Drukpa kunley

De sökande galningarna

De flesta läsare känner till Buddha och buddhismen. Begrepp som yoga, karma och nirvana är i dag knappast främmande för svenska läsare. Här ska jag berätta om en rad märkliga ...

Av: Bertil Falk | 12 oktober, 2014
Essäer om religionen

Animula, Vagula. Blandula

I går när jag kittat lidertaket, och ösregnet börjat efter naturligtvis, la mig sur för att senare orka med kvällssysslor, vaknade efter några timmar plötsligt på förnatten, hade drömt om ...

Av: Stefan Hammarén | 24 juli, 2013
Stefan Hammarén

Wilhelm Sesemann – en spegel av Europas förvirrade situation

  I vår nordiska filosofihistoria finns ett mycket perifert namn, som dock i en europeisk kontext intar en beaktansvärd ställning, nämligen Wilhelm Sesemann. Hans anknytning till det svenska är egentligen mycket ...

Av: Michael Wirth | 12 november, 2011
Essäer

Hans Kirk

Den kollektiva blickens mästare

Hans Kirk, född 1898 i Hadsund och död 1962 i Köpenhamn, var en av de första att introducera den kollektiva romanen inte bara i hemlandet Danmark men också i världslitteraturhistorien ...

Av: Tommy Gunnarsson | 27 februari, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Vincent van Goghs rum i Arles. Foto: Public Domain

På besök i van Goghs värld



Vincent van Goghs konst och liv slutar aldrig att fascinera människor. Irving Stones berömda biografi Han som älskade livet från 1934 filmatiserades 1956 med Kirk Douglas i huvudrollen som den geniala men plågade konstnären som blev missförstådd av sin samtid. Van Gogh har blivit känd och älskad av eftervärlden för sina starka färger och expressiva penseldrag. Det var en konstnär som älskade att måla knallgula solrosor.


Att van Goghs öra fortfarande har stor betydelse för konsten är Elmgreen and Dragset planerade skulptur utanför Rockefeller center ett exempel på. Skulpturen som fått namnet Van Gogh's Ear består av en simbassäng som har en form som påminner om ett öra, en vanlig form på simbassänger under 1950-talet. Simbassängen ska sedan placerats på högkant i stadsrummet och påminna betraktaren om ett stort öra som lyssnar av stadens brus. Men det är inte vilket öra som helst utan Vincent van Goghs öra vilket skapar flera konsthistoriska referenser.
Rekonstruktion av van Goghs sovrum. Bild från Airbnb

Rekonstruktion av van Goghs sovrum. Bild från Airbnb

Annons:

Motiv som med tiden visserligen vissnat och blivit bruna i färgen, eftersom van Goghs favoritfärg kromgul i solljus genomgår en kemisk process som gör att färgen får en brun nyans, men som trots det fortsätter att fascinera generation efter generation av konstälskare. Det har skrivits och producerats en hel del böcker och filmer av skiftande kvalité om van Gogh liv. Filmer som Vincent och Theo (1990), van Gogh (1991), The Yellow House (2007) och The Eyes of van Gogh (2005) bara för att nämna några.

Filmerna och böckerna har inte räckt för publiken utan man vill helst gå steget längre och krypa in under färglagren i van Goghs tavlor och bosätta sig i dem. Den japanska filmregissören Akira Kurosawa förverkligade den drömmen i episodfilmen Dreams (1990). I en av filmens drömsekvenser besöker huvudpersonen van Gogh museet i Amsterdam. Han somnar och vaknar upp bredvid bron Langlois i Arles som är ett känt motiv av van Gogh. Utrustad med penslar, pannå och staffli beger han sig sedan iväg på en vandring genom van Goghs tavlor i jakt efter konstnären själv. En vandring som slutar i motivet Vetefält med kråkor som anses vara van Goghs sista målning.
Ytterligare ett steg tog man under 2016 med filmen Loving Vincent. Över hundra personer har varit sysselsatta med att skapa 62,450 oljemålningar som påminner om van Goghs stil. Dessa målningar har sedan animerats till en långfilm som berättar om konstnärens liv och död baserat på de många brev som han lämnade efter sig. I Loving Vincent kan man säga att konsten och människorna på tavlorna kommer till liv. Nästa steg är förstås att kliva in i tavlorna.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det har därför gjorts en del virtuella tavlor med motiv från van Goghs bildvärld. Du kan till exempel undersöka miljöer från kända motiv som det gula huset, nattcafeét och konstnärens sovrum. Från början var det frågan om enkla 3D-modeller men den senaste tekniken inom virtual reality har gjort upplevelsen mer äkta. Animatören Mackenzie Cauley har återskapat tavlan Nattcaféet (1888) till en 3D-miljö. Eftersom vi i målningen bara ser en del av caféet har Cauley återskapat de osynliga delarna med bland annat en pianospelare vid baren och en person som röker en pipa och som är misstänkt likt konstnären van Gogh själv. Cauley har också rätat ut det hoptryckta perspektivet som finns i tavlan så besökaren inte ska känna sig sjösjuk är han vandrar omkring i rummet.

