Altaret

Altaret är kvinna. Altaret ska ha den perfekta klassiska kvinnans ”proportioner” med brett bäcken, lite smalare axlar och smal midja. Och precis som en kvinna ska altaret inte vara naket ...

Av: Guido Zeccola | 19 september, 2017
Essäer om religionen

Köttet tänker

Det finns i köttet en inspirerad fruktan som överflödar till andra sidan av tingen en smak av synd, av teologalisk synd. Kroppen darrar, och det är i dessa konvulsioner som ...

Av: Gilda Melodia | 24 Maj, 2017
Gilda Melodia

Georg Klein i bakersta raden, vid dörröppningen. Gudrun Eriksson, vid staketraden, längst till höger

Georg Klein – forskare och samtalspartner

Georg Klein, en av våra mest betydande forskare internationellt, professor i tumörbiologi, avled den 10 december. Det kanske kan ses som symboliskt att han avled Nobeldagen, denna märkesdag för forskningen ...

Av: Thomas Wihlman | 14 december, 2016
Reportage om politik & samhälle

Marcel Proust och litteraturens lins

För hundra år sedan i år publicerades Swanns värld –första boken i Marcel Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt – på förlaget Grasset efter ett antal refuseringar ...

Av: Carl Magnus Juliusson | 04 oktober, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Stefan Lekbergs havsgård… Ett konstnärshem som berör



TudelningSkönheten är begärlig. För dem som tvingas leva bortom naturen, i bostadsområden skapade endast för förvaring kan skönheten bli som en hägring. Många människor lever till synes helt utan omgivande skönhet och törstar därför efter den, ständigt. Men skönheten kan också bli farlig när den kommer alltför nära, som ett oanat hot om någonting oerhört vackert som kan skaka om betraktaren. Som en blixt från klar himmel. Det sägs att i vissa distrikt i Italien, där renässanskonsten främst visas, blir människor spritt språngande galna när de möter den formfulländade skönheten och harmonin i denna konst.

Stefan Lekberg, som för en tid sedan funderade på att ta bort sitt efternamn, ja kanske till och med försvinna ur registren, talar ofta och mycket om skönhet och andlighet i konsten: ”Det som på djupet förändrar oss mest är skönhet. Och den är det svåraste att uppleva; man behöver bereda skönheten en egen plats. Hur ska jag kunna ta emot mer skönhet”, frågar han sig. Han verkar besatt av vita ytor och ljusa färger, sannolikt för att betvinga mörkrets dolda sidor. Och han menar att han sett hur vissa personer blivit så berörda att de inte vetat varken ut eller in, i hans galleri Havsgården. Han menar att människor drabbas. ”Skönheten förändrar alla våra perspektiv”, hävdar Lekberg. Målningen Havsanemon och Grå ängel med ett brett ”sår” av koppar-bladguld mitt över en stor kropp som tycks falla ned över betraktaren, kan ha den drabbande effekten på vissa personer, understryker han.

Kniven i hjärtatTill galleri Havsgården, som har öppet lördagar och söndagar kommer människor från hela trakten och fler och fler tycks hitta vägen efter att de lokala tidningarna skrivit om konstnären som öppnat eget galleri. Det kan vara svårt att hitta utan bil, men han har redan haft flera hundra besökare, inte minst förra sommaren då galleriet invigdes och förutom Lekbergs målningar visades då konst av Ulf Lundell.

Lekberg tycker mycket om färg, speciellt vitt och turkost, han målar stora, ljusa målningar (170 x 150 cm) på linnecanvas, men inte i olja, till det är han alltför rastlös. ”Oljan har för lång torkningstid”, menar han. Lekberg målar med akvarellfärg och akryl och blandar gärna färgen med lättspackel och betong och skapar i målningarna upphöjningar, skulpturala former och reliefer. Över huvudtaget är målningarna skapade och utformade med blandmaterial, bladguld, upphittade ting, biljetter, fotografier, segelduk, båtmaterial, rep och ibland diktfraser skrivna direkt på duken.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Lekbergs målningar är utförda med en exakt och hängiven materialkänsla. Målningen Tudelning är skapad i sexton till arton lager färg, lackad och sandpappersslipad för att få fram ett arbetat landskap och öka splittringen och rymden. Symbolerna i målningen har vuxit fram under arbetets gång. Transparent gryning är en hantverksskicklig lek med tänd elbelysning inmonterad i duken och ett vitt nät brett över duken för att framkalla illusionen av gryning. Lekbergs målningar har poetiska och ibland roliga titlar och många gånger stannar jag upp eller skrattar till framför dem: Spiken till exempel och Sleven. Andra titlar associerar till kärlek: Hjärtkaskad, Omslutelse, och den gulorange Tager du denna.

