Reformvänlig munk söker nunna för äktenskap

Det var i Eisleben det hände: Det är knappt man kan urskilja kyrktornen på St. Andreakyrkan. Dimman ligger tät. Ändå var det här som det började. I en sömning småstad ...

Av: Mathias Jansson | 08 november, 2011
Resereportage

Denna dag ett liv Essä i fragment

En humanism. Självkännedom, insikten om det existensiellt lika som förutsättning, tillsammans med psykologisk fantasi och inlevelse. Inte vara en ovanpå flytande ”humanitarian”, utan använda sin erfarenhet för att förstå vad ...

Av: Gunnar Lundin | 06 november, 2013
Essäer

Mikael Enchell. Foto Cata Portin

Filosemiten Mikael Enckell

”Vad du icke vill att din nästa skall göra dig, det skall du icke göra honom. Det är hela Toran, allt annat är tillämpningar. Gack och studera!” ”Om icke ...

Av: Gunnar Lundin | 02 oktober, 2016
Agora - filosofiska essäer

Kulturförbittring II

Eftersom de värden som vi har haft hittills alltså drar sina slutliga följden, eftersom nihilism utgör den yttersta logiska slutsatsen av våra stora värden och ideal - eftersom vi måste ...

Av: Freke Räihä | 30 december, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Den estniske sångaren Georg Ots

Bariton med bredd



I slutet av 70-talet gjorde jag min första resa till Estland - eller som det då officiellt hette ENSV, Eesti Nõukogude Sotsialistlik Vabariik (estniska socialistiska rådsrepubliken). Vi var inte många som reste dit, då, och de flesta resenärerna hade anknytning i en eller annan form till Estland. Jag hade det egentligen inte, men hade genom familjens estniska vänner och estniska klasskamrater kom jag att fascineras av landet. 

Om Georg Ots


Tallinn 1978, Långe Herrmann med Sovjetestlands fana. Foto T Wihlman.

Tallinn 1978, Långe Herrmann med Sovjetestlands fana. Foto T Wihlman.

Ots föddes i dåvarande Petrograd (senare Leningrad och numera St Petersburg), vilket kanske märks i sången om just Leningrad. Likafullt sjunger han med bravur om Kodulinn Tallinn, hemstaden Tallinn. Och est var han ju trots allt. Så självfallet var även esterna stolta över sin Georg Ots.

Annons:

Resandeströmmen ökade dock, och 1980 sattes fartyget Georg Ots i drift. Inte för att få rum med alla ester som ville resa till Väst. Det gick inte i princip, utan för något annat - båtlinjen kallades nämligen Vodkaexpressen.

Namnet Georg Ots hade den fått efter den estniske sångaren med samma namn. Ots dog i cancer alltför tidigt, 1975, men minnet av honom lever fortfarande i både Estland och i Finland - i Finland blev han populär via valser som Saaremaa Valss.

Ots var en av de få estniska musikexporterna vid den här tiden. Kanske någon kände till den estniska körmusikens starka ställning och körfesten vid sångarfältet i Tallinn, den berömda manskören RAM - Eesti Riiklik Akademiliine meeskor, kanske någon kände till den i Sverige bosatte kompositören Eduard Tubin - men mycket mer var det inte. Senare har vi lärt känna så många fler, dirigenten Neeme Järvi, kompositören Arvo Pärt osv.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ots föddes i dåvarande Petrograd (senare Leningrad och numera St Petersburg), vilket kanske märks i sången om just Leningrad. Likafullt sjunger han med bravur om Kodulinn Tallinn, hemstaden Tallinn. Och est var han ju trots allt. Så självfallet var även esterna stolta över sin Georg Ots.

Men Georg Ots är och har förblivit förvånansvärt okänd. Han verkade ju under sovjettiden men nådde ut långt över de estniska gränserna, han var känd i hela Sovjetunionen inte minst för sina tolkningar av Mussorgskij och Tjajkovskij. Paradrollen var Rubinsteins Demonen. Ots turnerade också i andra länder, även i väst. Han sjöng på flera språk - estniska, finska, ryska, tyska, italienska och franska. I Sovjetunionen var han så uppskattad att han tilldelades utmärkelsen SSSRs folkartist.

Extrem förfining

Ots röst upplever jag som mycket behaglig och han innehade också en stor musikalisk bredd.

