Bad och bibliotek samt tillit

Storuman, vid inlandsbanan, är både ett samhälle och en sjö. Alltså ett stopp på väg söderut och hemåt. Vi har detta år gjort en rejäl norrländsk sväng på 307 mil ...

Av: Per-Inge Planefors | 04 augusti, 2013
Gästkrönikör

Omslaget  Universal records

Doug Sahm: The Last Great Texas Roller

Från briljans till katastrof och tillbaka nästan hela vägen igen. Peter Sjöblom minns en kluven musikhjälte.

Av: Peter Sjöblom | 24 mars, 2015
Musikens porträtt

Hypatia av Alexandria som levde i sällskap med stjärnorna

2009 kom filmen Agora av den spanska regissören Alejandro Amenábar, den handlar om en nästan bortglömd filosof i det gamla Egypten: Hypatia av Alexandria. Men vem var Hypatia? Vid universitetet i Neapel ...

Av: Guido Zeccola | 16 augusti, 2010
Agora - filosofiska essäer

En dag blir vi alla minnen

När jag åkte hem den natten, på ödsliga vägar, genom ett gnistrande vinterlandskap, visste jag att farfar var på väg bort. Jag visste att jag aldrig mer skulle få se ...

Av: Björn Augustson | 16 juni, 2014
Gästkrönikör

Roger Karlsson på scen. Foto: Carina Hedlund.

Porträtt: Roger Karlsson



När jag promenerar hem från showen ”Storhetsvansinne” med Niklas Strömstedt är det inte Niklas musik som ringer i öronen. Nej, i huvudet surrar en av Roger Karlssons låtar.
Inget ont om Niklas Strömstedt, han är favorit hos många. Showen är bra och bandet tight. Men Rogers musik känns mer rakt in i hjärtat. Vem är denne Roger?

Sveriges mest dolda talang


"Det är ett album som känns tydligt som en helhet, mer än tidigare, men också rent musikaliskt ett snäpp framåt. Evolution, inte revolution."

I berömmelse och erkänsla är dessa två artister långt ifrån varandra. Men jag tänker, mot den lite sofistikerade, välformulerade och anpassningsbare Strömstedt står en artist med värme, personlighet, skarpa texter och musik som helt enkelt är mycket bra. Roger Karlsson alltså.


Konkurrensen är tuff i branschen, på ett kafé i Stuvsta pratar vi om det hårda, hierarkier, ekonomi. I detta tuffa klimat vågar Roger Karlsson. Han vågar ta steget från en tillvaro som fritidspedagog med musiken som hobby i drygt tjugo år till att bli heltidsartist.
Jag förstår ändå att han gör det nu. Han har lärt sig branschen, hantverket, han skapar bra musik och text, något eget om än med vissa rötter i punkten.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

– Det är också en del spelningar bokade, så jag känner att det är en bra starttidpunkt.
Det finns andra positiva faktorer. En skicklig producent, Johan Dereborn. Musiker som känner varandra väl, det är inte många repetitioner som behövs. Ett bra sammanhang helt enkelt, och i det inkluderas nu också boknings- och skivbolag.

Roger Karlsson med band 2 2015 Foto Carina Hedlund 660

Roger Karlsson och bandmedlemmarna, fr v Rickard Donatello, Roger Karlsson, Lotta Nilsson Norberg och Janne Ljungwaldh. Foto: Carina Hedlund.

När jag lyssnar på hans senaste album, "Kysser Sörmlands Jord", och jämför med tidigare utgivet material (och det är en hel del) så upplever jag också att Roger nu gör ett mer helgjutet jobb. Det är ett album som känns tydligt som en helhet, mer än tidigare, men också rent musikaliskt ett snäpp framåt. Evolution, inte revolution.


Det är så han har utvecklats, Roger Karlsson. Bra från början, allt bättre, nu med självförtroende, både musikaliskt och med tanke och känsla. I början var osäkerheten betydligt större.

- Jag var en högst osäker ung artist när jag första gången framträdde i lite större sammanhang, det var på visfestivalen i Västervik. Men då träffade jag Staffan Hellstrand, som var mycket omtänksam och gav mig det stöd jag behövde.

För ett par år sedan spelade de också tillsammans i Huddinge Folkets Hus.
Musikaliska förebilder då, frågar jag, en standardfråga och Rogers svar är rakt och enkelt:

– Knappast någon egentligen. Skulle vara Waterboys och Mike Scott kanske då. Jag lyssnar inte heller så mycket på musik, det gör andra i familjen betydligt intensivare.

För mig, som lyssnare, rör sig Roger från punk, till visa och med texter som uttrycker allt från kärlek till vrede. Någonstans påminner mig somt om Ted Ströms gamla låtar, typ "Allting går igenom som om tiden gått förbi, nya höga herrar, samma landsförräderi".
Nja, kanske inte riktigt. Men "Nej" från senaste albumet är ett tydligt ställningstagande för ett öppet och välkomnande samhälle:

När mobben ropar "stick" och "ut med packet"
och det haglar av cynismer och förakt
när du tröttnat på det fördomsfulla snacket
och det trummas på en obehaglig takt
Då är det dags att säga nej.

"Jag skulle kunna döda" är också en stark låt, med sitt ställningstagande.

– Jag har fått lite kritik för ordvalet, men jag står för det, det är en stark markering. Jag skrev den när jag såg ett reportage om en stadsdel i Bukarest, så full av narkotika.

Nå, ordvalet, tänker jag. Men det kan väl inte vara fel att narkotikan och ondskan i världen borde dödas.


