Demonernas domptör. Om Bertil Malmberg

Crister Enander skriver ett rörande porträtt av den svenske diktaren Bertil Malmberg. Han har beslutat sig för att hemsöka min enkla boning. Han lämnar mig inte ifred. Inte för ...

Av: Crister Enander | 18 april, 2011
Litteraturens porträtt

Intoleransens spelregler

I dagarna publicerades Forum för levande historias rapport Antisemitism och islamofobi – utbredning, orsaker och preventivt arbete. Det är ett viktigt arbete, och den komparativa ansatsen kan ytterligare hjälpa oss ...

Av: Simon Sorgenfrei | 26 augusti, 2011
Essäer om religionen

Klaustrofobisk skräck utlovas på Spårvägsmuséet

I mitten av april gör skräcken entré bland tunnelbanevagnarna på Spårvägsmuséet i Stockholm. Teaterföreställningen Silverpilen 21.32 är ett samarbete mellan muséet och Minerva Produktion där man använder tunnelbanevagnen som arena ...

Av: Marcus Ridung | 26 mars, 2012
Reportage om scenkonst

Erik Larson i odjurets trädgård

Erik Larson på amerikanska västkusten, han bor i Seattle, är född 1954 och med förflutet som Staff Reporter på Wall Street Journal. Han har också varit flitig i den periodiska ...

Av: Ivo Holmqvist | 04 mars, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Lars Erik Falk Skulptur i stål vid Norrköpings Konstmuseum CC by 2.0

Lars Erik Falk och de 73 gradernas skönhet



Att bli förknippad med ett gradantal. Vem vill det? Det låter lite torrt och tråkigt. Skulptören Lars Erik Falk vill det, eller kanske riktigare, har blivit det. Hans stålblanka skulpturer har en lutning på 73 grader, liksom motiven på en del reliefer och grafiska blad. Men det är i först hand skulpturerna man tänker på, där de står i stadsmiljön och pekar rakt upp, nej, inte riktigt rakt upp utan avviker något till 73 graders vinkel.

 


Rena linjer och rent spel kom jag in på i min text om Sven Frödin. Lars Erik Falk, som också klassificerar sig som konkretist, passar väl in den formuleringen, och där kommer de 73 graderna också in. De bidrar med rörelse, bara genom en lätt justering av den uppåtriktade rörelsen vilket ger skulpturerna en påtaglig dynamik och även en viss dramatisk touch. De genomgår härmed en märklig metamorfos från nyttigt byggelement till onyttig konst. Det vill säga till ett fenomen, ett objekt, som endast duger till att vara just det, nämligen konst. De avnyttifieras.
I Ulf Stenbergs ägo

I Ulf Stenbergs ägo

Annons:

De mår bäst i det fria, öppna landskapet (Lindhagens plan, där bebyggelsen dock krupit allt närmare) men mäktar även med trängre sammanhang, som tunnelbanestationer (Kista). Säkert beroende på att de är så självsäkra. Definitiva. Det handlar om magnifikt påstridiga statements i aluminium. De finns i flera storlekar, från de jättelika till de domesticerade, och i olika täthetsgrad, det vill säga med olika antal aluminiumstänger, målade eller icke målade i rena grundfärger.

Rena linjer och rent spel kom jag in på i min text om Sven Frödin. Lars Erik Falk, som också klassificerar sig som konkretist, passar väl in den formuleringen, och där kommer de 73 graderna också in. De bidrar med rörelse, bara genom en lätt justering av den uppåtriktade rörelsen vilket ger skulpturerna en påtaglig dynamik och även en viss dramatisk touch. De genomgår härmed en märklig metamorfos från nyttigt byggelement till onyttig konst. Det vill säga till ett fenomen, ett objekt, som endast duger till att vara just det, nämligen konst. De avnyttifieras.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Föreställ er motsatsen, att aluminiumstängerna pekar rakt upp. Det skulle, är jag övertygad om, resultera i något banalt och nyttigt. I just ett byggelement (som enbart väntar på ytterligare byggelement). Hur som helst vore det tömt på dynamik och dramatik. De 73 graderna gör skillnad. Hela skillnaden.

