Piscatorial Paedophilia

Några anteckningar om flugfiske på Nya Zeeland Det finns få verkligt effektiva botemedel mot en 12 tidzoner lång östlig jetlag. En privat metod som dock fungerar mycket tillfredställande är att få ...

Av: Steven Ekholm | 06 september, 2009
Resereportage

Lydmar Hotell

År 1993 fick Stockholm sitt första designhotell; hyperstylade Lydmar strax intill Stureplan; ett område som just vid den tiden började bli ett verkligt hotplace. Även Lydmar, med sina glasade väggar ...

Av: Björn Gustavsson | 13 september, 2017
Resereportage

Lykke. Del II

Aristoteles, Aquinas og Schopenhauer Gitt at lykke er knyttet til at å være menneske er å ha et personlig prosjekt, eller, om en ønsker og vil, at en har en ambisjon ...

Av: Thor Olav Olsen | 11 januari, 2014
Agora - filosofiska essäer

Barnkonventionsdagen

I dag, tisdagen den 20 november är utnämnd till ”Barnkonventionsdagen”. Yes meine Damen und Herren, i dag firas, eller vad man nu gör, ”Barnkonventionsdagen”. Och här kommer mitt bidrag till dess ...

Av: Vladimir Oravsky | 20 november, 2012
Gästkrönikör

En intervju med performanceartisten AK von Malmborg



AK von MalmborgEfter en vad som kan liknas vid en uppenbarelse när en nära anhörig hade gått bort bestämde sig sångerskan, låtskrivaren och performanceartisten AK von Malmborg att börja sjunga på svenska istället för engelska. Nyligen släppte hon sin svenskspråkiga och självfinansierade debutskiva Vår tids rädsla för AK von Malmborg som tog fyra år att färdigställa.

Du har hunnit med att göra en hel del innan din skiva. Vad har du för bakgrund?

- Jag började som dekormålare på Teater Galeasen när jag var 17 och där träffade jag Linus Tunström, som jag senare jobbade med. Samtidigt sjöng jag på en svartklubb i gamla stan och fick betalt i öl. När jag var 19 var jag med i en pjäs som Orionteatern satte upp där jag spelade en sångdiva. Där träffade jag Rickard Borggård som jag bla har gjort teatermusik tillsammans med på Teater Giljotin. Sedan flyttade jag till London och ägnade mig åt performance.

Hur kom det sig att du byte musikstil och började göra pop?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

- Jag har varit på väg mot popmusik väldigt länge men jag slogs mot mina ideal, jag tyckte det var finare att göra konst. Det är en av anledningarna till att skivan tog fyra år att göra.

Eftersom jag lärde mig att sjunga genom att härma olika jazzsångerskor som sjöng på engelska undrade jag var min svenska röst fanns. Kunde jag överhuvudtaget sjunga på svenska?

Det engelska språket kan bli som ett slags filter där man inte känner sig lika naken och sårbar till skillnad från att sjunga på svenska. Hur upplevde du det?

- Eftersom man inte har full koll på engelska vet man inte värdet av varje ord. Per automatik blir det ytligt eftersom man inte förstår språket lika bra. I svenskan vet man vad varje ord väger och man kan skriva som det verkligen är. Det är som att blotta strupen.

Det måste ha varit väldigt jobbigt att skriva den första texten på svenska.

- Nej, det har varit olika processer med olika texter. Den första skrev jag samma natt jag fick min "uppenbarelse" medan en låt som Telefon till himlen skrev jag om 200 gånger innan den blev som jag ville.

Du gjorde en skiva på engelska under namnet AK-Momo som bla blev uppskriven i NME. Hur kom det sig att du inte följde upp den karriären?

- Jag gjorde Return to NY som ett experiment. Jag träffade producenten när jag var på semester i Sverige och provade på de äldre instrumenten som fanns i hans studio. Det hela blev en lekfull process som pågick i fem dagar och som vi spelade in. Men det var inte min avsikt att inspelningarna skulle ges ut, berättar von Malmborg och fortsätter:

2004 ville ett amerikanskt skivbolag ge ut skivan och fem år senare var det ett engelskt som ville göra det. Jag är inte särskilt förtjust i skivan, den är ganska ytlig. Det var ett experiment som lyfte av sig själv. Jag har inte varit ute och spelat materialet eller promotat det på något sätt. Jag har varken lust att göra det eller att jobba med producenten igen.

AK von MalmborgVad har du för influenser?

- Jan Lindblad var min idol när jag var liten. Han var helt otrolig, han hade två tigrar som husdjur och spelade in visselskivor. När jag var liten brukade jag spela hans skivor på hög volym och stå på altanen och mima så att förbipasserande skulle tro att det var jag som visslade. Det är inspirerande när man tänker på hur man vill ha sitt liv. Han och Yoko Ono har varit viktiga förebilder. Andra influenser är författaren Sara Stridsberg och bandet Moldy Peaches.

