Carsten Palmer Schale – Från världen till köksbordet

”Jag heter Carsten efter min farmor. I november kommer min 42:a bok, men inom litteraturen har jag bara givit ut ett knappt dussin. Mina stora intressen i livet – vid ...

Av: Carsten Palmer Schale | 19 november, 2012
Utopiska geografier

Tvesynens förbannelse. Om Sven Delblanc

"Gyttja var allt och dy." Omkvädet i memoarerna är sannerligen inget utslag av koketteri eller en lättköpt retorisk gest.Sven Delblanc föds, som bekant, i Kanada, närmare bestämt i Swan River ...

Av: Crister Enander | 06 oktober, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Två myter om Franz Kafka och hans verk

Det finns en i Sverige lika utbredd som osann myt som låter förstå att skrifter av Franz Kafka var förbjudna i Tjeckoslovakien under den kommunistdiktatoriska regimen. Det är inte bara radio ...

Av: Vladimir Oravsky | 26 november, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Tankens ambivalens VII

”En bok är en spegel: tittar en apa in Kan förvisso ingen apostel blicka ut.” / Lichtenberg Ambivalent i mina tankar, så även min yttre bild av identitet. Tänker därför skriva fram en ...

Av: Göran af Gröning | 18 december, 2013
Agora - filosofiska essäer

Barbro Hörberg och Barbara Helsingius är veteraner bland Nordens visartister.

Var finns de kvinnliga motsvarigheterna till Bellman, Taube och Vreeswijk?



Jag var nyligen utomlands och råkade av en slump höra en svensk säga; ”de största visartisterna i Sverige genom tiderna är Bellman, Taube och Vreeswijk”. Jag funderade lite kring just detta påstående innan jag sprang ner och doppade mig i den svalkande Atlanten. Dessa tre vispoeter och låtskrivare har en sak gemensamt förutom deras fantastiska låtskatt förstås; de var män.

 


"Barbro strävade efter att nå en publik i alla åldrar vilket hon också lyckades med."

Den svenska visscenen har fram till 1900-talet varit ett mansdominerat område. Men precis som det varit inom litteraturhistorien och andra konstområden betyder det inte att kvinnliga konstnärer och författare inte funnits och varit verksamma. De har helt enkelt inte fått samma uppmärksamhet. Kvinnors inflytande blir allt större på den svenska visscenen under 1900-talets senare hälft. Jag skulle vilja lyfta fram Barbara Helsingius (f. 1937) och Barbro Hörberg (1932-1976). Några andra visartister och låtskrivare som sticker ut är Elisabet Hermodsson (f. 1927) och Christina Kjellson (f.1962).


Cirka sjuhundra låttexter original och tolkningar har gjort Helsingius till en veteran inom Nordens visartister. Det var på 1960-talet som hon började lyssna på amerikansk folkmusik och gjorde en total vändning från lärare till att debutera som vissångerska och på 1970-talet även som visdiktare. Helsingius har också översätt skandinaviska visor till finska och finska visor till svenska, norska och engelska. Hon är ledamot i Svenska Visakademin och framträder på visfestivaler över hela världen. Hon har vunnit flera utmärkelser bland annat Ferlinpriset 1994. Hon har även frilansat för finsk radio och skrivit de svenska böckerna "Vill du visa min vän" och "Kanske en visa" (Schildts). Ett annan spännande fakta om henne är att hon varit fäktare och deltagit i de olympiska sommarspelen i Rom 1960.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.


Detta skriver Helsingius om visans betydelse; "Visan har alltid speglat vår verklighet. Den har uppstått ur våra drömmar, längtan, kärlek och hopp, ur fruktan och oro men också ur glädje och lycka".

 

Barbara Helsingius 310

Barbara Helsingius gav 1984 ut skivan "Reflection - Songs from Finland" som engelsk version av plattan "Speiling".


Barbro Hörberg föddes i Göteborg och 1932 började hon sin artistkarriär i Stockholm där hon efter sina teaterstudier på Gösta Terserus teaterskola medverkade i Povel Ramels revy "Akta huvet" 1952. Efter det följde ett par filmroller, bland annat i Stig Ohlins regidebut "I dur och skur" 1953. 1966 flyttade Hörnberg till Paris tillsammans med sin man och där blev hon inspirerad och översatte några sånger varav en del var ur den franska sångerskan Barbaras repertoar. Denna nya ingång gav henne en unik plats som en av de få kvinnliga vissångerskorna på den annars så mansdominerade svenska visscenen på 1960-70 talet.

