om musik | 30 oktober, 2013

Verdier og verdiskaping

Innledning I den globaliserte verden, det vil si innenfor den materielle kulturverden, er det som teller som verdier knyttet til økt materiell produksjon, for, ut fra nåtidens sjargong, er det den ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 08 januari, 2013

Painting showing the martyrdom of Perpetua, Felicitas, from the Menologion of Basil II Public Domain

Även i dag är myten starkare än sanningen

Myten berättar, att det Romerska kejsardömet som bildades ur Romerska republiken år 27 f. Kr., förföljde kristna. ”Den stora förföljelsen”, den som gett upprinnelser till en uppsjö martyrberättelser om arla ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 06 mars, 2016

Sagornas och poesins Värmland

Det måste ligga i generna. Eller är det inspirationen från de djupa skogarna, de gröna slätterna och himlen som speglar sig i de många sjöarna? Någonstans finns förklaringen att Värmland väcker ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 07 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts