Demonernas domptör. Om Bertil Malmberg

Crister Enander skriver ett rörande porträtt av den svenske diktaren Bertil Malmberg. Han har beslutat sig för att hemsöka min enkla boning. Han lämnar mig inte ifred. Inte för ...

Av: Crister Enander | 18 april, 2011
Litteraturens porträtt

Intoleransens spelregler

I dagarna publicerades Forum för levande historias rapport Antisemitism och islamofobi – utbredning, orsaker och preventivt arbete. Det är ett viktigt arbete, och den komparativa ansatsen kan ytterligare hjälpa oss ...

Av: Simon Sorgenfrei | 26 augusti, 2011
Essäer om religionen

Klaustrofobisk skräck utlovas på Spårvägsmuséet

I mitten av april gör skräcken entré bland tunnelbanevagnarna på Spårvägsmuséet i Stockholm. Teaterföreställningen Silverpilen 21.32 är ett samarbete mellan muséet och Minerva Produktion där man använder tunnelbanevagnen som arena ...

Av: Marcus Ridung | 26 mars, 2012
Reportage om scenkonst

Erik Larson i odjurets trädgård

Erik Larson på amerikanska västkusten, han bor i Seattle, är född 1954 och med förflutet som Staff Reporter på Wall Street Journal. Han har också varit flitig i den periodiska ...

Av: Ivo Holmqvist | 04 mars, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Den lilla människan - Samtal mellan Torsten Renqvist och Anders Forsberg



Den lilla människan
Samtal mellan Torsten Renqvist och Anders Forsberg

atelje.jpg
Skulpturen Göran och draken vid Torsten Renqvists
ateljé. foto Anders Forsberg
Bildkonstnären Torsten Renqvist är död. Tidningen Kulturens Anders Forsberg intervjuade sin gode vän Torsten Renqvist med anledning av en utställning med namnet Den lilla människan på galleri Argo i Stockholm i november 2005.

-Jag tappade kontakten med mina generationskamrater 1942. Jag hamnade på sanatorium, sedan flyttade jag till Danmark, gick till sjöss, bodde i England och Frankrike. Lars Nygren har räknat ut att jag har bott 8 år utomlands. Det känns märkligt eftersom jag tycker att jag alltid varit här.

Torsten Renqvist slår ut med händerna i en gest som visar på omgivningarna runt hemmet i Kummelnäs, i Nacka utanför Stockholm.

– Det är viktigt det där, för det betydde att jag inte tog del av tidsandan. Jag tänkte att jag var dummare och mindre bevandrad eftersom jag inte hade något förhållande till det moderna, till kubismen och allt det där andra. Jag trodde det på fullt allvar, men tittar man på det nu efteråt så är det nog ganska dödfödda projekt. I stället hade jag den övermaga ambitionen att göra något som skulle fungera varsomhelst, som skulle kunna säga något likaväl till en kines som en amerikan, eller en egyptier.

Och den ”Lilla människan”?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

– Det där hittade ju Elisabeth på Argo på. Men det är bra. Flera av mina bästa grejer handlar ju om utsatta människor på något sätt. Som Fågelskrämman där, eller Utflyktsbåten.

Torsten pekar med pipan mot två skulpturer i köksfönstret. Fågelskrämman är ett resultat av besök i kommunisttidens Polen, där fågelskrämmor användes för att häckla regimpolitikerna, inte för att skrämma fåglar. Något fågelskrämmor inte duger till. Utflyktsbåten, med vattnets vågor i borden, är en bräcklig farkost som kontrasterar mot besättningens entusiasm. Båten rör sig kraftfullt framåt, trots allt.

– Det där var Anna-Lenas (dotterns) idé. Hon tjatade i två år på att jag skulle göra en båt, som leksak. Och det var hon som bestämde att det som måste finnas med var en brödbit, som proviant, en flaska vin, och en boll så klart. ”Renqvist has drawn heavily upon childrens art”, stod det i en brittisk tidskrift vid ett tillfälle.

– Du ska läsa Om det radikala i konsten. Den finns i Brottstycken, och beskriver tydligt vad jag menar.

”Jag menar alltså”, står det i boken, ”att det numera finns en radikalismens prototyp, en mall som skapats på de heroiska generationerna i början av seklet […] Ny konst är i nutida språkbruk detsamma som radikal konst […] Men det har i vår tid skett en betydelseförskjutning av ordet radikal. Det betyder nu närmast ’det som bär framtiden i sitt sköte’, den konst som segrar”…”Myten säger att den radikale är den ende konstnären. Eftersom radikalitet innebär ’att gå ännu längre’ måste konstnären, om han vill tillhöra ’vår tids människa’ ytterligare tillspetsa tidigare generationers meningar. Han måste alltså överbjuda själva myten. Och detta är som att färdas in mot botten av en strut”.

Radikal eller originell. Bägge är ord som hänvisar till ett ursprung, en rot, men som kommit att bli en till intet förpliktigande ”förnyelse”, eller något slappt ”annorlunda”. Det som en gång var överraskande variationer i förhållande till en historia har skurits av från sina rötter och blivit en önskan att urskilja sig i en värld som aldrig varit mer slaviskt underkastad modet. ”Förnyelse” har blivit högsta estetiska betyg, och konstnären dömer sig själv till ständiga påhitt i ett universum som tömts på referenspunkter. Verken blir utbytbara. De ser – i all sin vilja till särskildhet – likadana ut. Torsten citerar Albert Camus: ”Denna tid som kallar sig den mest revolterande av alla har ingenting annat än olika former av rättrogenhet att bjuda på”.