StämgaffelDen stora manifestationen, med tydliga influenser från Anselm Kiefer, Erotisk korsfästelse kan tyckas övertydlig med sitt budskap, men är likafullt en stark påminnelse om att fysiska behov ibland står i direkt kontrast till de andliga. Lekbergs figurativa konst har ett direkt tilltal; en tydlig avsändare vill behaga, förföra och beröra åskådaren, det står helt klart. Det här är ingen konst för ljumma personer, skönheten är uppfordrande. Här finns ingen mjäkighet, men tydliga ställningstaganden. Havsanemon är påträngande men undflyende, turkos och vacker. Kniven i hjärtat har en faktisk kniv inkörd i den stora, vita hjärtformationen. Inför den kraftfulla målningen Passion hinner man reflektera att passionen inte tycks vit eller turkos, men gestaltad i rött och svart.

Stefan Lekberg är något så sällsynt som en autodidakt konstnär. Han har inte gått en enda konstskola. Han är helt självlärd och tycks driven av en envis övertygelse. Han bygger även möbler, som går att måttbeställa; flera vita, lackade bord ingår i utställningen.

De mindre målningarna (30x 40 cm) betraktar han som förberedelser eller ingångar till de större, där han känner sig mer fri och kan använda sig av en större vildhet. ”I de stora målningarna är kroppen ett annat slags instrument än i de små”, säger han frankt. Många som ser hans målningar i galleri Havsgården som ligger naturskönt strax söder om Trosa, får en pratstund med konstnären, som ofta befinner sig i galleriet eftersom han också bor på gården. ”Ja, jag hyr gården av Nyköpings kommun, och till hösten är det meningen att den stora ladan ska börja fungera som galleri och kanske även inrymma ett kafé och plats för musikframträdanden och en sittande publik”. Han tänker stort, Stefan Lekberg, och generöst, han vill i själva verket ge konstpubliken en andlig upplevelse bortom kapitalismen, även om det naturligtvis krockar eftersom han säljer målningarna och behöver pengarna för att överleva. Han målar. Något annat arbete har han inte.

Med så mycket betoning på ”andlighet” går det inte att låta bli att ställa frågan om han åsyftar att måla religiöst? Lekberg bekräftar att han upplever sig ha kontakt med Gud när han målar, men han skulle aldrig kalla sig ”religiös målare”. ”Jag hatar religion, det är bara krig och makt, det vet väl alla”, säger Stefan med sitt självklara tonfall av underförstådd samhörighet med något betydligt väsentligare: ”Att komma i kontakt med den intuitiva, själsliga kraften, det är någonting helt annat.” Han menar att han inför ett målarpass medvetet försätter sig i ett slags trance, där han inte anser sig ha kontroll över vad som sker. Det tycks mig ganska provocerande när han svarar: ”Det som är, styr.” Att Stefan Lekberg är en konstnär fylld med såväl tillförsikt som tvivel står också klart. Han litar mycket på tomheten och tystnaden. Tomheten, som ”skapar form och färg och rörelse och uttryck”. Att det kräver en hög form av avslappning för att komma in i tomrummet kanske inte behöver påtalas ytterligare. Han kallar det för ”medveten närvaro”.

Erotisk korsfästelseGalleri Havsgården är sprängfullt med målningar. Han målar väldigt mycket, eftersom måleriet är hans sätt att leva med sin glädje och oro och måleriet skapar den enda balansen.

I köket hänger en äldre målning: Surfbräda, ungefär tio år gammal och de nyare, som är tio månader gamla, kan kallas för ”nykomlingar”, till exempel Samuraj och Österlen. En annan målning heter Solfjädern, den är tre till fyra år gammal. Att förmånligt kunna blanda såväl äldre som ny och riktigt ny konst kan förmodligen göra andra konstnärer djupt avundsjuka; deras gallerister har långa köer, oftast flera års väntetider för vernissage och utställningsperiod, de ställer endast ut det allra senaste, i regel. Lekberg kan visa vilka målningar han vill, när han vill, han avgör själv, i samråd med Gertrud Magnusson, ansvarig för utställningen och för urvalet. En av hennes personliga favoriter är målningen Stämgaffel som har en säregen teckning och ett harmoniskt men oförutsägbart linjespel i färgen. Och bredvid den målningen hänger en annan och i den väcker Lekberg till liv en Vacker melankoli i sommarrummen.

