Del, relation, helhet, process, system, funktion. Upptäckt och utformning av ett sätt att…

Vetenskap-världsbild-sätt att tänka, det är, tror jag, den treenighet som bestämmer vårt sätt att vara och verka i världen. Och av dessa är det sättet att tänka som formar de ...

Av: Erland Lagerroth | 21 januari, 2013
Agora - filosofiska essäer

En essä om ingenting

”Tystnad”, svarade Murke. ”Jag samlar tystnad.” I Heinrich Bölls novell ”Doktor Murkes samlade tystnad” möter vi Murke som arbetar på en radiostation. En av hans egenheter är att han samlar på ...

Av: Mathias Jansson | 20 september, 2012
Essäer om konst

En liten text som e-krönika

några därför sprang sedan år erfaret med äldre hunna suput och redan lägesagent kollegan Jorden Grön redobogen sedermerae blott avantgardeavreagerande kraftigt på vårt närmsta avståndets mer än ständigt öppna bordellslinga bortom ...

Av: Stefan Hammarèn | 26 september, 2012
Stefan Hammarén

Näsornas näsbänderska

Så som de en del såg ut nånting i likhet amasonskorna, amasonskara, amasonszons tyngdupplyfterskorna till yes no right boxare som dotter H Duda Dada Yankovich plulubaschschiskans en rotryckerska avsluttråderska näsbänderska ...

Av: Stefan Hammarén | 21 november, 2012
Stefan Hammarén

Utan behov att behaga



Utan behov att behaga

Helena Sandström har skrivit och agerar själv i en pjäs som handlar om hur hon upplever de lesbiska klubbmiljöerna. Föreställning är ett uttryck för hennes motstånd mot den konformism och kommersialism som präglar stora delar av hpt-världen. Helenas humor och självklara scennärvaro har fått såväl publik som teaterkritiker att jubla.

Utan behov att behaga

Helena Sandström har skrivit och agerar själv i en pjäs som handlar om hur hon upplever de lesbiska klubbmiljöerna. Föreställningen är ett uttryck för hennes motstånd mot den konformism och kommersialism som präglar stora delar av hbt-världen. Helenas humor och självklara scennärvaro har fått såväl publik som teaterkritiker att jubla.

I sin teaterpjäs You give gay people a bad name berättar Helena Sandström om sina erfarenheter av hur det är att "komma ut" och gå på Stockholms lesbiska klubbar för att upptäcka att det finns osynliga koder för hur man skall bära sig åt för att vara en "god" hbt-person. Helena jämför processen att komma ut som homosexuell med puberteten. Identiteten omformas och skapas.

Från början var pjäsen ett examensprojekt på Dramatiska Institutet vars elever arbetade med produktion, scenografi, mask, ljusdesign, ljudteknik, scenteknik och dramaturgi.

helena_sandstrom.jpg 
Bildcollage med Helena Sandström.
Foto: Maria Lönn

 - Numera spelas föreställningen med enklare medel och i princip får Johnny Lindqvist och jag plats med allting vi behöver för pjäsen i en koffert. Vi har spelat på bland annat Pusterviksteatern, Teater Tribunalen och Södra Teatern i Stockholm. Under årets Pridefestival spelar vi tre föreställningar på Teater Tribunalen och senare i augusti gör vi en föreställning under Malmöfestivalen, berättar Helena.

Johnny Lindqvist är Helenas sidekick i föreställningen där han gestaltar den heteronormativa mannen och är den som kommenterar händelserna på scenen. Johnny är också pjäsens enmansband och trakterar såväl piano, gitarr som trumma.

Pjäsen är enligt Helena ett uttryck för hennes motstånd mot konformismen och kommersialismen inom hbt-världen; behovet av att som flata eller bög normalisera sig för att få heterovärldens acceptans.