Du har tidigare berättat att din mamma avled precis innan du började skriva på svenska. Vad betydde kreativiteten för att du skulle kunna bearbeta det?

- Under de här fyra åren har det varit mycket stiltje och jag åt antidepressiva mediciner. Det var som att gå på i ett elljusspår i skogen, man har bara kontroll på de metrarna man ser och runt omkring finns bara svarta avgrunder, berättar von Malmborg och fortsätter:

Kreativitet är ett oerhört effektivt verktyg för att hantera ångest. När man slås ned av ångesten kan man genom skapandet vända den till något bättre. Man kommer ur offerrollen och tar kontroll.

Kvinnliga artister jämförs ofta med manliga artister, du har t.ex. liknats vid en kvinnlig Olle Ljungström, det är sällan tvärtom. Hur ser du på det?

- Jag tog det som en oerhörd komplimang! Det är betydligt roligare än att jämföras med Kate Bush, som alltid dras upp i samband med mig.

Hur spelade du in skivan?

- Jag har betalat för allt och därför har det varit väldigt varierande, allt mellan lap top och i den legendariska studion Atlantis. När vi spelade in Olle Ljungström (som von Malmborg sjunger en duett med på Mer än så, en översättning av Roxy Musics More than this, förf.anm) åkte vi hem till honom och spelade in den på lap top under fem dagar, berättar AK von Malmborg och fortsätter:

Det är inte bara emotionellt och tidsmässigt jag har satsat på den här skivan utan även ekonomiskt. Jag är så skuldsatt nu att det är ett skämt. Jag vet inte hur jag ska överleva den här vintern. Men jag har i alla fall gjort en skiva. När jag började med den ville jag inte ha tillåtelse från någon gubbe på ett skivbolag. Jag måste göra skivan som den ska vara, berättar AK von Malmborg, och fortsätter:

Jag kände att jag hade kommit "to the point of no return" och då får det kosta vad det kosta vill, jag har bara den här chansen. Jag kan inte slarva med någonting och vi gjorde tusentals omtagningar. Och det skulle vara på riktigt, inget djävla poserande.

Tror du att det går att leva på musik i framtiden med tanke på alla nedladdningar?

- Det vågar jag ens inte tänka på! Jag tar en dag i taget och hoppas att det är någon som tycker om skivan.

 

 Thomas Renhult

Ur arkivet

view_module reorder

En svensk antisemitisk historia

Boken Lurifaxiana tillhör de råaste antisemitiska texter som publicerats på svenska. Med titeln Lurifaxiana ville författaren säga att boken handlade om lurifaxarna, det vill säga judarna. Det var inte skämtsamt ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om samhället | 16 februari, 2009

Människor lever i bubblor

Socialpsykologiskt är detta ingenting nytt; där kallas bubblorna för primära och sekundära grupper. Jag lever naturligtvis själv, och har framförallt levt, i bubblor. Under de senaste, säg, 20 åren har ...

Av: Carsten Palmer Schale | Gästkrönikör | 09 juli, 2016

I Pousettes värld: en poet

Det är en konst att vara enkel. Erik Pousette skalar av det överlagrade och står kvar med de stringenta orden i dess ursprungliga skepnader. Han litar på dem. Behöver inte ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 23 maj, 2012

Skilda rörelser på landet och i staden Intervju med regissören Radu Mihaileanu

Det finns några filmer som har en enorm vikt på grund av deras sociala patos, ofta större än dess tekniska möjligheter. I Sverige fann man den allra första av denna ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Scenkonstens porträtt | 24 januari, 2012

Abrishami synagogan.  Belysning  symboliserar den eviga låga som alltid brinner på offeraltarna

Framme vid en av Teherans många judiska bönehus

Till skillnad från de arabiska länderna har Iran fredat sina judiska församlingar. Sedan 1948 har över 800 000 judar emigrerat och förvisats från sina länder i Mellanöstern och Nordafrika; inte ...

Av: Text och foto: Tarja Salmi-Jacobson | Essäer om religionen | 08 februari, 2017

Trio Brantelid Härenstam Sparf

Nicolò Paganini kontra Robin Bengtsson

I stället för melodifestivalen har Björn Gustavsson ägnat lördagskvällen åt att skriva om Paganini.

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 11 mars, 2017

Jag har slutat prata om Gud eftersom jag tycker synd om honom. Intervju…

Mohamed Omar är poet, essäist och debattör. Han har varit hyllad i många år innan han tog väldigt radikala positioner inte bara mot Israels politik i Palestina utan också mot ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 26 juli, 2012

Avtäckandet

Det tillstånd av förhöjd verklighetskänsla som kan uppnås genom att man, i ensamhet och företrädesvis under en längre tid, tillåter sig att till fullo ge sig hän åt tillvaron i ...

Av: Mattias Lundmark | Agora - filosofiska essäer | 02 oktober, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.