Tidens flod

Tankar vid Tidens flod

Att födas är inte religion. Att dö är inte religion. Eller är det? Mellan födelse och död försöker människan leva så gott hon förmår, och under den tiden ägnar hon ...

Av: Percival | 31 oktober, 2015
Essäer om litteratur & böcker

"Allt är en del av processen"

Warpaints 2010 var fullt av turnéer och uppmärksamhet kretsande kring det mångfacetterade debutalbumet "The Fool". Kvartetten från Los Angeles, bestående av Jenny Lee Lindberg (bas, sång), Emily Kokal (gitarr, sång) ...

Av: Carl Abrahamsson | 29 januari, 2011
Musikens porträtt

De farligaste fängelserna har osynliga galler. Om Tariq Ramadan

I en tid då Sverigedemokraterna pekar ut muslimska invandrare som orsak till allt ont i det svenska samhället och då flera europeiska länder infört en islamofobisk lagstiftning genom förbudet mot ...

Av: Bo Gustavsson | 01 november, 2010
Essäer om samhället

Gamla staden i Riga Foto CC BY-SA 3.0

Ryssarna i Baltikum

Riga är Lettlands vackra huvudstad vid floden Dünas(Daugava) mynning i Östersjön. 2014 var staden med all rätt Europas kulturhuvudstad. Otaliga sevärdheter lockar. Riga var också en viktig industristad under ...

Av: Rolf Karlman | 21 augusti, 2016
Reportage om politik & samhälle

Där vatten möter vatten  Foto Ulrika Florin

Den mångfacetterade Ulrika Florin



Tidningen Kulturen kommer framöver också att fokusera på forskning inom kulturområdet. Vår första artikel är ett möte med skulptören och filosofidoktorn Ulrika Florin.


Hennes fokus är i avhandlingen konstnären. Men även beställaren kan ha något av lära av studien, att inte styra för hårt eftersom det kan ge avkall på kvaliteten. En viss improvisation bör alltså tillåtas, vilket innebär ett visst risktagande.
Nattfolk Divan Foto Ulrika Florin

Nattfolk Divan Foto Ulrika Florin

Annons:

Ulrikas väg från skulpterandet till forskningen har varit lång och slingrig. Men i korthet: ett antal år som skulptör, i stor utsträckning med konst i det offentliga rummet, och en Masterutbildning vid Konstfack ledde till EU-projektet Konstpaus. Där lärde hon sig umgås med myndigheter och tjänstemän, skriva underlag för nämndbeslut, EU-ansökningar och EU-rapporter.

Med dessa erfarenheter som grund började Ulrika närma sig forskningen, och då på Mälardalens Högskola. Hon avlade en licentiatexamen 2010 och slutligen en doktorsexamen förra året.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det har varit de egna konstnärliga erfarenheterna som legat till grund för forskningen. Men viktigt för antagningen till forskarutbildningen var också att hon redan hade hanterat finansiering av projekt. En färdig finansiering av ett forskningsprojekt är en avgörande faktor för antagning som doktorand. Men det var inte enkelt att byta bana:

-Jag hade så många frågor jag funderade över, men jag tvingades välja ut en bit i allt detta, konkretisera mina frågor till forskning. Sen måste man också lära sig att bli forskare, att skriva vetenskapligt, leta referenser osv.

Att utövande kulturarbetare blir forskare är ännu inte så vanligt. Först 2011 blev det också möjligt för de konstnärliga utbildningarna att ha forskarutbildningar och att examinera doktorer.

- Jag kände mig först lite främmande på en högskola, där så många ägnade sig ät det tekniska området, med innovationer och produktrealisering till exempel. Även om det tagit för mig att acceptera det vetenskapliga har det också tagit tid för forskningen, att acceptera en kulturarbetare som forskare.

- Men situationen förändras nu. Och jag har kollegor som utifrån en konstnärlig eller kulturell utgångspunkt blivit forskare. En kollega har t.ex. skrivit en avhandling, byggd på studier av jazzmusikers improviserande.

Våra gemensamma erfarenheter är dock JB att det är när man disputerat som man har en plattform att stå på.

I sin egen avhandling och forskning studerade Ulrika problematiken att utifrån ett uppdrag kommunicera en konstnärlig idé gentemot beställaren. Här handlar det om att konstnärens skicklighet i att hantera skisstekniker.

- Skisserna är ett centralt problemområde i min avhandling. Att kunna kommunicera den konstnärliga idéen till en beställare. Något som jag också har personlig erfarenhet av att göra.

I avhandling finns ny empiribaserad kunskap om hur olika skisstekniker fungerar. Men där finns också beskrivningar av de mer svårbeskrivbara delarna av konstnärens kunnande som intuition och improvisation.

-  Jag använder själv arbetsnamn som till exempel Avforma forma, För väntan, Augusta på spåret och Där vatten möter vatten för att beskriva vad jag vill med en gestaltning

Ulrika ger andra exempel på att hon också är en skrivande människa, något som förstås kommit till godo när det gäller vetenskapliga texter. Men formulerandet har också varit viktigt i arbetet som skulptör.