- Föreställningen är politiskt viktig därför att jag, en lesbisk kvinna, har huvudrollen, är subjektet. Jag beter mig "oacceptabelt"; jag är för full, för "på", raggar för hårt. Men trots detta slutar inte pjäsen olyckligt! Jag kompromissar inte. Jag gör mig inte bekväm. Jag har inte något behov av att vara behaglig.

- På scenen är jag pinsam, ful, tokig, klantig och kåt. Jag beskriver hur det är att vara singel, försöka hitta någon, ragga för sex och till slut stå där ensam klockan fyra på morgonen när alla andra har gått hem.

Helena försöker också, med teatern som plattform, överbrygga glappet mellan män och kvinnor, mellan homo- och heterosexuella. Och publiken har bestått av människor ur alla dessa kategorier och Helena berättar att hon ofta fått höra att "jag kände precis igen mig" eller "jag blir så sugen på att göra min egen grej".

- Pridefestivalen innebär någonstans att alla hbt-personer blir hopklumpade enbart för sin sexualitets skull, men samtidigt är Pride en solidaritetsrörelse som innehåller mycket kärlek och respekt. Tänk att få komma från landsorten, eller från storstaden också för den delen, och känna att man är norm för en dag, säger Helena.

På Pride House finns det flera tillfällen att möta henne när hon är programledare för intervjuserien "Pride House Möter" där Helena kommer att samtala med Devrim Mavi, Tasso Stafilidis, Tina Rosenberg och Ulrika Dahl.

Agneta Tröjer
Mer information om föreställningen You give gay people a bad name finns på http://www.tribunalen.com/

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Brev från Sverige - till Susan Sontag, in memoriam

I. Susan. Jag är i Sverige. Tiden går ifrån och hinner i kapp. Efter att första gången ha sett Duett för kannibaler (1969) var min tanke att kritiken, med undantag ...

Av: Peter Lucas Erixon | Litteraturens porträtt | 18 december, 2007

När farfar blev blåsippa Om döden i barnboken

Hur handskas barnbokslitteraturen med döden? Vad är relevant att säga till de minsta barnen om döden när en anhörig går bort? Finns det något bra sätt att ta upp denna ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 16 mars, 2012

Malin Lagerlöf Foto Ulrica Zwenger

Malin Lagerlöf och Tom Malmquist - drabbade av det ofattbara

Elisabeth Tegelberg är tillbaka med en litterär essä.

Av: Elisabeth Tegelberg | Essäer om litteratur & böcker | 09 oktober, 2016

PÅ VÄG MOT MUSIKEN – Del 1: Musiken och ordet

Denna text vill vara den första delen av en artikelserie om musiken. Jag har ingen intention att skriva en estetisk-musikalisk text eftersom musiken inte låter sig beskrivas, och jag hoppas ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 05 november, 2012

John Berger

John Berger 1926-2017

I ”Picassos äventyr”, HasseåTages film som spelades in 1978, får vi följa honom om inte från vaggan till graven så näst intill. Där finns både barndomen i Spanien, hundåren i ...

Av: Ivo Holmqvist | Konstens porträtt | 10 januari, 2017

Arkiv som aktör för förändring – nya medier och gräsrotsverksamhet i Egypten

Hur kan man dokumentera och arkivera en revolution? Och hur gör man det i ett land som saknar en tradition av öppenhet, där de nationella arkiven behandlas som statshemligheter och ...

Av: Madeleine Engström Broberg | Kulturreportage | 24 juni, 2013

Sigurdsristningen vid Ramsund, Sundbyholm

I runornas tid

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från Vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 22 november, 2015

Den subversive Thomas Bernhard

Den österrikiska litteraturen är sällsynt rik och mångskiftande. Det finns diktare för alla temperament och preferensdispositioner; också den mest kräsmagade torde här få sitt lystmäte. Vi möter här alltifrån Grillparzer ...

Av: Simon O. Pettersson | Essäer om litteratur & böcker | 23 juni, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.