Turiststaden Wien för 100 år sedan

Den förste ”turisten” som omnämns i skrift på Österrikes breddgrader kom år 1012 och råkade verkligen illa ut. Man ansåg honom vara spion och han fångades in och torterades i ...

Av: Lilian O. Montmar, Mats Olofsson | 23 november, 2011
Resereportage

Vad är musikkritik?

Musikkritiken som vi känner den idag är omöjlig att tänka sig utan framväxten av dels den borgerliga offentligheten, dels de moderna teknologierna för reproduktion, distribution eller konservering. Likväl är det ...

Av: Thomas Sjösvärd | 25 maj, 2009
Essäer om musik

från utställningen

Alice i Underlandet 150 år

Ivo Holmqvist om Alice i underlandet, Lewis Carroll, Martin Gardner och annat Fin de siècles prouderie (och lite senare).

Av: Ivo Holmqvist | 13 juli, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Guido Zeccola

  denna aladåb tillredd av spastiskt kött och plågarsås denna deliriumbuljong och smärtsamma cream fresch denna outhärdliga näring av jäsande pasta och frätande sprit som går på och går på oavbrutet dag ...

Av: Tidningen Kulturen | 26 januari, 2009
Utopiska geografier

Där vatten möter vatten  Foto Ulrika Florin

Den mångfacetterade Ulrika Florin



Tidningen Kulturen kommer framöver också att fokusera på forskning inom kulturområdet. Vår första artikel är ett möte med skulptören och filosofidoktorn Ulrika Florin.


Hennes fokus är i avhandlingen konstnären. Men även beställaren kan ha något av lära av studien, att inte styra för hårt eftersom det kan ge avkall på kvaliteten. En viss improvisation bör alltså tillåtas, vilket innebär ett visst risktagande.
Nattfolk Divan Foto Ulrika Florin

Nattfolk Divan Foto Ulrika Florin

Annons:

Ulrikas väg från skulpterandet till forskningen har varit lång och slingrig. Men i korthet: ett antal år som skulptör, i stor utsträckning med konst i det offentliga rummet, och en Masterutbildning vid Konstfack ledde till EU-projektet Konstpaus. Där lärde hon sig umgås med myndigheter och tjänstemän, skriva underlag för nämndbeslut, EU-ansökningar och EU-rapporter.

Med dessa erfarenheter som grund började Ulrika närma sig forskningen, och då på Mälardalens Högskola. Hon avlade en licentiatexamen 2010 och slutligen en doktorsexamen förra året.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det har varit de egna konstnärliga erfarenheterna som legat till grund för forskningen. Men viktigt för antagningen till forskarutbildningen var också att hon redan hade hanterat finansiering av projekt. En färdig finansiering av ett forskningsprojekt är en avgörande faktor för antagning som doktorand. Men det var inte enkelt att byta bana:

-Jag hade så många frågor jag funderade över, men jag tvingades välja ut en bit i allt detta, konkretisera mina frågor till forskning. Sen måste man också lära sig att bli forskare, att skriva vetenskapligt, leta referenser osv.

Att utövande kulturarbetare blir forskare är ännu inte så vanligt. Först 2011 blev det också möjligt för de konstnärliga utbildningarna att ha forskarutbildningar och att examinera doktorer.

- Jag kände mig först lite främmande på en högskola, där så många ägnade sig ät det tekniska området, med innovationer och produktrealisering till exempel. Även om det tagit för mig att acceptera det vetenskapliga har det också tagit tid för forskningen, att acceptera en kulturarbetare som forskare.

- Men situationen förändras nu. Och jag har kollegor som utifrån en konstnärlig eller kulturell utgångspunkt blivit forskare. En kollega har t.ex. skrivit en avhandling, byggd på studier av jazzmusikers improviserande.

Våra gemensamma erfarenheter är dock JB att det är när man disputerat som man har en plattform att stå på.

I sin egen avhandling och forskning studerade Ulrika problematiken att utifrån ett uppdrag kommunicera en konstnärlig idé gentemot beställaren. Här handlar det om att konstnärens skicklighet i att hantera skisstekniker.

- Skisserna är ett centralt problemområde i min avhandling. Att kunna kommunicera den konstnärliga idéen till en beställare. Något som jag också har personlig erfarenhet av att göra.

I avhandling finns ny empiribaserad kunskap om hur olika skisstekniker fungerar. Men där finns också beskrivningar av de mer svårbeskrivbara delarna av konstnärens kunnande som intuition och improvisation.

-  Jag använder själv arbetsnamn som till exempel Avforma forma, För väntan, Augusta på spåret och Där vatten möter vatten för att beskriva vad jag vill med en gestaltning

Ulrika ger andra exempel på att hon också är en skrivande människa, något som förstås kommit till godo när det gäller vetenskapliga texter. Men formulerandet har också varit viktigt i arbetet som skulptör.

Ulrika berättar vidare att av de konstnärer vars arbete hon studerat finns det dem som gjort avkall på sina intentioner, vilket också innebär ett avkall på gestaltningens kvalitet. Enkelt uttryck: brödfödan kan vara nödvändig, även om tillgången till den innebär konstnärliga kompromisser.