Berätta om plattan med händerna.

– Jag blev arg när jag såg krigskyrkogården efter slaget vid Verdun under första världskriget. Det var 1967 och vi bilade genom Europa. Arkitekten hade förvrängt perspektivet så att det skulle se ut som om fler hade stupat än som var fallet. Jag såg det som en skymf mot pojkarna som hade mist livet. Så jag gjorde de där händerna som jag kallade Verdun, Antiprojekt till en krigskyrkogård. Det är min första skulptur.

Och Ballongkorgen? För mig är André en omedelbar association.

– Jo, Jag har ju varit mycket däruppe i Ishavet, och jag tänker mig att även André var övertygad om att expeditionen var ett självmordsuppdrag. Men han hade ju fått så många att ställa upp med pengar, och skapat så mycket intresse så han kunde inte dra sig tillbaka. Det finns något obestämt över den skulpturen. Man vet inte om korgen är på väg att lyfta eller om den är på väg mot en katastrof. Den är gjord med tanke på vad jag kallar ”avlägset seende”. När man ser något på långt håll får det en annorlunda form. Ett fågelsträck, till exempel, är inte en mängd likadana fåglar i formation, utan har sin egen form. Det fungerar likadant om man ser det avlägsna genom en kikare. Det var så jag upptäckte det, och jag tror jag är ganska ensam om den upptäckten.

Är det samma idé som med ”Avlägsen fågel”, som inte finns med här, och som med ”Lommarna”.

– Jo, det är samma tanke. Lommarna såg jag i Norrland. Det är ovanligt att lommar flyger tillsammans, men den här gången flög de så, och jag gjorde dem som de var.

Uppe i Torstens stuga i Sandsjärv, vid polcirkeln, sitter en affisch av en grottmålning av en tjur, från Lascaux i Frankrike. Målningen gjordes för 20.000 år sedan. För ett par år sedan hittades en aningen äldre skulptur i en tysk grotta. Den föreställer en fågel, inte helt olik en av de mänskligt vilsna änderna i Fågelcirkus. Jag visar en bild av den för Torsten, som utbrister: ”Den där är bra. Vem har gjort den?” Jag visar den också för författaren Kate Larsson, vän i familjen, som säger: ”Den där känner jag inte igen. Är det Torsten som har gjort den?”

Torsten Renqvist, i samtal med Anders Forsberg, Kummelnäs, hösten 2005.

Ur arkivet

view_module reorder

En bemerkning om Claude Monet og livsvirksomheten hans

Oscar Claude Monet, som var Monet's fulle navn, ble født i Paris, den 14. november, 1840.  Foreldres navn var Louise-Justine Monet og Adolph Monet. Fra før av hadde ekteparet Monet ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 06 juli, 2010

Han vägrade att dö

Elias CanettiDöden var den yttersta och största förolämpningen mot människan. Elias Canetti förklarade ett privat krig - ett ensamt korståg - mot döden. Han gjorde det envist, styvnackat och utan ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 16 mars, 2009

Stigmatisering är ett historiskt begrepp när det gäller samhällets syn på psykisk…

Begreppet stigmatisering används ofta i samhällsdebatten. Ordet stigmatisering kan härledas från grekiskans stigma som betyder (bränn) märke, fläck. Ordet kan härledas till en medeltida (ligatur) av bokstäverna sigma och tau ...

Av: Gunilla Dored | Essäer | 25 maj, 2011

Språk

Efter illusionen om att kunna förstå och om att kunna förklara, efter illusionen om en vilken som helst form av kommunikation och samförstånd, vill jag återkomma till ett stadium (som ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 13 maj, 2016

En arbetslägenhet i Stockholm

- Varför ser man aldrig dig i en mjukt stoppad möbel i tv? Är du bitter? - Jag har undrat med vilken saklig motivering Dagens Nyheter, Expressen, Kulturradion och så vidare ...

Av: Peter Lucas Erixon | Utopiska geografier | 04 januari, 2010

De långa nätterna på de iskalla perrongerna

tid Allt utförs under ständig observation av tiduret i Korridoren, detta enväldiga kvarnhjul som hugger ned existensen i små ogina sekvenser. Det är också en vardaglighet som tränger på ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 01 juli, 2011

William Blakes tankevärld

Det andliga klimatet: en kort historikUnder renässansen fanns en bildpoesi, Emblem-Poetry. En bildpoesi som byggde på den vid denna tid rådande mystikens kosmologi. Blake kan räknas till efterföljarna av denna ...

Av: Violet Tengberg | Essäer om konst | 16 december, 2010

Pino Masi och det italienska ärret Intervju med Roan Johnson

På den italienska filmfestivalen den 4 – 7 oktober på biografen Sture visades bland annat filmen ”Högst upp på listan” (I primi della lista), en skruvad komedi med allvarliga undertoner ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 23 oktober, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.