Det omoderna lever

Det brukar heta att den som inte följer modets växlingar kommer förr eller senare att bära moderna kläder. Idealen skiftar, men kanske finns det också sådant som är tidlöst. Den ...

Av: Anders Björnsson | 04 juni, 2017
Kulturreportage

Konungens ring

Fransmännen slår vakt om sina äventyrsförfattare. Victor Hugo räknas som en klassiker. Hans Samhällets olycksbarn läses också hos oss. Och den har blivit en jättesuccé som musikal. Men vem omhuldar ...

Av: Bertil Falk | 22 oktober, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Stillbild ur Julian Rosefeldt ”Manifesto” (2015)

Julian Rosefeldt ”Manifesto” på Hamburger Bahnhof i Berlin tom den 18 september

Ibland hamnar man på en utställning som ger en gåshud. Julian Rosefeldts videoinstallation ”Manifesto”(2015) på Hamburger Bahnhof i Berlin är en sådan. Egentligen skulle den ha slutat i juli men ...

Av: Mathias Jansson | 12 september, 2016
Essäer om konst

Veckan från hyllan. Vecka 5, 2012

Nej, det ska inte handla om sossarnas partiledarval. Det händer annat viktigt i världen. Faktiskt viktigare. I fredags var det Förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz av sovjetiska ...

Av: Gregor Flakierski | 28 januari, 2012
Veckans titt i hyllan

Rösten är ett väldigt personligt instrument



Rösten är ett väldigt personligt instrument

Ylva Q. Arkvik har framför allt komponerat instrumentalmusik, alltifrån solostycken till orkester och opera, men även elektroakustiska verk och stycken för instrument och band. Hon inspireras av mötet mellan olika uttrycksformer och samarbetar gärna med andra konstnärer, t.ex. skulptörer, dansare och poeter. Tidningen Kulturens Guido Zeccola har träffat henne för en intervju. 

ylvaq 
Ylva Q. Arkvik till sjöss
Foto: Osvaldo Quiroga

GZ Kvinnorna har funnits i musiklivet och i musikhistorien bara sedan 1700-talet (med några enstaka undantag) och då mest som virtuosa instrumentalister eller sångerskor. Tidigare var det t o m förbjudet för en kvinna att uppträda på scen och man brukade använda kastrater för att skapa en någorlunda liknande sångstämma. Idag är situationen annorlunda. Det finns etablerade "tonsättarinnor", fast mest i USA, men också i Finland och i Norge och England. I Sverige har några kvinnliga tonsättare börjat etablera sig sedan 1980-talet. Du tillhör en relativ yngre generation. Är det fortfarande svårt att vara kvinna i den svenska tonsättarvärlden?

YQA Jag har inte själv känt det svårt att vara kvinna i den svenska tonsättarvärlden. Däremot är det svårt att vara kvinna i det svenska samhället som inte är särskilt jämlikt även om man gärna vill tro det. Löner är ojämlika och jag som kvinna kan inte åka till sjukhuset och vara säker på att få en ev. hjärtinfarkt rätt diagnostiserad och man lägger mindre resurser på kvinnor osv. Och värderingarna finns i hela samhället, en bit är mycket sällan undantagen och därmed gäller det antagligen även tonsättarvärlden, även om jag själv inte känt mig diskriminerad på grund av det. Jag tycker nog att många av de jag möter i musiklivet är mycket medvetna om genusperspektiv och vill få till blandning i konsertprogram med både manliga och kvinnliga tonsättare.  Om man ser på antalet kvinnliga medlemmar i Föreningen Svenska Tonsättare så har antalet ökat betydligt på senare år men fortfarande är man långt från siffran 50%, som man nog får anse vara ett mått på jämställdhet inom kompositionsområdet. Av 250 aktiva medlemmar är 24 kvinnor så siffran hamnar strax under 10%. Varför det är så inom just det här området är intressant att spekulera om, inom musikerområdet är det ju inte alls likadant. 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

GZ Du har mest komponerat instrumentalmusik och elektronmusik. Så jag har två frågor: har du ett eller flera favoritinstrument som ligger närmare ditt sätt att uttrycka musicerandet? Och sedan: Vad betyder elektronmusik för dig?