Från storstaden till det lilla. Roger med hustru och två barn har nu valt att bo i en lugnare, mer lantlig miljö. Om man bor lite lantligt och ensligt, då man gasta och testa musik utan att grannar klagar. Då kan man också uppleva det finstämda. Och kanske är det här valet som gjort att jag tycker Roger Karlsson nu når fram med en helhet, det onda och det goda, det stora och det lilla - för så är ju vår komplexa värld.

– Jag skriver på inspiration men med erfarenheten blir jag också mer precis. Kanske tolv av fjorton låtar blir användbara, förr kastade jag entydigt fler i papperskorgen. Hemma gör jag det enkelt för mig, en akustisk gitarr och en telefon, så kommer idéerna till.

Inspirationen i albumet "Kysser Sörmlands Jord" är också delvis hämtat från det lantliga Sörmland, en del av Roger Karlssons arv. Titelspåret är tillägnat Rogers pappa, som gick bort i våras. Här finns också ett arv som Roger vill förmedla till sina barn, en förhoppning att de en gång ska bli medvetna om och intressera sig för sin bakgrund. Roger skriver också själv att han länge försökt distansera sig från den miljön, men det är fåfängt och dumt. Varför rastlöst söka sig till sådant man inte har?

Roger Kysser Sormlandsjord cover art web 660

Roger Karlsson, "Kysser Sörmlands jord". Beat Butchers 2015.

Jag håller med. Och i videon till "Kysser Sörmlands Jord", finns de där lantliga, ekarna, de små kurviga Sörmlandsvägarna, varför distansera sig från något så fint?
Roger ställer också frågan: vart är vi på väg? Kan vi återfinna något av det som under 1970-talet fanns hos många: engagemang, hopp och framtidstro. Eller är vi på väg mot fördumning, ytlighet och rotlöshet i en värld med utsatta och svaga?

Vi pratar vidare, om våra gemensamma rötter, min uppväxtstad Eskilstuna, Rogers farfars och farmors hemstad. Lite mer optimist än honom är jag, har industristadens nedgång vänts i en positiv utveckling? Hoppet har vi båda. Och så har ju Roger också bidragit med ett nytt öl, ekologisk Pale Ale, gjord på Eskilstuna Ölkultur och som om någon månad kommer på Systembolagets hemsida. På min tid fanns bara Old Eskils sockerdricka. Den som vill ha lite smak av Roger Karlsson kan alltså sätta på musiken och ta sig en klunk öl.


Vi avslutar jag intervjun och jag rusar vidare. Glömmer mitt anteckningshäfte och Roger rusar efter, vi skrattar. Och jag ler när jag går mot pendeltågsstationen i Stuvsta, tänker på ett trevligt samtal och de vackra låtarna från senaste albumet, "Var inte ängslig, Rosalin" och "Kom lilla fjäril".

Det finns hopp. Och snart är nog inte Roger Karlsson "Sveriges mest dolda talang".

 

 

Kommande spelningar med Roger Karlsson:
Södra Teatern, 28 september, Roger Karlsson med band och blåsare
Våren och sommaren 2016, Turné med Tuk Tuk Rally.

 

Thomas Wihlman har tidigare recenserat Roger Karlssons nya platta "Kysser Sörmlands jord" i Tidningen Kulturen. Han har även porträtterat bland andra Cecilia Thorngren och Fredrik Furu.

Thomas Wihlman

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Leonard Cohen

So Long, Leonard, and Thank You For the…

“I forget to pray for the angels …. and then the angels forget to pray for us.” (So Long, Marianne, 1967) “If you are the dealer I’m out of the game ...

Av: Dr Jytte Holmqvist | Gästkrönikör | 13 november, 2016

Monsters Inc. , energikris och xenofobi. Dags för alla monster att komma ut…

I Alfons Åberg klassikern God natt Alfons Åberg från 1972 klagar pojken som inte vill sova på att det finns något farligt i garderoben – givetvis vet både han och läsaren att ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 30 september, 2013

Människor lever i bubblor

Socialpsykologiskt är detta ingenting nytt; där kallas bubblorna för primära och sekundära grupper. Jag lever naturligtvis själv, och har framförallt levt, i bubblor. Under de senaste, säg, 20 åren har ...

Av: Carsten Palmer Schale | Gästkrönikör | 09 juli, 2016

Ett museum för stulen konst

Ett konstverk kan försvinna på många sätt, och stöld har inte varit ovanligt i historien. Det finns många sätt att ta tillbaka verken på, och med hjälp av digitala tekniker ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 15 juli, 2015

Bild av Melker Garay

Livet har alltid en mening

Melker Garay om livets stora fråga som ofta inte får ett riktigt svar.

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 31 oktober, 2015

Den gotiska mentaliteten

Spengler kallar henne ”den faustiska människan”. Men han kunde lika gärna ha valt termen ”den gotiska”, ty det är ett människoöde sprunget ur gotikens mystiska anda, samt en redan under ...

Av: Lars Holger Holm | Essäer | 29 oktober, 2012

Turbulenta skyar – ett porträtt av Vincent van Gogh…

Jag ligger på rygg. Himlen virvlar högt där uppe. Några kråkor cirkulerar över mitt huvud. Jag hör pojkarnas uppjagade röster och grimaserar åt den djupsvarta smärtan i bröstkorgen och magen ...

Av: Jonas Wessel | Konstens porträtt | 24 Maj, 2013

Fyra moderna japanska poeter

Den moderna japanska lyriken, ofta benämnd shintaishi, "de nya formernas poesi", har sin huvudsakliga upprinnelse i tre antologier med översatt västerländsk lyrik publicerade i Japan under Meiji-perioden (1868-1912). Den tidigaste ...

Av: Sven André | Essäer om litteratur & böcker | 07 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.