Vad hände Wolf Solent?

  Vad hände Wolf Solent? Ny fattning av ett Ibsentema Av den engelsk-walesiske författaren John Cowper Powys (1872-1963) har på svenska under senare år utgivits Wolf Solent och essäerna i Kulturens mening ...

Av: Gunnar Lundin | 18 september, 2007
Essäer om litteratur & böcker

Pop-expressionist på besök

Liz Markus – What we are we’re going to wail with on this whole trip. Galleri Loyal, Stockholm,t o m den 29 september 2007. Pop-expressionist på besök. - Jag hoppas ...

Av: Carl Abrahamsson | 11 september, 2007
Övriga porträtt

Det avskydda omedvetna

Ecce enim veritatem dilexisti; incerta et occulta sapientae tuae manifestasti mihi. Eller Bibelöversättningen till svenska: Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden, så lär mig vishet i mitt innersta… Mot ...

Av: Oliver Parland | 18 januari, 2012
Agora - filosofiska essäer

Viadimir Lenin Detalj

Vladimir Iljitj Uljanov Lenin

Den 21 januari 1924 dog Volodja (Vladimir) Iljitj Lenin, ordförande i Folkkommissariernas råd, bara 53 år gammal.

Av: Vladimir Oravsky | 21 januari, 2016
Gästkrönikör

Vincent van Goghs rum i Arles. Foto: Public Domain

På besök i van Goghs värld



Vincent van Goghs konst och liv slutar aldrig att fascinera människor. Irving Stones berömda biografi Han som älskade livet från 1934 filmatiserades 1956 med Kirk Douglas i huvudrollen som den geniala men plågade konstnären som blev missförstådd av sin samtid. Van Gogh har blivit känd och älskad av eftervärlden för sina starka färger och expressiva penseldrag. Det var en konstnär som älskade att måla knallgula solrosor.


Att van Goghs öra fortfarande har stor betydelse för konsten är Elmgreen and Dragset planerade skulptur utanför Rockefeller center ett exempel på. Skulpturen som fått namnet Van Gogh's Ear består av en simbassäng som har en form som påminner om ett öra, en vanlig form på simbassänger under 1950-talet. Simbassängen ska sedan placerats på högkant i stadsrummet och påminna betraktaren om ett stort öra som lyssnar av stadens brus. Men det är inte vilket öra som helst utan Vincent van Goghs öra vilket skapar flera konsthistoriska referenser.
Rekonstruktion av van Goghs sovrum. Bild från Airbnb

Rekonstruktion av van Goghs sovrum. Bild från Airbnb

Annons:

Motiv som med tiden visserligen vissnat och blivit bruna i färgen, eftersom van Goghs favoritfärg kromgul i solljus genomgår en kemisk process som gör att färgen får en brun nyans, men som trots det fortsätter att fascinera generation efter generation av konstälskare. Det har skrivits och producerats en hel del böcker och filmer av skiftande kvalité om van Gogh liv. Filmer som Vincent och Theo (1990), van Gogh (1991), The Yellow House (2007) och The Eyes of van Gogh (2005) bara för att nämna några.

Filmerna och böckerna har inte räckt för publiken utan man vill helst gå steget längre och krypa in under färglagren i van Goghs tavlor och bosätta sig i dem. Den japanska filmregissören Akira Kurosawa förverkligade den drömmen i episodfilmen Dreams (1990). I en av filmens drömsekvenser besöker huvudpersonen van Gogh museet i Amsterdam. Han somnar och vaknar upp bredvid bron Langlois i Arles som är ett känt motiv av van Gogh. Utrustad med penslar, pannå och staffli beger han sig sedan iväg på en vandring genom van Goghs tavlor i jakt efter konstnären själv. En vandring som slutar i motivet Vetefält med kråkor som anses vara van Goghs sista målning.
Ytterligare ett steg tog man under 2016 med filmen Loving Vincent. Över hundra personer har varit sysselsatta med att skapa 62,450 oljemålningar som påminner om van Goghs stil. Dessa målningar har sedan animerats till en långfilm som berättar om konstnärens liv och död baserat på de många brev som han lämnade efter sig. I Loving Vincent kan man säga att konsten och människorna på tavlorna kommer till liv. Nästa steg är förstås att kliva in i tavlorna.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det har därför gjorts en del virtuella tavlor med motiv från van Goghs bildvärld. Du kan till exempel undersöka miljöer från kända motiv som det gula huset, nattcafeét och konstnärens sovrum. Från början var det frågan om enkla 3D-modeller men den senaste tekniken inom virtual reality har gjort upplevelsen mer äkta. Animatören Mackenzie Cauley har återskapat tavlan Nattcaféet (1888) till en 3D-miljö. Eftersom vi i målningen bara ser en del av caféet har Cauley återskapat de osynliga delarna med bland annat en pianospelare vid baren och en person som röker en pipa och som är misstänkt likt konstnären van Gogh själv. Cauley har också rätat ut det hoptryckta perspektivet som finns i tavlan så besökaren inte ska känna sig sjösjuk är han vandrar omkring i rummet.