Det är på sätt och vis fråga om en reducering av uttrycksmedlen, samtidigt som det handlar om en maximering av uttrycket. Lite av en tvåvägsrörelse utan att man upplever det som en sådan. Det handlar om skulpturens inneboende energi, dess estetiska generator. För att uttrycka det lite filosofiskt-estetiskt. Det sanna är det sköna, sade man på sjuttonhundratalet, i upplysningens tidevarv. Det enkla är det sköna, säger man kanske idag, i förvirringens dito.

Lars Erik Falk började sin konstnärliga bana hos Otte Sköld och Isaac Grünewald på fyrtiotalet, åkte till Paris 1949 och var flitig besökare på Denise Renés galleri där den konkreta konsten och dess utövare fylkades, bland andra Olle Baertling och Auguste Herbin.

Från 1961 ägnade han sig helt år skulpturen. Den moderna tekniken och de nya materialen gick hand i hand med nya estetiska idéer. Helt andra möjligheter och horisonter öppnade sig. "The sky is the limit", brukar man säga. Det gäller i högsta grad för Lars Erik Falk och hans moduler, som kan föra tankarna till avskjutningsramper för rymdraketer. Där finns hur som helst en tydlig riktning uppåt mot nya himlar, där till slut oändligheten tar vid.

Lars Erik Falk och hans skulpturer blir kvar på Jorden, där han själv trampat fram i 94 år och fortsätter att vara de 73 graderna och deras oändliga skönhet trogen.

Ulf Stenberg

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

En bemerkning om Claude Monet og livsvirksomheten hans

Oscar Claude Monet, som var Monet's fulle navn, ble født i Paris, den 14. november, 1840.  Foreldres navn var Louise-Justine Monet og Adolph Monet. Fra før av hadde ekteparet Monet ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 06 juli, 2010

Han vägrade att dö

Elias CanettiDöden var den yttersta och största förolämpningen mot människan. Elias Canetti förklarade ett privat krig - ett ensamt korståg - mot döden. Han gjorde det envist, styvnackat och utan ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 16 mars, 2009

Stigmatisering är ett historiskt begrepp när det gäller samhällets syn på psykisk…

Begreppet stigmatisering används ofta i samhällsdebatten. Ordet stigmatisering kan härledas från grekiskans stigma som betyder (bränn) märke, fläck. Ordet kan härledas till en medeltida (ligatur) av bokstäverna sigma och tau ...

Av: Gunilla Dored | Essäer | 25 maj, 2011

Språk

Efter illusionen om att kunna förstå och om att kunna förklara, efter illusionen om en vilken som helst form av kommunikation och samförstånd, vill jag återkomma till ett stadium (som ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 13 maj, 2016

En arbetslägenhet i Stockholm

- Varför ser man aldrig dig i en mjukt stoppad möbel i tv? Är du bitter? - Jag har undrat med vilken saklig motivering Dagens Nyheter, Expressen, Kulturradion och så vidare ...

Av: Peter Lucas Erixon | Utopiska geografier | 04 januari, 2010

De långa nätterna på de iskalla perrongerna

tid Allt utförs under ständig observation av tiduret i Korridoren, detta enväldiga kvarnhjul som hugger ned existensen i små ogina sekvenser. Det är också en vardaglighet som tränger på ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 01 juli, 2011

William Blakes tankevärld

Det andliga klimatet: en kort historikUnder renässansen fanns en bildpoesi, Emblem-Poetry. En bildpoesi som byggde på den vid denna tid rådande mystikens kosmologi. Blake kan räknas till efterföljarna av denna ...

Av: Violet Tengberg | Essäer om konst | 16 december, 2010

Pino Masi och det italienska ärret Intervju med Roan Johnson

På den italienska filmfestivalen den 4 – 7 oktober på biografen Sture visades bland annat filmen ”Högst upp på listan” (I primi della lista), en skruvad komedi med allvarliga undertoner ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 23 oktober, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.