Den finska konsten, mellan modernism och tradition

Historiskt är Finland en avkrok, en väg genom skogen mellan Stockholm och S:t Petersburg, en del av Sverige i sex hundra år och under ryskt styre i drygt hundra …Man ...

Av: Niels Hebert | 16 juni, 2008
Essäer om konst

Julen är inte vad den alltid har varit

Det är lätt att tänka sig att julen är vad den är och att den alltid har varit vad den är idag.  Den klassiska sagan En julsaga av Charles Dickens beskriver ...

Av: Belinda Graham | 01 november, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Gioacchino Rossini för trettionde gången

I år firar man 30-årsjubileum av Rossini-festivalen i Pesaro, förra gången jag var där firade man 25-årsjubileum. Jag får väl åka dit om fem år igen för att upprätthålla traditionen ...

Av: Ulf Stenberg | 22 augusti, 2009
Reportage om scenkonst

Några hjältar inom bokbranschen

  Några hjältar inom bokbranschen Nikanor Teratologen porträtterar de tre bokförlagen Murbräckan, Leopard och Historiska Media och deras utgivning under 2007. Det blir enligt min mening allt tydligare att det i Sverige ...

Av: Nikanor Teratologen | 25 september, 2007
Kulturreportage

Anna Werner hyllar Barbra Streisand i glittrande show. Foto B. Graham.

Bara bra med Barbra Streisand - Ett musikaliskt möte med Anna Werner



Anna Werners Streisand-effekt är välljudande, positiv och livbejakande. Anna Werner drar just nu fulla hus på Stadsteatern i Göteborg med showen Varför nöja sig? - En personlig hyllning till Barbra Streisand. Hennes personliga tolkningar av Barbra Streisand låtar går rakt in i hjärtat på publiken.




Mitt första möte med Barbra Streisand var en hit som spelades på radio. Woman in Love. Jag kände direkt att WOW! Vilken artist! Vilken röst! Vilken låt! Sedan såg jag filmen The Way We Were, den där Barbra Streisand spelar mot Robert Redford. Åh, vad bra den var! Och musiken! Jag var helt såld direkt! Innan dess hade jag bara tänkt på Barbra Streisand som sångerska, sedan upptäckte jag att hon var så mycket mera.Vilken fantastisk skådespelare hon är! Och hon regisserar och producerar och skriver manus och musik till filmer och skivor.

I somras blev Anna Werner något av en rikskändis i och med att hon medverkade i programmet Lotta på Liseberg, som direktsänds från Lisebergs stora scen. Hon tolkade Don't Rain on My Parade och gick rätt genom rutan. Vi som sett och hört Annas fantastiska talang väntar på nu hennes stora genombrott. Att hon ska bli "a household name". Precis som sin förebild och inspirationskälla: Barbra Streisand.

Efter föreställningen Varför nöja sig? - En personlig hyllning Till Barbra Streisand får jag tillfälle att få en pratstund med showens stjärna. Anna har en sådan fin publikkontakt och folk älskar henne direkt. Många vill se showen - en del vill se showen igen - men det är utsålt denna säsong. Folk får komma tillbaka till våren, då Anna kommer tillbaka med sitt hyllade program till Stadsteatern i Göteborg.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vi letar upp en bekväm soffa och börjar prata Barbra, Brooklyn, Hisingen och Musiken.

- Det är ett fantastiskt bra program du har i showen - vilken bredd!

- Tack, kul att du gillade det!

- Hur kom det sig att du började översätta Barbra Streisand? Var det med tanke på att göra just en sådan här spektakulär och glittrande hyllningsshow, där du diskuterar livets vindlande vägar?

- Nej, inte alls! Jag började bara översätta Barbras texter till svenska, för att ... Ja, just då hade jag en livskris och allt verkade mörkt och hopplöst. Jag började översätta texterna som en livlina, för att ha ett roligt projekt att arbeta med, för att komma bort från allt det mörka och hopplösa. Jag fick rådet av Marie Delleskog, min pedagog, "Fortsätt med det här! Det här är bra! Det här kan bli något!".

Kloka Marie hade alldeles rätt. Det här kunde bli något. Det här blev något! Det hela låter som en saga: talangfull artist går in i en återvändsgränd (eller den så kallade väggen) och hittar en ny, slingrande väg ut, som hon aldrig hade tänkt på att ta tidigare. Trots att det nu, när man har facit i hand och ser succén och publikresponsen, verkar så självklart. Anna gick tillbaka till sin barndoms största idol och hennes verk inom musiken och fick till en klockren fullträff med sina tolkningar.

- Hur gammal var du när du upptäckte Barbra Streisand?

- Jag var 12 år.

- Vad var det som fick dig att fastna för Barbra Streisand?  Hur såg ditt första möte med Barbra Streisand ut?

- Mitt första möte med Barbra Streisand var en hit som spelades på radio. Woman in Love. Jag kände direkt att WOW! Vilken artist! Vilken röst! Vilken låt! Sedan såg jag filmen The Way We Were, den där Barbra Streisand spelar mot Robert Redford. Åh, vad bra den var! Och musiken! Jag var helt såld direkt! Innan dess hade jag bara tänkt på Barbra Streisand som sångerska, sedan upptäckte jag att hon var så mycket mera.Vilken fantastisk skådespelare hon är! Och hon regisserar och producerar och skriver manus och musik till filmer och skivor.