Ulrika berättar vidare att av de konstnärer vars arbete hon studerat finns det dem som gjort avkall på sina intentioner, vilket också innebär ett avkall på gestaltningens kvalitet. Enkelt uttryck: brödfödan kan vara nödvändig, även om tillgången till den innebär konstnärliga kompromisser.

Hennes fokus är i avhandlingen konstnären. Men även beställaren kan ha något av lära av studien, att inte styra för hårt eftersom det kan ge avkall på kvaliteten. En viss improvisation bör alltså tillåtas, vilket innebär ett visst risktagande.

Här kommer vi in på paralleller mellan våra forskningsområden, Ulrikas konstnärliga och mitt kring arbetsliv och innovation. I båda fallen innebär att våga ta vissa risker som chef eller som beställare av konst , för att få fram nyskapande konst eller innovationer som utvecklar en verksamhet. Ulrika gläds nu över att hennes forskning kommer till användning.

Ulrika Florin Foto Ulrika Florin

Ulrika Florin Foto Ulrika Florin

- Jag är nu med i ett forskningsprojekt, Engineering Innovation Factory, där jag bidrar med skapandet av virtuella fabriker. Det gäller att inte styra upp med färdiga lösningar, utan att kunna designa och formge fabriker som också ska vara ekonomiskt och miljövänligt försvarbara. Det handlar alltså närmast om ett ikontänkande, att finna den där symbolen som sätter igång den kreativa processen, inte att låsa sig i lösningar för tidigt.

I forskningsprojektet, som stöds av statliga innovationsmyndigheten Vinnova, deltar Volvo Car, Volvo AB, Scania och Sandvik Coromant, tillsammans med Mälardalens Högskola och KTH.

Ulrika ger ytterligare ett exempel där hennes konstnärliga erfarenheter och hennes forskning kommer att användas, där handlar det om att hennes kunnande används i matematik-didaktik, undervisningsmaterial i matematik.

Forskningen kring samspelet mellan konstnär och beställare kan alltså få en vid betydelse i sig. Men den pekar också på att konstnärliga erfarenheter och utbildningar kan vara en god grund för att forska och skapa ny kunskap, som inte bara har betydelse för kulturområdet. Här är Ulrikas forskning ett tydligt exempel. Tidningen Kulturens ambition är att fortsatt bevaka forskning som utgår från eller berör olika områden inom kulturen, inte bara konst, utan också till exempel musik och scenkonst och som kan ha en sådan vidare betydelse.

Tillägg angående finansieringen av Ulrika Florins doktorandprojekt: 

En start på forskarutbildningens finansiering fanns i och med EU-projektet och Ulrika startade som kommun/industri-doktorand medan den senare delen finansierades helt av Mälardalens Högskola via så kallade fakultetsmedel och en traditionell doktorandanställning.

Thomas Wihlman

Ur arkivet

view_module reorder

Harpan på Drachmanns grav

På skalden Holger Drachmanns grav bland klittren på Skagens Sønderstrand finns det en harpa, eller kanske är det en lyra. En lyra i järn på det minnesmonument som Peder Severin ...

Av: Kerstin Dahlén | Essäer | 05 november, 2017

Livets långfredagar

Är det något speciellt med långfredagar? I många länder, särskilt i Nordeuropa, är gudstjänsterna på långfredagen bland årets mest besökta. I gamla Östtyskland försökte kommunistledarna utrota långfredagen ur befolkningens medvetande ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om religionen | 22 april, 2011

Anita Björk och Graham Greene

I en artikel i Svenska Dagbladet om Anita Björk som avled i onsdags sägs att hon hade kunnat göra internationell karriär, efter en biroll i en Hitchcock-film. Men hon sammanlevde ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 28 oktober, 2012

Hela havet stormar på Opera Comique

På Opera Comique i Paris händer det numera rätt märkliga saker. Man har hittat en egen profil vid sidan av de två andra, större operahusen, Garnier och Bastille. Repertoarvalet ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 30 maj, 2010

Tove Jansson, författare, bildkonstnär, muminmamma

Tove Jansson skulle i år ha fyllt etthundra år. Det firas inte minst i Finland, där hennes bildkonst ställs ut på museet Ateneum i Helsingfors. Lagom till utställningen har konstprofessorn ...

Av: Mats Myrstener | Övriga porträtt | 07 april, 2014

Vägen till läsandet – Svenska Akademien

Mörkret är kompakt. Det är tidig morgon. Men det är ändå långt till gryningen. Skrivbordslampan lyser, skapar en skyddande cirkel av ljus som möter dataskärmens flimmer. Det är höst, och ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 24 oktober, 2012

Daniel Barenboim Foto Monika Rittershaus

Stalin, Mozart och vi

Josef Stalin älskade Mozarts musik och berördes av den på djupet. Han lyssnade ivrigt till den, på radio och grammofon, på operan och i konsertsalen. Den Store Ledaren, som mördade miljontals ...

Av: Thomas Notini | Essäer om samhället | 18 december, 2016

Dagbok från en filmfestival

Parker Posey och Zoe Cassavetes. Foto: Carla Hagberg   Göteborgs årliga filmfest kändes mer filmfestival än någonsin. Lite ”Alla Var Där” stämning över det hela. Kulturenreportern och festivalanhängaren Joel var på plats för att få ...

Av: Joel Carlund | Essäer om film | 21 februari, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.