Fornuft og liv

Innledning Å være menneske er så mangt, skjønt uskyldige er vi ikke. Vi har moral og språk, og dermed har vi tilstrekkelig med ressurser og stor nok kapasitet til å teoretisere ...

Av: Thor Olav Olsen | 12 Maj, 2014
Agora - filosofiska essäer

Även en kniv kan vara konst

Bo Helgesson i ateljénBland damasker, skedsjölpar och ostronknivar hos Bo Helgesson. Kniven är människans eviga följeslagare. Av trä, ben, sten. Av brons och klumpigt tillplattat järn. Långt senare gjord av rostfritt ...

Av: Gunder Andersson | 28 augusti, 2008
Konstens porträtt

Veckan från hyllan, Vecka 11, 2012

Det har varit presidentval i Finland. Sauli Niinistö vann. Han är konservativ, men i Finland som på många andra håll i världen vill inte de konservativa kalla sig för konservativa ...

Av: Gregor Flakierski | 10 mars, 2012
Veckans titt i hyllan

Renässans för Rönblom

”Råkefårt, sade handlaren på sin flytande franska och svängde med armen.” H.–K. Rönbloms deckare ”Skratta, Pjazzo” från 1956 inleds i speceriaffären på en lantlig ort där ryktena snabbt tar fart ...

Av: Ivo Holmqvist | 05 december, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Sunna Hansdottir. Foto: Erik Mårtensson

Människan som rum



Resenärer vid Odenplans tunnelbana i Stockholm kan omöjligt ha undgått den installation som prydde perrongen i början av året. Jag hörde av mig till konstnären i fråga, Sunna Hansdottir, för att ta reda på vad som driver henne och hur hennes konst hamnade på Odenplan. 

Sunna Hansdottir om konstens privata sfär



Konstverket "Valv bakom valv oändligt" består av vad som ser ut som en blandfärgad, tegelstensmönstrad skorsten av tyg som hänger från taket. Under öppningen nedtill syns en belyst hög med sand. Valvmönstren tillkom genom att Sunna rollade filmjölk direkt på monterns glasväggar. Det tjocka sidensatängtyg som utgör det karaktäristiska rätblocket, fick sina färger från röd och gul lök, samt rödkål.
Valv bakom valv oändligt.  Foto: Erik Mårtensson

Valv bakom valv oändligt. Foto: Erik Mårtensson

Annons:

Sunna är uppvuxen på Hammarö strax utanför Karlstad och berättar att hon "bott några vändor" i sin mammas hemland Island. Den ateljé i Stockholm hon numera jobbar i delar hon med två andra konstnärer. Studiebakgrunden består förutom gymnasiets konst- och form-program i Karlstad, av förberedande konstskola på Stenebyskolan i Dalsland och senast Konstfacks textila kandidatprogram i Stockholm. Studentlivet beskriver hon som en skyddad verkstad där man kan "jobba utifrån sig själv och fila på sitt eget uttryck". Slipandet bar frukt. På Konstfacks examensvisning blev hon "headhuntad" av konstkonsulenter, som på uppdrag av SL ger lovande konstnärer chansen att ställa ut sina verk i offentliga miljöer.

Utställningen på Odenplan

Konstverket "Valv bakom valv oändligt" består av vad som ser ut som en blandfärgad, tegelstensmönstrad skorsten av tyg som hänger från taket. Under öppningen nedtill syns en belyst hög med sand. Valvmönstren tillkom genom att Sunna rollade filmjölk direkt på monterns glasväggar. Det tjocka sidensatängtyg som utgör det karaktäristiska rätblocket, fick sina färger från röd och gul lök, samt rödkål. Installationens titel är uppenbart inspirerad av Tomas Tranströmer-dikten "Romanska bågar", i synnerhet ett stycke som signalerar tillförsikt:

"Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall."

Valvet menar Sunna representerar och lär oss saker om det egna jaget. Hon förklarar att man kan se en vedertagen sanning som en evighet, fram till att nästa valv öppnar sig. Genom att låta konsten definiera en ständigt föränderlig verklighet, vill hon utmana sina egna och andras föreställningar om vad livet är. Att fånga, förhålla sig till och hantera det flyktiga, är enligt henne det som är intressant med att leva.

Vid uruppförandet på Konstfack var Sunna inte helt nöjd med ljuset. Därför fokuserade hon mycket på ljussättningen när hon anpassade utställningen till den platsspecifika, avlånga montern som står mitt på Odenplans tunnelbaneperrong. De synintryck man får av detta "icke-reella rum" är motsägelsefulla. Hon utvecklar att det är i sin ordning. Å ena sidan symboliserar verkets tegelmönster en vägg som avskärmar, stänger in. Å andra sidan bildar det transparenta sidentyget en öppning, säger hon. Detta eftersom man kan ana något bakom den föreställda, murade väggen. "Var drar man sina gränser och när ska man lätta på dem?"

