Giuseppe De Nittis (1846-84) – Italienskt Londonmåleri

Sedan konstmuseet Petit Palais i Paris för några år sedan öppnats efter en genomgripande renovering, har en rad intressanta, bortglömda konstnärskap fokaliserats i välgjorda utställningar, ofta i ett internationellt samarbete ...

Av: Eva-Karin Josefson | 10 augusti, 2012
Essäer om konst

Georges de la Tour,

Evighetens leende

Man kan utöka oändligheten om den inte räcker till. Och om inte oändligheten räcker till kan man dessutom skapa en ny oändlighet, så man slipper känna sig instängd. I det ...

Av: Percival | 05 oktober, 2014
Essäer om konst

Charm, sweet angels, you made me no longer afraid of death - En…

  Patti Smith och författaren Peter Lucas Erixon Foto: Ulla Montan   Charm, sweet angels, you made me no longer afraid of death - En intervju med Patti Smith Peter Lucas Erixon utkom ...

Av: Peter Lucas Erixon | 23 augusti, 2007
Litteraturens porträtt

Sado-masochistiska och androgyna vägar till Gud

Sado-masochistiska och androgyna vägar till Gud För att uppnå verklig sexuell och religiös harmoni har sado-masochistisk praxis i alla tider och i alla kulturer varit vanlig bland sensuellt sensibla människor. Detta ...

Av: Bo Cavefors | 18 januari, 2007
Essäer om religionen

Vagabondens väg till Hollywood



Arthur Arkadius KylanderVid sidan av Joel Emmanuel Hägglund (alias Joe Hill), finns det en minst lika intressant samling finskamerikanska poeter, musiker och protestsångare, som också dessa tillhörde den kringflackande gemenskapen kring fackföreningen Industrial Workers of the World (IWW). En av dem var Kylander.

Folksångaren och mandolinspelaren Arthur Arkadius Kylander föddes i Lieto år 1892. Vid tjugotvå års ålder emigrerade han till USA för att där försörja sig som skogshuggare. År 1925 träffade han därefter sin fru, pianisten och dragspelerskan Julia Varila, som han genomförde en landsomfattande turné tillsammans med. De besökte platser som Maine, New York, Pennsylvania, Ohio och Minnesota, där de huvudsakligen uppträdde för finska immigranter som arbetade inom skogs- och gruvindustrin.

Under depressionsåren spelade han också in grammofonskivor på Victor Records och publicerade två sångböcker som fick namnet Comics Songs. Därigenom fick inte bara de 50 000 finskamerikanerna utan också de 3,5 miljoner finländarna i hemlandet möjligheten att lyssna på hans musik.

Efter turnén slog sig makarna ner i Hollywood, där Arthur började arbeta som butler och chaufför, för att slutligen få råd att skaffa sig en liten jordegendom som visade sig vara utmärkt att plantera julgranar på och som de sålde med god förtjänst.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kylander är kanske mest känd för sina valser: Kulkurin Valssi (Hobo Waltz), Muistojen Valssi (Memories Waltz) och Saumalainen ja Sauna (The Finn and the Sauna) som inte bara skildrar de emigrerade arbetarnas svårigheter, utan innehåller även en stor portion humor. I sina sånger skildrar han också en rad tragikomiska levnadsöden, som till exempel den guldtörstande finske studenten som emigrerar till USA, men som där slutligen finner sitt öde som avloppsgrävare. Vissa av Kylanders sångtexter är dessutom unika för sin tid eftersom de öppet diskuterar rasöverskridande relationer på ett positivt sätt.

 Ett omdiskuterat tema i hans texter är vandraren, som är ett återkommande tema i finsk folklore, ofta med biblisk grund, och tar sig uttryck i skildringarna om luffarens vedermödor. Ett annat återkommande tema är de nyanlända emigranternas språkproblem, vilket han bland annat skildras i sången Siirtolaisen Ensi Vastuksia (The immigrant's first difficulties) som handlar om en man som bara kan säga "No, Sir". Ett utmärkande drag för Kylanders sångtexter, i likhet med flera andra inom den finskamerikanska diasporan, var att han blandade samman det finska och engelska språket, till så kallad Finglish.