När Art Institute of Chicago gjorde en utställning våren 2016 om Vincent van Goghs sovrum i Arles visade man inte bara de tre versionerna av motivet som van Gogh gjorde under 1888 till 1889 utan det fanns även en digital interaktiv kopia, men inte nog med det, man hade även byggt upp sovrummet i naturlig skala och det fanns möjlighet för besökaren att hyra rummet och att sova över där för $10 natten på Airbnb. Besökaren kunde alltså sova i en kopia van Gogh sovrum och man undrar vad nästa steg blir i att göra van Goghs konst levande igen. Är det kanske att klona konstnären?

Konstnären Diemut Strebe har tagit ett steg på vägen mot denna dröm. Hennes verk Sugababe (2014) består av en kopia av van Goghs öra som hon odlat fram med mänsklig vävnad utifrån celler från en manlig släkting till van Goghs bror. Van Goghs öra har blivit ikoniskt inom konsthistorien då van Gogh 1888 efter ett gräl med konstnärskollegan Gauguin skar av en del av sitt öra och sedan gav det till en prostituerad. Strebe har använt sig av den senaste tekniken inom bioprinting, där man kan skriva ut organ med hjälp av en 3D-skrivare genom att skriva ut lager efter lager med celler över varandra. Örat ska också kunna höra genom att en dator omvandlar ljud till elektroniska impulser. Så i princip kan man alltså prata med van Goghs öra, eller det är väl snarare en avlägsen släktings öra.

Att van Goghs öra fortfarande har stor betydelse för konsten är Elmgreen and Dragset planerade skulptur utanför Rockefeller center ett exempel på. Skulpturen som fått namnet Van Gogh's Ear består av en simbassäng som har en form som påminner om ett öra, en vanlig form på simbassänger under 1950-talet. Simbassängen ska sedan placerats på högkant i stadsrummet och påminna betraktaren om ett stort öra som lyssnar av stadens brus. Men det är inte vilket öra som helst utan Vincent van Goghs öra vilket skapar flera konsthistoriska referenser.

Van Gogh är en konstnär som ständigt fascinerar och som hela tiden verkar återuppstå i nya medium från böcker till bioprinting. Man kan därför vara säker på att van Gogh i någon form kommer att dyka upp i nästa framsteg inom upplevelseindustrin eller i framtida forskningsfält. Den första klonade konstnären kan mycket väl bli van Gogh.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Författaren som termometer i samtidens röv

   Klas Östergren. Foto: Cato Lein Författaren som termometer i samtidens röv Tidningen Kulturens Crister Enander har träffat Klas Östergren i ett kylslaget landskap. Vädret stämmer. På något obegripligt sätt gör det ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 12 januari, 2007

Kadmos drake. Public Domain Wikipedia

Antilogosmaskinen

Filosofie doktor Mara Lee kallar ”Medusas skratt” (2015) för ovärderlig och jag funderar på vilka verk jag finner ovärderliga. Det är svårt, kanske finns min känsla för oöverstigligt värde eller ...

Av: Freke Räihä | Essäer om litteratur & böcker | 30 april, 2016

Norrland – en myt som brottas med verkligheten

TEMA VÄSTERBOTTEN Västerbotten ingår i det kulturella begreppet ”Norrland”. Men var ligger Norrland? Är begreppet en myt, som hålls vid liv av dunkla krafter? Någon delade upp Sverige i Götaland, Svealand, Norrland. Södra halvan ...

Av: Signe Rudberg | Essäer om samhället | 02 februari, 2008

På resa mellan två kulturer

Det är 135 mil mellan Stockholm och Kiruna. För regissören Liselotte Wajstedt är det en resa mellan vardagen i storstaden och en samisk kultur hon aldrig fick uppleva under uppväxten ...

Av: Susanne Claesson | Konstens porträtt | 14 oktober, 2011

Veckan från hyllan. Vecka 12-2013

Det har valts en ny påve, alltid en spännande och viktig tilldragelse, i synnerhet som själva valet har sina egna mycket speciella ceremonier och tillvägagångssätt. Själva valet kallas för konklav, conclave ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 16 mars, 2013

L H O O Q

Renässansmänniskan fyller år

Den som umgås med renässansmänniskor kan i bästa fall mottaga en smula av deras snillrikhet och i sämsta fall drabbas av insikten att oavsett vad hen företar sig, blir hen ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 26 juni, 2016

Margaret  Mazzantini . Foto: Gian-Luca Rossetti

Kärlekens kvintessens är en virvel

Margaret  Mazzantini är en italiensk författare som den svenska publiken borde känna väl till. Hon har inom loppet av tio år givit ut fyra böcker på svenska, och i dagarna ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 11 maj, 2017

Nadia Scapoli – från champagne till skumpa

Nadia Scapoli är fotograf och bildkonstnär. Nadia kommer från Ferrara i norra Italien men bor i Göteborg sedan många år tillbaka. Jag träffade henne för en intervju.   Nadia du är italienska ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 18 november, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.