I en recension skriver Andrea Suhm-Binder:

Ots röst hade en jämn, varm och levande kvalitet. Han kunde skapa mening och lägga rika sångnyanser till varje musikalisk fras, hans andningsteknik var föredömlig och hans tydliga diktion och fina frasering lade en extra kvalitet till hans konst. Han tolkade musik med extrem förfining och var hemma i varje musikstil.

Estnisk radio gav för några år sedan en stor cd-antologi som visar hela bredden i hans konstnärskap, folkvisor, schlagers, valser, operett och opera. Men det går också att få tag på hans skivor i Sverige och i Finland, och ett rikligt utbud finns på Spotify och You Tube. För min del blev ingången till hans musik den kanske mest folkliga inspelningen, Saaremaa Valss (Saaremaa är det estniska namnet på Ösel).

Texten till Saaremaa Valss skrevs av poeten Deborah Varandi, musiken av Raimond Valgre. Även den som inte behärskar estniska kan nog känna poesin i refrängen, om den där juninatten på Ösel:

Oh, keeruta, lennuta, linalakk-neidu,

kel silmist nii kelmikaid sädemeid lööb!

- Ei sellist küll maailmas kusagil leidu

kui Saaremaa heinamaal juunikuu ööl

Någon båt som bär hans namn finns inte längre kvar. Efter att den under 90-talet trafikerade Tallinks linje mellan Helsingfors och Tallinn såldes den och blev sedermera skrotad. Men gator, spananläggningar, Tallinns musikskola och annat bär hans namn. Det har också gjorts en musikal och en film om hans liv. Och för mig innebär namnet Georg Ots både musik och minnen från ett älskat grannland, Estland.

 

Georg Ots finns på You Tube, bland annat här:

https://youtu.be/i3EL34CV0Kk?list=PLrpG_fCz2zCSkA6Qcy6_7d-oDh2yiuaiO

 

 

 

Thomas Wihlman

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Brev från Sverige - till Susan Sontag, in memoriam

I. Susan. Jag är i Sverige. Tiden går ifrån och hinner i kapp. Efter att första gången ha sett Duett för kannibaler (1969) var min tanke att kritiken, med undantag ...

Av: Peter Lucas Erixon | Litteraturens porträtt | 18 december, 2007

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Loserförfattarfabrikens bläckdirektören in spe personporrträttet

  Nöring, f. övrigt avlägset anförvantande(skrivmaskins)bandet till den förmögna och oresonliga familjen Stoff, bläckdirektör in spe för Loserförfattarfabrikens vidräkning, ur den självanställningsregistreingsmaskinen finns noterat 1650 dyker patronymen Nöring (Stoff) opp i annalerna, parentesens betydelse än ...

Av: Stefan Hammarén, Christofer Nöring | Stefan Hammarén | 25 mars, 2013

Louise Brooks, varken ängel eller hora

Louise Brooks? Bland Hollywoods legender har hon sjunkit i glömskan.Louise Brooks kom från Kansas. Som barn studerade hon dans och piano, det ryktas att hennes mor var en underbar pianist ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om film | 10 februari, 2012

Vanitas och andra existentiella dataspel

Döden är alltid närvarande i dataspel. En energimätare som hastigt faller, en symbol som blinkar till i övre hörnet och försvinner. Du kan bli skjuten, knivhuggen, bränd, sprängd eller överkörd ...

Av: Mathias Jansson | Essäer | 25 september, 2010

Wittgensteins förhållningssätt mellan poesi, filosofi och musik

Han betraktar henne och ser hennes ansikte, som om vore det täckt av en tunn ljus slöja, knappast verklig. Han är böjd över sig själv, det intet som väntar, han ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 12 mars, 2017

Tomas Tranströmer. Foto: Andrei Romanenko Wikipedia

”Och trasten blåste på de dödas ben med sin sång”

Tomas Tranströmer har gått ur tiden. Mitt hjärta sörjer en av världens mest betydande poeter. När en poet dör blir världen fattigare. Hur många verkliga poeter kan mänskligheten visa under ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 27 mars, 2015

Vem är Jørgen Leth?

Tillfällena när den danske filmaren och skribenten Jørgen Leth kommit på tal i svensk media är lätträknade, detta trots att han nog får räknas till en av de största levande ...

Av: Per Brunskog | Konstens porträtt | 19 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.