- Jag har läst en del om Barbra Streisand. Om Barbra som barn skrivs det till exempel att hon egentligen var smart och duktig i skolan, men att hon var framfusig och odisciplinerad och till exempel svarade på frågor genom att skrika ut svaren och inte räcka upp handen och vänta på sin tur, som alla andra snälla flickor ... 

- Jag vet! Hon är som en hel karl, hon kan ta för sig! Jag tror att det är en av de saker som attraherar mig mest med Barbra. Att hon inte tar någon skit, att hon inte låter sig bli överkörd. Barbra och jag har ju det gemensamt, som jag säger i showen, att som skådespelerska och sångerska går man ständigt på auditions. Man måste vänja sig vid att bli bedömd och utvärderad hela tiden. Och man måste vänja sig vid att få nej. Man måste vara lite tuff för att överleva. Och inte bara sitta snällt och vänta på sin tur.

- Barbra Streisand har ju en helt magnifik och unik röst - den spänner över tre oktaver. Är inte det lite överväldigande att ha en idol som har den spännvidden och att välja att tolka hennes sånger ...

- Det var just det som attraherade mig med Barbra och hennes låtar. Det var inte lätt. Det var svårt. Jag behövde en utmaning. Jag behövde något som var svårt för att det skulle vara roligt och för att jag skulle få ha roligt igen.

- Texterna som du skriver på svenska, ligger de fast, eller är de organiska, så det händer att du ändrar lite i dem, att du växer med dem eller att de växer med dig?

- Jag ändrar en del i dem, ett par rader här och där. Annars ligger de nog ganska fast när de är "färdiga". Uppträdandet, showen Varför nöja sig? utvecklas däremot hela tiden. Fast jag utgår från Barbras liv och mitt liv och alla bilder som visas upp bakom mig när jag sjunger och berättar om våra olika karriärer och levnadsöden.

- Vad inspirerar dig? Förutom Barbra Streisand?

- Musikalen Hair! Jag gillade verkligen den redan när jag var liten!

- Vad har du för framtidsplaner? Blir det någon platta med Barbra Streisand på svenska?

- Inga planer på skivinspelning finns än, tyvärr. Andra planer .. du vet, det där med auditions. Jag vill inte berätta vad jag planerar och hoppas på, för då kanske det inte kommer att bli verklighet! Så än så länge är det lite hemligt. Men du får i alla fall lov att avslöja att jag kommer tillbaka till Stadsteatern med showen Varför nöja sig? - En hyllning till Barbra Streisand till våren! Det är inte hemligt!

När man ser - och hör - Anna Werner kan man verkligen tala om en positiv Streisand-effekt. En effekt som förhoppningsvis kommer att sprida sig snabbt som vinden!

 

Belinda Graham

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Tranströmersymposiet – Fåglarna säger ifrån om Nobelpristagaren

Torsdagen den sjätte går sannerligen till hävderna. Omtumlad av Akademiens besked åkte jag ut på landet för att låta höstvindarna svalka poetpannan. Men inte ens där ville vardagslugnet infinna sig ...

Av: Niklas Törnlund | Essäer om litteratur & böcker | 10 oktober, 2011

Det gnostiska Evangeliet om Judas

På frågan om varför religiösa eller filosofiska rörelser formulerar skapelsemyter eller kosmologiska system, ger myten ofta svaret på livets stora frågor. En helt annorlunda tolkning än den vi möter i ...

Av: Kristian Pella | Essäer om litteratur & böcker | 28 december, 2011

Versailles från korridorerna. Intervju med Benoît Jacquot

Filmen ”Farewell My Queen”av Benoît Jacquot är ett ganska kallt och tämligen oengagerat reportage om tre, fyra dagar under ödesåret 1789 i Versailles när den franska monarkin upphör. I centrum ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 30 november, 2012

Att återföda jaget i konsten. Om Pablo Picasso

Fostret var livlöst, lades åt sidan som dödfött. Don Salvador, Pablos farbror blåste cigarrök i näsborrarna på den nyfödde. Picasso vaknade till sin första verklighet. En ingång till existensen, iögonfallande ...

Av: Benny Holmberg | Övriga porträtt | 23 september, 2012

Aruba-minnena

Ett reportage av Björn Gustavsson om Aruba och det Karibiska havet

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 07 juli, 2017

Inte utan att man undrar hur de tänkte

Platåträskorna klapprade mot stengolvet när slöjdläraren kom springande. Han sög tag i min kompis, ruskade om och slängde in honom bland de brädor som staplats mot väggen i korridoren utanför ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 17 januari, 2014

Nina Bouraouis kamp med de onda tankarna

Nina Bouraouis kamp med de onda tankarna   Nina Bouraoui. Foto: Elisabeth Grate Bokförlag Jag plågas av att skriva om döden, jag kan inte skriva om sexualiteten, de båda ämnena tycks mig ...

Av: Thomas Nydahl | Litteraturens porträtt | 05 januari, 2007

Livet på 60 grader 2

 

Av: Bröderna Blomqvist | Kulturen strippar | 16 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.