När Art Institute of Chicago gjorde en utställning våren 2016 om Vincent van Goghs sovrum i Arles visade man inte bara de tre versionerna av motivet som van Gogh gjorde under 1888 till 1889 utan det fanns även en digital interaktiv kopia, men inte nog med det, man hade även byggt upp sovrummet i naturlig skala och det fanns möjlighet för besökaren att hyra rummet och att sova över där för $10 natten på Airbnb. Besökaren kunde alltså sova i en kopia van Gogh sovrum och man undrar vad nästa steg blir i att göra van Goghs konst levande igen. Är det kanske att klona konstnären?

Konstnären Diemut Strebe har tagit ett steg på vägen mot denna dröm. Hennes verk Sugababe (2014) består av en kopia av van Goghs öra som hon odlat fram med mänsklig vävnad utifrån celler från en manlig släkting till van Goghs bror. Van Goghs öra har blivit ikoniskt inom konsthistorien då van Gogh 1888 efter ett gräl med konstnärskollegan Gauguin skar av en del av sitt öra och sedan gav det till en prostituerad. Strebe har använt sig av den senaste tekniken inom bioprinting, där man kan skriva ut organ med hjälp av en 3D-skrivare genom att skriva ut lager efter lager med celler över varandra. Örat ska också kunna höra genom att en dator omvandlar ljud till elektroniska impulser. Så i princip kan man alltså prata med van Goghs öra, eller det är väl snarare en avlägsen släktings öra.

Att van Goghs öra fortfarande har stor betydelse för konsten är Elmgreen and Dragset planerade skulptur utanför Rockefeller center ett exempel på. Skulpturen som fått namnet Van Gogh's Ear består av en simbassäng som har en form som påminner om ett öra, en vanlig form på simbassänger under 1950-talet. Simbassängen ska sedan placerats på högkant i stadsrummet och påminna betraktaren om ett stort öra som lyssnar av stadens brus. Men det är inte vilket öra som helst utan Vincent van Goghs öra vilket skapar flera konsthistoriska referenser.

Van Gogh är en konstnär som ständigt fascinerar och som hela tiden verkar återuppstå i nya medium från böcker till bioprinting. Man kan därför vara säker på att van Gogh i någon form kommer att dyka upp i nästa framsteg inom upplevelseindustrin eller i framtida forskningsfält. Den första klonade konstnären kan mycket väl bli van Gogh.

Mathias Jansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Bo Bjelvehammar. Två tankar och en dikt

Bo Bjelvehammar söker sig i sin skrivkonst både neråt och bakåt, mot det ursprungliga och nakna och han bjuder ständigt in till delaktighet och gemenskap.

Av: Bo Bjelvehammar | Utopiska geografier | 04 maj, 2015

Att fixera en undflyende verklighet

I mitten av 1950-talet utkommer en diktsamling med det förbryllande namnet Rasterrasser på mytomspunna Metamorfos förlag. En samling klädd i en anspråkslös brun pärm. Därinnanför återfinns dock en för tiden ...

Av: Josefine Ek | Essäer om litteratur & böcker | 12 maj, 2009

Om Sohrab Rahimi, en intervju om och kring skapelseprocessen

En gång sade du, Sohrab, till mig, i ett annat sammanhang, om kritiken som sådan, vilken jag framhävde som en gestaltning: ”Ja. jag gillar ordet gestalt. För då skriver man ...

Av: Freke Räihä | Litteraturens porträtt | 16 juni, 2012

Kvinnor som gnor – Intervju med Gittan Jönsson

Årets Henry Mayne-pristagare heter Gittan Jönsson. Priset instiftades 1991 av Birgit Rausing och hennes man Gad Rausing till minne av Birgit Rausings far konstnären Henry Mayne. Pristagaren utses vartannat år ...

Av: Katinka Kant | Konstens porträtt | 07 augusti, 2013

Surrealismens kvinnor

Leonora Carrington. And Then We Saw the Daughter of Minotaur! (1953) Med tillstånd från Paradox Ethereal. Surrealismens kvinnor Mitt intresse för surrealismen väcktes, som för många andra, genom ett möte ...

Av: Erika Johansson | Essäer om konst | 14 mars, 2010

Thelemas lag

Om Aleister Crowley finns det mycket litteratur. Det handlar mer om legender och skandaler än om riktiga, djupa studier. Crowley kallade denna text ”en enkel kurs i etik, tänkt för ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 06 augusti, 2016

Vildhallon i Paris (röst till Paul Celan)

det var för ditt rena hjärtas skull som månen steg ned till de leda driftrena vallmo ursköljda käke understödsväxta små folken bäckmärkta spenar, i trossar  

Av: Alan Asaid | Utopiska geografier | 25 maj, 2009

Åverkan på en bok

Omslaget är skogsgrönt och har vissa skavanker, som förmodligen kommer från slitage. Bokens höjd är 185 mm, bredd 100 mm och tjockleken mäts till 15 mm. Om man slår upp ...

Av: Henrik Johansson | Essäer om litteratur & böcker | 10 juni, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.