Hennes fokus är i avhandlingen konstnären. Men även beställaren kan ha något av lära av studien, att inte styra för hårt eftersom det kan ge avkall på kvaliteten. En viss improvisation bör alltså tillåtas, vilket innebär ett visst risktagande.

Här kommer vi in på paralleller mellan våra forskningsområden, Ulrikas konstnärliga och mitt kring arbetsliv och innovation. I båda fallen innebär att våga ta vissa risker som chef eller som beställare av konst , för att få fram nyskapande konst eller innovationer som utvecklar en verksamhet. Ulrika gläds nu över att hennes forskning kommer till användning.

Ulrika Florin Foto Ulrika Florin

Ulrika Florin Foto Ulrika Florin

- Jag är nu med i ett forskningsprojekt, Engineering Innovation Factory, där jag bidrar med skapandet av virtuella fabriker. Det gäller att inte styra upp med färdiga lösningar, utan att kunna designa och formge fabriker som också ska vara ekonomiskt och miljövänligt försvarbara. Det handlar alltså närmast om ett ikontänkande, att finna den där symbolen som sätter igång den kreativa processen, inte att låsa sig i lösningar för tidigt.

I forskningsprojektet, som stöds av statliga innovationsmyndigheten Vinnova, deltar Volvo Car, Volvo AB, Scania och Sandvik Coromant, tillsammans med Mälardalens Högskola och KTH.

Ulrika ger ytterligare ett exempel där hennes konstnärliga erfarenheter och hennes forskning kommer att användas, där handlar det om att hennes kunnande används i matematik-didaktik, undervisningsmaterial i matematik.

Forskningen kring samspelet mellan konstnär och beställare kan alltså få en vid betydelse i sig. Men den pekar också på att konstnärliga erfarenheter och utbildningar kan vara en god grund för att forska och skapa ny kunskap, som inte bara har betydelse för kulturområdet. Här är Ulrikas forskning ett tydligt exempel. Tidningen Kulturens ambition är att fortsatt bevaka forskning som utgår från eller berör olika områden inom kulturen, inte bara konst, utan också till exempel musik och scenkonst och som kan ha en sådan vidare betydelse.

Tillägg angående finansieringen av Ulrika Florins doktorandprojekt: 

En start på forskarutbildningens finansiering fanns i och med EU-projektet och Ulrika startade som kommun/industri-doktorand medan den senare delen finansierades helt av Mälardalens Högskola via så kallade fakultetsmedel och en traditionell doktorandanställning.

Thomas Wihlman

Ur arkivet

view_module reorder

Wagner och det musikaliska dramat

I år är det 200 år sedan Wagner föddes och 130 sedan han dog. Om Richard Wagner har det skrivits en ansenlig del – både ris och ros. Men en ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 25 februari, 2013

Hon fångar djurens blickar

Hare – bearbetad litografi på frigolit av Riitta Tjörneryd Blicken mellan djur och människa, som kanske har spelat en avgörande roll i det mänskliga samhällets utveckling, och som alla människor i ...

Av: Niels Hebert | Konstens porträtt | 24 mars, 2008

Versailles från korridorerna. Intervju med Benoît Jacquot

Filmen ”Farewell My Queen”av Benoît Jacquot är ett ganska kallt och tämligen oengagerat reportage om tre, fyra dagar under ödesåret 1789 i Versailles när den franska monarkin upphör. I centrum ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 30 november, 2012

Emmakrönika X jag tror mig existera i en blomma

vad kan mina tårar smaka, som nog hennes tårar, droppen som slutligen tidigt klarade separator, efter det min droppe jag fällde i världshav med tesil skilt, vilken hon tog upp ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 13 januari, 2009

En intervju med Markus Andersson

Konst har alltmer kommit att handla om att provocera, utmana konventioner och tänja på gränserna för det acceptabla. Samtidigt kan man skönja ett växande intresse för figurativt måleri och traditionellt ...

Av: Tobias Ridderstråle | Konstens porträtt | 18 februari, 2013

I ljuset av Människoriket

Den teater som dominerar och har dominerat scenerna är för det mesta en välbekant underhållningshistoria. Den visar ibland ett misslyckande som man kan skratta åt eller lära sig någonting av ...

Av: Percival | Essäer | 21 mars, 2012

Rödskinn och blekansikten

Häromdagen dök ur kökkenmöddingen upp en amerikansk barnbok från 1948, utgiven av Simon and Schuster som den gången höll till i Rockefeller Center i New York. Den är i stort ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 01 december, 2017

Körsbärspaj utan förbannat gott kaffe – om David Lynchs Twin Peaks: Fire Walk…

Through the darkness of future’s past,The magician longs to see.One chants out between two worlds …”Fire … walk with me.” När tv-serien Twin Peaks lades ner efter två säsonger sommaren 1991 ...

Av: Jonas Wessel | Essäer om film | 14 november, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.