YQA De instrument vars uttryck alltid betytt väldigt mycket för mig är stråkinstrumenten och då speciellt violinen. Den har en närhet och avskalad nerv som går djupt in i mig. Slagverk är också något som ligger mig varmt om hjärtat, pockandet i en gran cassa-virvel eller de orena ljuden av plåtar och skrot som direkt leder vidare till elektronmusiken som är en viktig del för mig i mitt komponerande med utforskande av nya klangvärldar som inte är möjliga på annat sätt än genom datorn.

TK Sedan ett tag har du börjat komponera för röster också. Vad finner du i den mänskliga rösten? Är den ett sätt att närma dig till musikens väsen ännu mer eller är rösten ett instrument bland andra?

YQA Rösten är ett väldigt personligt instrument. Ett mycket direkt uttryck vare sig man arbetar med en blandad kör eller en soloröst. För mig är röst något väldigt speciellt, jag räknar det inte som ett instrument bland de andra. Du behöver en text som oftast är en direkt meningsbärare, i instrumentalmusik är det mer fördolt. Jag började närma mig rösten på allvar när jag skrev opera för första gången, det var mycket speciellt och det jag vill arbeta mer med. Jag har också skrivit sånger för soloröst och några körstycken. Det vill jag också fortsätta utveckla.

GZ Vilka projekt har du på gång i den närmaste framtiden?

YQA Det som ligger närmast är ett stycke för violin och EAM, en beställning från Musik i Gävleborg. Och sen bl. a. ett projekt som heter Vox Pacis, ett körverk som är ett ekumeniskt samarbete med kör, solister och instrument.

GZ Sista fråga: Vad betyder det där Q mellan ditt namn och efternamn? Kan du berätta mer om det för våra läsare?

YQA Det betyder Quiroga och är min mans efternamn som jag har som mellannamn men som ingen kan stava här i Sverige. När vi är i Latinamerika brukar jag skippa Arkvik för det kan ingen stava där.

Guido Zeccola

Ur arkivet

view_module reorder
Palastorchesters porträt Foto Marchus Höhn

Han gjorde det igen

Stockholm har haft besök av 20- och 30-talets orkesterklanger, Max Raabe & Palast Orchester, på turné i Norden och Baltikum

Av: Thomas Wihlman | Musikens porträtt | 13 september, 2016

Meningen med ett meningslöst berättande i elfte timmen

 Med Life and Times finns det ett före och ett efter – ett innan jag såg föreställningen och ett efteråt, säger Birgitta Winnberg Rydh, konstnärlig ledare för Göteborgs Dans och ...

Av: Frida Sandström | Reportage om scenkonst | 31 maj, 2013

En ostmacka kan också sitta fint

Jag är sannerligen ingen mästare i köket, men jag gillar att laga mat. Jag sätter mig aldrig framför teven för att se på matlagningsprogram, men hamnar jag ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 09 juni, 2011

Kafka i Frankfurt

 Nuria Amat Det finns få saker som är mer stimulerande för en god författare än att bli ifrågasatt, ignorerad eller förskjuten i sitt eget land. Ibland tänker jag mig att ...

Av: Nuria Amat | Litteraturens porträtt | 26 november, 2011

Pärlor på tråden trädda

  Kalilah är en sagobok ursprungligen berättad av indiern Bilpai, senare omarbetad i muslimsk anda. När Brahmanen som berättat sagorna för kung Dabshélim tar avsked av kungen, utber han sig en ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 12 augusti, 2017

Aktuella härskartekniker – då och nu

Jag lyssnade med stort intresse när Mona Sahlin (S) och Maud Olofsson (C) var gäster i söndagens Agenda med Camilla Kvartoft som programledare. Man diskuterade hur det är att vara ...

Av: Brigitte Strand | Gästkrönikör | 21 september, 2011

Marilyn Horne som  Adalgisa i Bellinis Norma.   Courtesy of the Marilyn Horne museum and exhibition

Dubbelt grubbel

Om Vincenzo Bellinis Norma, druiderna, madame Blavatsky och mycket annat

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om musik | 15 november, 2017

Den omöjliga platsen

Den omöjliga platsen Den omöjliga platsen är här. Det finns ingen annan plats. Det finns ingenting annat. Vi måste alltid återvända hit. Arbete, kamp. Varje dag ...

Av: Johan Jönson | Utopiska geografier | 18 oktober, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.