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

"Jag ser det som ett personligt verk som utgår från mig själv, som jag även hoppas kan vara allmänmänskligt." Sunna berättar vidare att sandhögen representerar något essentiellt, som kan tolkas som människans sanna jag, eller om man så vill, den fria viljan. Akten att gå igenom de omgärdande valven (om än på ett psykologiskt plan då glasmontern inte möjliggör fysisk interaktion) definierar människan som rum, en metafor för att öppna sig. Gränsdragningarna – blockets skyddande form med ljuset som tydliggör dess ramar – kontrasteras av valvens öppenhet och de lugna, harmoniska färgskalorna. Det ena verkar förutsätta det andra.

Konstnärskapet och att komma i kontakt med sig själv

"Det finns en tendens i samhället att man inte är i kontakt med sig själv. Man ska bygga sitt varumärke, spegla sig utåt med kläder och så vidare." Sunna resonerar kring samhällets behov av regler, hur lätt det är att bli påverkad av andra. "Vem skulle jag vara om jag lämnade det där?" frågor hon retoriskt och syftar på vardagsstressen.

För att hitta inre balans har hon provat social isolering som arbetssätt. En av tillflyktsorterna har varit familjens sommarstuga på västkusten. Senaste vistelsen där beskriver hon som att "utsätta sig för ensamhet", som en del av den personliga utvecklingen, "ett sätt att möta sig själv och sitt känsloliv [...] att stanna nära sina känslor." Sunna nämner vikten av att hitta sin egen lunk och utmana intellektet med analog inhämtning av information, som att läsa böcker och lyssna på radio. Många promenader blev det också. Hon satte till och med upp regler för sig själv, enligt ett strikt schema. Exempelvis fick telefonsamtal endast äga rum mellan sju och åtta på kvällen. Ändamålen helgar medlen.

Åratal av konststudier, själasökande i slutna miljöer och framför allt praktiskt hantverk, ledde så fram till det som skulle bli "Valv bakom valv oändligt". En installation som inbjuder till självrannsakan, för den som tar sig tid att stanna till. Och på vilken offentlig plats passar detta bättre att förmedla, än vardagsrutinens perrong?

Anders Nilsson

Ur arkivet

view_module reorder

Ayodhya sexton år efteråt

1992 jämnade extremistiska hinduer Babru moskén från 1500-talet i Ayodhya till marken, under det att ledare för BJP och andra politiska grupperingar hejade på. Omkring tvåtusen människor mördades i de ...

Av: Pär Fredborn Larsson | Resereportage | 10 februari, 2009

Dagarna bara försvinner

slängt idag ut min enorma samling plank- och bredstumpar från ena lidret, kan inte fatta hur det blivit sådana mängder, och ens varifrån, helt abnormt, men tiotals års mest meningslösa ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 02 augusti, 2012

Sado-masochism - historien bakom ordet

Sado-masochism - historien bakom ordet Donatien Alphonse Francois de Sade (1740-1814) framkallar ett ord. Den stolte markisen, den subversive författaren, den ständige fängelsekunden och den store ateisten är upphovet till ett ...

Av: Agneta Tröjer | Essäer om samhället | 04 augusti, 2007

Samuel Beckett, nobelpristagare 1969. En tillbakablick

Samuel Beckett fick nobelpriset år 1969 och har nått ut till en stor publik, framför allt när det gäller pjäsen I väntan på Godot, just nu aktuell på Stockholms Stadsteater ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 14 december, 2009

Oförkränkta sinnen

Jag levde före revolutionen sovande med fagra kärleksbon i lindor runt hårsvallet och skuldrorna. Duva, nu när du kommer dråsande, kommer du sent men du kommer efterlängtad.Ömmande lust och ömhet ...

Av: BOEL SCHENLÆR | Essäer om religionen | 07 september, 2009

Rapport från Stockholms genrefilmfestival ”Monsters of Film”

Från 8:e till 12:e oktober 2014 iscensattes den andra upplagan av Monsters of Film-festivalen i Stockholm, en genrefilmfestival där skräck, fantasi, provokation, surrealism, konst och framförallt monster får plats. Festivalen ...

Av: Marco De Baptistis | Essäer om film | 25 oktober, 2014

Benjamin 3

     

Av: Håkam Eklund | Kulturen strippar | 28 augusti, 2011

Oliver Knussen, foto Mark Allan

Orkesterns man! - Oliver Knussen i Stockholms konserthus

Tonsättarporträtten i Stockholms konserthus är inne på sin trettioförsta vända. Nu kan man hänga upp ytterligare ett porträtt - på den engelske tonsättaren Oliver Knussen - bredvid de andra trettio ...

Av: Ulf Stenberg | Musikens porträtt | 01 december, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.