 Hieronymus Bosch The Prodigal Son  Det kanske mest intressanta med Kylander och de övriga emigrerade protestsångarna, som Hiski Salomaa och Matti Valentine Hutha (alias T-Bone Slim), var att de möttes av en helt annan samhällsutveckling än sina kollegor i den gamla världen. För i slaget om Amerikas själ, mellan kristna fundamentalister och sekulära humanister, föll den socialistiska arbetarrörelsen mellan två stolar, samtidigt som den effektivt bekämpades av konservativa folkrörelser som Knights of Labour och Ku Klux Klan.

 I viss mening skulle därmed de emigrerade protestsångarna kunna beskrivas som den skandinaviska arbetarlitteraturens Janus Geminus, vilka utan stöd av framväxande a-press, folkhem och akademier, aldrig riktigt fick chansen att svika sina frihetliga idel, ambitioner och drömmar. Det är däremot uppenbart att de blivit en viktig inspirationskälla för amerikanska folkmusiker som Woody Guthrie, Bob Dylan och Johnny Cash samt inte minst kontrafakter som Beatgenerationen och Hippierörelsen med gnistrande fixstjärnor som Jack Kerouac, Ken Kesey och Dennis Hopper.

Niclas Mossberg
Fotnot
Hobo: vagabond, luffare, vandrare, kringvandrande arbetare, vagant, landstrykare, lodare, lodis, trashank, uteliggare, dagdrivare, lösdrivare, lösekarl, landsvägsriddare, bettlare, osv.
Referenser
Det finns inte så mycket skrivet om Arthur Kylander i Sverige, däremot behandlas han bland annat i den amerikanske musikhistorikern Victor Greenes böcker: A passion for Polka - Old-time etnic music in America (Los Angeles: University of California Press 1992) och A singing ambivalence - American immigrants between old world and new, 1830-1930 (Kent: The Kent State University Press 2004). Kylanders sång "Lumber jäkki" finns också utlagd på Youtube.

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Impressionisternas resa från Frankrike till Sverige

Sommarens möte med impressionismen började med en resa till Rouen i Normandie och till dess impressionistutställningar - som varar till i höst - för att fortsätta till Zornjubileet i Dalarna ...

Av: Anne Edelstam | Kulturreportage | 10 september, 2010

Leila Aboulela  Foto CC BY SA 3.0 Wikipedia

En afrikansk röst att lyssna till

Den afrikanska litteraturen har äntligen börjat få sitt rätta värde. Visst har det funnits en rad afrikanska författare, framförallt från senare halvan av förra seklet, som nått erkännande och berömmelse ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 27 april, 2016

Nazister i B-filmskräckträsket och högerextremismens framväxt i Europa

Efter andra världskriget inleddes en människojakt på de skyldiga nazisterna som stått bakom några av historiens värsta krigsbrott mot mänskligheten. Några fångades direkt, andra tog livet av sig innan rättvisan ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om film | 13 oktober, 2014

Niklas Aurgrunn Date med Björk

Dagens ljus intill en liten sjö i Alperna 62, ett par tultande svartvita år där och nåt cowboyhattsår år i Husqvarna på det, ett rum i ett hus utanför Trollhättan ...

Av: Niklas Aurgrunn | Utopiska geografier | 28 oktober, 2013

Hegel, Chesterton eller surrealismens oneirism

Vortex. Bild: Guido Zeccola Kunde G.K. Chesterton (1874-1936) sin Friedrich Hegel? Hur skulle han annars ha kunnat strukturera en roman på basis av en vanlig, men som det påstås av ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 10 december, 2008

Den självbiografiska fiktionen

Litteraturens uppdrag är att spegla illusionen om verklighet. Den ska kränga och väsnas, smekas och reta till svartsjukescener. Den ska vara ett möte mellan läsare och författare, i tystnad, långt ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 april, 2013

Hölderlin

Polyfona kontexter – cirkulära texter

Fortsätter så min växelverkande resa med korta prosastycken, reflexioner, egna och andras dikter: allt för att visa hur det osökta, tillsynes slumpartade och kontextfria, ändå hänger ihop, måste hänga ihop ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 27 april, 2017

Ett kärleksmöte genom filmkonsten

Ett kärleksmöte genom filmkonsten Roberto Rossellinis och Ingrid Bergmans möte är mer kärlekshistoria än filmhistoria. Åtminstone deras möte. Filmerna de gjorde tillsammans är i själva verket som ett långt kärleksbrev (eller ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om film | 02 september, 2006

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.