HavsanemonGaller Havsgården är invändigt ommålat helt i vitt. Golv, tak och väggar. Även trösklarna är vita. Som en gammaldags bohém bor Stefan också på gården, i sin ateljé, eftersom rummen är fulla med konst. Att han är hängiven konsten är nog det allra viktigaste för honom. Det finns inte utrymme för mycket annat, den som vill se en påkostad walking-closet eller ett piffigt Marbodalkök får leta någon annanstans.

Även i trädgården finns konst; meterhöga skulpturer av konstnärsvännen George Badawi. Och i Lilla Huset har varje centimeter tagits tillvara: Min rosa vän, Hjärta, Rastafari, Torso och Ishackan ryms i hallen. I rummet står det fantastiska lilla verket Svart blomma på spiselkransen och på väggarna syns Moln, Nyfiken, Orange och Solnedgång, för att bara nämna några. I Lidret hänger också fler målningar samt visas skulpturer av konstnärsvännerna Lotti Ehrlin och Herrarna av Lotta Lagercrantz. Jag kan varmt rekommendera ett sommarbesök till galleri Havsgården.

Boel Schenlær

Utställning 

Stefan Lekberg, Konst, Måleri. Galleri Havsgården, Nyköping. Öppet lördag och söndag kl. 12-18. Tag Utflyktsvägen från Trosa mot Nyköping, sväng vänster vid skylten ”Klacka-camping”, bredvid campingen ligger galleri Havsgården.

 

Ur arkivet

view_module reorder

Rumlarens guide till paradiset

  Jag har känt honom i många år, ända sedan jag var barn och vi samlade kiselsten i skogarna utanför Ystad och lekte att de var piraters tjuvgods. Vi har fiskat ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 03 mars, 2011

Den baltiske udstilling – Baltiska Utställningen – i Malmø 1914

For 500 år siden var Malmø Danmarks største by; det var her reformationen og det danske skriftsprog blev grundlagt. Det var nemlig i Malmø, at Christiern Pedersen sad og oversatte ...

Av: Søren Sørensen | Essäer | 18 april, 2014

Göran Sonnevi

Den unge Göran Sonnevi och språket

1961 skriver Göran Sonnevi: Nästan ingenting – Varsamhet. Dess klang. Också frågor är möjliga. Det är ur dessa fyra korta rader som Göran Sonnevis diktning tar form. Kortfraserna visar upp en trevande början. En ...

Av: Hans-Evert Renérius | Litteraturens porträtt | 17 september, 2017

Robert Warrebäck

Robert Warrebäck. En novell

Robert arbetar för närvarande på en samling sammanlänkade noveller om missbruk, kärlek, sorg och skuld. I nuläget finns åtskilliga av hans tidigare noveller, artiklar och essäer (och en del poesi) ...

Av: Robert Warrebäck | Utopiska geografier | 04 januari, 2016

Marie Ndiaye

Marie Ndiaye – en av vår samtids främsta författare.

Efter det att jag läste alla Chimamanda Ngozi Adichies och Zadie Smiths romaner snubblade jag över Marie Ndiaye. Alla tre är fantastiska författare, men jag tror nog ändå att jag ...

Av: Carsten Palmer Schale | Litteraturens porträtt | 20 november, 2017

Det andliga kallet i Roy Anderssons film "Du levande"

Bra filmer är de som inte endast underhåller men som även bär på starka budskap som dröjer sig kvar i tanken och där lockar till gensvar. För Simon Henriksson är ...

Av: Simon Henriksson | Essäer om religionen | 04 augusti, 2008

Hamnen i Hamburg med nya konserthuset i bakgrunden. Foto: Björn Gustavsson

Hansaförbundet

Det tyska Hansaförbundet, som var i kraft från 1100-talet till 1600-talet, betydde oerhört mycket för utvecklingen av den nordeuropeiska handeln och utvecklandet av ett slags kulturell samhörighet länderna emellan. Ytterst ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 20 oktober, 2015

Om strukturene og relasjonene mellom individet, samfunnet og kulturen. Del II

Filosofiske småtterier om kulturbegrepet Er kulturaktiviteter om 'mål og mening'? Svaret på spørsmålet beror verken på hva en forstår med 'kultur' og 'kulturaktivitetet', eller med 'mål og mening'. Det vil si ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 januari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.