Så småningom började hon skriva egna texter och musik. Hennes texter handlade ofta om vardagliga verklighetsteman. Ofta från ett kvinnligt perspektiv med en poetisk ton och med en känsla av vemod. Hörnberg spelade in sex LP skivor mellan 1959-1970 och släppte sporadiskt några singlar. Hon blev snabbt en betydelsefull artist inom svenskt musikliv. Något som många inte känner till är att hon också skrev musikalen "Ljudfesten" för Sveriges Radio. Hon skrev även sånger för barnprogram och deltog i flera hundratals föreställningar tillsammans med Georg Riedel och Bengt Hallberg, där de uppträdde på skolor runt om i landet. Hörnberg skrev låtar till artister som Lill-Babs, Anni-Frid Lyngstad och Lars Berghagen. 1974 blev hon också SKAP-stipendiat. Hennes mest kända låt "Med ögon känsliga för grönt" har tolkats av artister som Monica Zetterlind och Nannie Porres. Under 2000-talet har det släppts ett antal hyllningsalbum där kända artister tolkar Hörnbergs sånger.

 

Barbro Hörberg Med Ögon Känsliga För Grönt 310

Barbro Hörberg, "Med Ögon Känsliga För Grönt". Frituna 1973.

 

Barbro strävade efter att nå en publik i alla åldrar vilket hon också lyckades med. Hon avled endast 43 år gammal i bröstcancer 1976 och ligger begravd på Östra Kyrkogården i Göteborg.

 

Med ögon känsliga för grönt

Och tänk i parken
Om våren
Med ögon känsliga för grönt
Och kastanjeblad som paraplyer
Och våra händer känsliga för allt som är skönt.

Vi vek en duva av papper
I vinden seglade den långt
Och den landade på en staty som
Fick ändra alla orden i sin sång.

Det regnade men bilderna blev bra
Det var ett egendomligt ljus den dan
Vi fyllde våra ögon
Med ljuset och tankarna på allt det nya

Och tänk i parken
Om våren
Med ögon känsliga för grönt
Och kastanjeblad som paraplyer
Jag älskade dej då, det gör jag nu

Sara Forslund

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Hatet är vår hemlighet. Skriva är politik. Om Lundberg & Enander. Hat &…

Kristian Lundberg och Crister Enander är två författare som tagit på sig ett grannlaga uppdrag i sitt skrivande, att använda sin förmåga att berätta för att visa på en sida ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 05 mars, 2013

Aleister Crowley

Från djävulen till Buddha

Det goda rykte buddhismen har i våra dagar har den inte alltid åtnjutit. Länge sågs den som full av vidskepelse och många påstod att den var ateistisk. Numera ses ...

Av: Gustaf Redemo | Agora - filosofiska essäer | 28 oktober, 2015

Men han var inte ensam

Den 5 november 1954 dog Stig Dagerman, 31 år gammal. I sin bil, i garaget utanför huset i Enebyberg, koldioxidförgiftade han sig själv till döds. Tankar på att begå självmord ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 02 januari, 2012

Herman Melville. Maldiverhajen

I sina söderhavsberättelser, och i Moby Dick (1851) visar sig Herman Melville (1819-1891) som en uppmärksam iakttagare. Han söker sig fram till det karakteristiska i de olika miljöer som besöks ...

Av: Herman Melville | Utopiska geografier | 22 januari, 2014

Helig, hemlig, hel och hotad

  Otaliga är lekarnavid randenav bergenI hemlighetbestiger jagklättrar påStigberget, de Vitaoch FjällgatansOch fåglar flygerur min munnär jag talartill himlenvid Fåfängans rand (Ur Jordmannen, Kjellqvist 1987) Tidigt visste jag att det fanns något som ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | Essäer om religionen | 31 januari, 2011

Nyårsdagen 2007

Nyårsdagen 2007 Första januari 2007 – när jag hör om stormvarning klass tre beslutar jag mig för att åka tåg till Malmö och fotografera. Tar med min gamla Canonkamera, som jag ...

Av: Jenny Nilsson | Bildreportage | 01 februari, 2007

Når det gode livet er om å kjenne seg lykkelig hver eneste dag

Innledning. Å ha et helt liv å føre betyr ikke det samme som å snakke om og kjenne at livet har i seg en form for helhet, e.g. at begrepsliggjøringen av ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 05 mars, 2012

Nya portar

Thomas Sjösvärd om de Nemeiska och isthmiska odena av Pindaros nyligen publicerade av bokförlaget Natur & Kultur. För två år sedan utkom Ingvar Björkesons översättning av Pindaros olympiska och pythiska oden ...

Av: Thomas Sjösvärd | Essäer om litteratur & böcker | 18 Maj, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.