Ungdomlig revolt i bildningsromanen Om Wilhelm Meisters läroår av Goethe

Det är sent 1700-tal och den tyske köpmanssonen Wilhelm Meister vill bryta sig loss från sin instängda borgerliga familj och ge sig ut i världen. Efter upptäckten av att hans ...

Av: Elin Schaffer | 18 januari, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Mats Waltre

Poetiska porträtt

Under serien ”Poetiska porträtt” porträtterar jag kända personer i diktform. De som porträtteras kommer företrädesvis att vara politiker, kulturarbetare, journalister, skribenter och andra som framför och har framfört åsikter eller ...

Av: Mats Waltre | 11 december, 2016
Gästkrönikör

Gunnar Björling

Poeter i ett brödrakrig

”Nyfödd går jag. Glömska är mitt namn. Och dagens minne sjunger”. Gunnar Björling i debutboken ”Vilande dag” från 1922. Den ömsinte poeten Gunnar Björling tillhörde tillsammans med bl.a. Edit Södergran, Elmer Diktonius och Rabbe ...

Av: Rolf Karlman | 18 december, 2016
Essäer om litteratur & böcker

Erik Carlquist översätter Voltaires Krig

Uppslaget till Voltaires Dictionnaire philosophique sägs ha kommit vid en middag hos Fredrik den Store av Preussen. Boken, som utkom f.f.g. anonymt 1764, innehöll alfabetiskt ordnade artiklar om olika kontroversiella ...

Av: Voltaire | 25 mars, 2013
Kulturreportage

Anna Werner hyllar Barbra Streisand i glittrande show. Foto B. Graham.

Bara bra med Barbra Streisand - Ett musikaliskt möte med Anna Werner



Anna Werners Streisand-effekt är välljudande, positiv och livbejakande. Anna Werner drar just nu fulla hus på Stadsteatern i Göteborg med showen Varför nöja sig? - En personlig hyllning till Barbra Streisand. Hennes personliga tolkningar av Barbra Streisand låtar går rakt in i hjärtat på publiken.




Mitt första möte med Barbra Streisand var en hit som spelades på radio. Woman in Love. Jag kände direkt att WOW! Vilken artist! Vilken röst! Vilken låt! Sedan såg jag filmen The Way We Were, den där Barbra Streisand spelar mot Robert Redford. Åh, vad bra den var! Och musiken! Jag var helt såld direkt! Innan dess hade jag bara tänkt på Barbra Streisand som sångerska, sedan upptäckte jag att hon var så mycket mera.Vilken fantastisk skådespelare hon är! Och hon regisserar och producerar och skriver manus och musik till filmer och skivor.

I somras blev Anna Werner något av en rikskändis i och med att hon medverkade i programmet Lotta på Liseberg, som direktsänds från Lisebergs stora scen. Hon tolkade Don't Rain on My Parade och gick rätt genom rutan. Vi som sett och hört Annas fantastiska talang väntar på nu hennes stora genombrott. Att hon ska bli "a household name". Precis som sin förebild och inspirationskälla: Barbra Streisand.

Efter föreställningen Varför nöja sig? - En personlig hyllning Till Barbra Streisand får jag tillfälle att få en pratstund med showens stjärna. Anna har en sådan fin publikkontakt och folk älskar henne direkt. Många vill se showen - en del vill se showen igen - men det är utsålt denna säsong. Folk får komma tillbaka till våren, då Anna kommer tillbaka med sitt hyllade program till Stadsteatern i Göteborg.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vi letar upp en bekväm soffa och börjar prata Barbra, Brooklyn, Hisingen och Musiken.

- Det är ett fantastiskt bra program du har i showen - vilken bredd!

- Tack, kul att du gillade det!

- Hur kom det sig att du började översätta Barbra Streisand? Var det med tanke på att göra just en sådan här spektakulär och glittrande hyllningsshow, där du diskuterar livets vindlande vägar?

- Nej, inte alls! Jag började bara översätta Barbras texter till svenska, för att ... Ja, just då hade jag en livskris och allt verkade mörkt och hopplöst. Jag började översätta texterna som en livlina, för att ha ett roligt projekt att arbeta med, för att komma bort från allt det mörka och hopplösa. Jag fick rådet av Marie Delleskog, min pedagog, "Fortsätt med det här! Det här är bra! Det här kan bli något!".

Kloka Marie hade alldeles rätt. Det här kunde bli något. Det här blev något! Det hela låter som en saga: talangfull artist går in i en återvändsgränd (eller den så kallade väggen) och hittar en ny, slingrande väg ut, som hon aldrig hade tänkt på att ta tidigare. Trots att det nu, när man har facit i hand och ser succén och publikresponsen, verkar så självklart. Anna gick tillbaka till sin barndoms största idol och hennes verk inom musiken och fick till en klockren fullträff med sina tolkningar.

- Hur gammal var du när du upptäckte Barbra Streisand?

- Jag var 12 år.

- Vad var det som fick dig att fastna för Barbra Streisand?  Hur såg ditt första möte med Barbra Streisand ut?

- Mitt första möte med Barbra Streisand var en hit som spelades på radio. Woman in Love. Jag kände direkt att WOW! Vilken artist! Vilken röst! Vilken låt! Sedan såg jag filmen The Way We Were, den där Barbra Streisand spelar mot Robert Redford. Åh, vad bra den var! Och musiken! Jag var helt såld direkt! Innan dess hade jag bara tänkt på Barbra Streisand som sångerska, sedan upptäckte jag att hon var så mycket mera.Vilken fantastisk skådespelare hon är! Och hon regisserar och producerar och skriver manus och musik till filmer och skivor.

- Jag har läst en del om Barbra Streisand. Om Barbra som barn skrivs det till exempel att hon egentligen var smart och duktig i skolan, men att hon var framfusig och odisciplinerad och till exempel svarade på frågor genom att skrika ut svaren och inte räcka upp handen och vänta på sin tur, som alla andra snälla flickor ... 

- Jag vet! Hon är som en hel karl, hon kan ta för sig! Jag tror att det är en av de saker som attraherar mig mest med Barbra. Att hon inte tar någon skit, att hon inte låter sig bli överkörd. Barbra och jag har ju det gemensamt, som jag säger i showen, att som skådespelerska och sångerska går man ständigt på auditions. Man måste vänja sig vid att bli bedömd och utvärderad hela tiden. Och man måste vänja sig vid att få nej. Man måste vara lite tuff för att överleva. Och inte bara sitta snällt och vänta på sin tur.

- Barbra Streisand har ju en helt magnifik och unik röst - den spänner över tre oktaver. Är inte det lite överväldigande att ha en idol som har den spännvidden och att välja att tolka hennes sånger ...

- Det var just det som attraherade mig med Barbra och hennes låtar. Det var inte lätt. Det var svårt. Jag behövde en utmaning. Jag behövde något som var svårt för att det skulle vara roligt och för att jag skulle få ha roligt igen.

- Texterna som du skriver på svenska, ligger de fast, eller är de organiska, så det händer att du ändrar lite i dem, att du växer med dem eller att de växer med dig?

- Jag ändrar en del i dem, ett par rader här och där. Annars ligger de nog ganska fast när de är "färdiga". Uppträdandet, showen Varför nöja sig? utvecklas däremot hela tiden. Fast jag utgår från Barbras liv och mitt liv och alla bilder som visas upp bakom mig när jag sjunger och berättar om våra olika karriärer och levnadsöden.

- Vad inspirerar dig? Förutom Barbra Streisand?

- Musikalen Hair! Jag gillade verkligen den redan när jag var liten!

- Vad har du för framtidsplaner? Blir det någon platta med Barbra Streisand på svenska?

- Inga planer på skivinspelning finns än, tyvärr. Andra planer .. du vet, det där med auditions. Jag vill inte berätta vad jag planerar och hoppas på, för då kanske det inte kommer att bli verklighet! Så än så länge är det lite hemligt. Men du får i alla fall lov att avslöja att jag kommer tillbaka till Stadsteatern med showen Varför nöja sig? - En hyllning till Barbra Streisand till våren! Det är inte hemligt!

När man ser - och hör - Anna Werner kan man verkligen tala om en positiv Streisand-effekt. En effekt som förhoppningsvis kommer att sprida sig snabbt som vinden!

 

Belinda Graham

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Näring

Psykoterapi och läkande vildhet.

De kallade henne ”Den vilda”. På skoj. Hon jobbade med människor, var stor som några hus och hade bakgrund från såväl Brasilien som Kungsholmen. Det fanns de som kallade henne ...

Av: Annakarin Svedberg text, Hebriana Alainentalo bilder | Porträtt om politik & samhälle | 04 maj, 2015

Fenrisulven, Frej och Surt (1905), målning av Emil Doepler. Källa: Wiki

Gudarnas enträgna viskningar

Har vi glömt våra gudar, de gamla, de eviga? Elsa-Brita Titchenell, svenskfödd teosofisk författare, lägger, i boken ”The Masks of Odin” gudasagorna intill vetenskapens forskning och teosofisk filosofi ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om litteratur & böcker | 20 augusti, 2015

Vår båt reser sig ur den orörliga dimman och vänder bogen mot eländets…

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Jonas Wessel | Övriga porträtt | 13 juli, 2012

Ord vi dissar (om engelsk ordimport)

Ord vi dissar (om engelsk ordimport) Den engelska ordimporten till Norden är ett ofrånkomligt faktum, och engelskan ter sig närmast oslagbar med sitt enorma utbud av ord, det vill genomsyra bland ...

Av: Stefan Hammarén | Essäer om litteratur & böcker | 12 oktober, 2006

Vi ses i Nangiala!

Från bron där de såg hela världen kastade de bort sina drömmar med vänsterhanden. Mellan de och vattnets mörka yta, i en kort evighet, seglade några dästa måsar mätta på ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 16 maj, 2012

Svensk sextiotalskonst i nytt ljus

A History of Irritated Material – Psychedelic Concepts in Neo-Avant-Garde Art. Lars Bang Larsen (Köpenhamns universitet)  Hösten 2011 disputerade konsthistorikern Lars Bang Larsen med sin avhandling A History of Irritated Material – Psychedelic ...

Av: Henrik Dahl | Essäer om konst | 28 maj, 2012

En rökares försvarstal

 En av mina väninnor försöker leva ett hälsosamt liv, för att må bra. Nu äter hon rätt, a la diet nya modellen och motionerar som sig bör. Hon springer varje ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 30 december, 2013

 från Nörrebro i Köpenhamn

Urbanismer eller på den andra sidan av staden

I Paris finns en standardmeter i extra beständigt metall som utgjorde referens till snart sagt allt som skulle mätas i den naturvetenskapliga begynnelsen på 1700-talet.

Av: Jesper Nordström | Essäer om konst | 17 juni, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.