Poetmöte på Stockholmcentral

Det var midsommarafton 1987 och jag var på väg hem från Uppsala till föräldrarna i Gnosjö. Med fullpackad ryggsäck och glassklassikern Sandwich i min högra hand tog jag sikte på ...

Av: Bruno Franzon | 29 juni, 2009
Gästkrönikör

Från Gustav Vasa till Leonardo da Vinci i Loiredalen, En resa i tid…

Frankrike är ett omfattande land i flera avseenden inte minst genom de multipla upptäcktsfärder man kan göra. Loiredalen är ett av de kulturellt sett rikaste områden. Det påminner om Sörmlands ...

Av: Anne Edelstam | 13 november, 2009
Resereportage

Att rädda offentligheten från religiöst och politiskt förtryck

Att rädda offentligheten från religiös och politisk förtryck Yttrandefriheten var årets tema på Göteborgs bokmässa. Stefan Villkatt har intervjuat flera utländska gäster och frågat dem om yttrandefriheten i deras respektive länder ...

Av: Stefan Villkatt | 28 september, 2006
Reportage om politik & samhälle

Tid, liv og virkelighetstydninger

I «Refleksjoner om identiteten til eksisterende (foreliggende) identiteter» tar jeg opp følgende ting av aporetisk art: At eksisterende entiteter forandrer seg over tid og at eksisteremde entiteter har en tendens ...

Av: Thor Olav Olsen | 17 november, 2010
Agora - filosofiska essäer

En resa oändligt lustfylld och lite skrämmande – intervju med albumaktuella Lise och Gertrud



Det har ösregnat hela dagen när Lise Hummel, Gertrud Stenung och jag möts på ett kafé på Kungsholmen. Om ett par dagar släpps deras femte album, ”Lyckan kommer från ett annat land”. Senaste tiden har gått och går i ett rasande tempo – igår kväll spelade de i Konserthuset, strax ska de iväg igen. Så vi går rakt på sak.

Två röster och en cello Foto Tina Axelsson

Kan ni berätta lite om bakgrunden till detta ert femte album?

– Egentligen kan man säga att det är vårt första album, säger Gertrud; de fyra tidigare skivorna har varit inspelningar från de egna showerna. Med den här skivan tar duon – som gjort sig kända som två röster och en cello – ett stort kliv. Lise beskriver det som en nödvändig resa för deras musikaliska utveckling. Från att tidigare alltid ha skrivit och framfört sina egna arrangemang har de nu arbetat med Peter Nordahls musikaliska utformning. Att våga kasta sig ut på det viset har varit ljuvligt och fullständigt underbart, säger Lise och ler stort.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

– Och förstås lite skrämmande, fyller Gertrud i.Materialet är, sånär som på två låtar, skrivet och komponerat av dramatikern Ulla-Carin Nyquist.Texterna handlar om existentiella tankar och funderingar, där känslors bestånd och flyktighet är gestaltat i en vardaglig skrud. Lise lyfter fram hur Nyquists texter för vidare en vistradition som har sina rötter i hennes och Gertruds idoler: Barbro Hörberg, Beppe Wolgers, Monica Zetterlund, Hasseåtage, Olle Adolphson…

Jag pekar på den samhällskritiska udd som finns i vissa av låtarna, till exempel i ”Birkastan”. Låten handlar om ett slags konflikt mellan det snabba och nya kontra det stabila; husens fasader, gatorna som står kvar trots att folket som klapprar fram ovanpå ständigt rusar vidare. För mig går texten att koppla till tidens jagcentrering och den kollision som kan uppstå mellan det egna och det gemensamma, det nya och det gamla, det flyktiga och det bestående.

Bär ni på ett samhällsengagemang?

Lise och Gertrud funderar en stund. Jo, det gör de, men de vill undvika pekpinnar.

– Vi vill framföra texter som är på riktigt, som bottnar och som folk känner igen sig i. Det handlar om att ge saker och ting tid. Kanske kan texterna då leda till en dialog snarare än att det blir något slags antagonism.

Vi kommer att tala om tidens politiska strömningar och jag frågar om Lise och Gertrud tycker det är viktigt att konsten tar ställning. Får svaret att det måste vara upp till var och en – vissa artister bär ett politiskt ställningstagande i hela sin person och sitt uttryck, som till exempel Özz Nüjen. Eller, säger Gertrud, Karl Gerhard, som i sin revykuplett ”Den trojanska hästen” som spelades på 40-talet och tog kritisk ställning mot Nazityskland. Varje artist har sitt sätt.

Och någon uttalad politisk ställning tar Lise och Gertrud inte i sitt artisteri. När jag frågar hur de hanterar en mansdominerad musikbransch svarar de konkret snarare än ideologiskt: det handlar om att försöka att bryta mönster, att från första början inte kliva in i en förväntad roll.

Hur då?

Man måste försöka fortsätta våga gå sin egen väg och inte anpassa sig till vad man tror förväntas av en, resonerar Lise och Gertrud. Fortfarande ägs skivbolagen och scenerna ofta av män. Det är tyvärr något man fortfarande måste förhålla sig till, och som Lise och Gertrud ser som viktigt att försöka förändra. Lise nämner Gudrun Schyman – hon har följt Lise och Gertrud länge – som ett exempel på en person som inte tappar fokus på grund av omkringliggande strukturer.

Lise och Gertrud träffades på Kungliga musikhögskolan på 90-talet och har sedan dess gjort sig kända genom att framföra egna versioner av gamla låtar. David Bowies ”Life on mars” är ett exempel. Av framträdanden kan förutom de egna showerna nämnas Nobelfesten, Allsång på Skansen och Idrottsgalan.

När jag frågar vad de vill med sin musik blir svaret att folk förhoppningsvis ska bli berörda. Det är en ynnest att bli lyssnad på, att ha möjligheten att nå ut med ett budskap, säger Gertrud. Men för att beröra människor måste man vara sann i sitt uttryck. Orden måste få chans att sjunka in sakta. Kanske, funderar Lise, är det mer viktigt idag än någonsin.

– Någon sa att idag har vi mer kontakt med människor på en vecka än vad man tidigare hade på ett helt liv, säger Lise. Gertrud nickar och inflikar med ett citat från den snart utgivna skivan:

– Det strömmar ord från alla håll.

Hedvig Ljungar

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Uteliggaren

Det ligger en människa på marken. Kylan i vinden från öppna vägen piskar tag om honom, ruskar om honom. Den gnutta värme som finns i natten alstras från en betongfasad ...

Av: Tobias Haglund | Gästkrönikör | 16 december, 2014

Ludwig Leichhardt – från Preussens marskland till Australiens öken

De underligaste böcker dyker upp på de mest oväntade ställen. I dag hittade jag en lätt melankolisk bilderbok i en skräpaffär här i Auckland på Nya Zeeland: ”Beeskow, Land der ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 12 Maj, 2012

I New York med E.B White

E.B Whites som ung I min hyresvärdinnas bokhylla hittar jag en tunn bok, knappt tjockare än ett flygpostbrev, E.B Whites "Here is New York". Mitt ressällskap har gett sig iväg på ...

Av: Anette Kindahl | Resereportage | 11 oktober, 2009

Nelson Mandela, en ikon för vår tid

På Stockholms Auktionsverk den 13 november 2013 såldes ett foto för 395 000 kr av Hans Gedda föreställande Nelson Mandela. (Utrop 200 000 – 250 000 kr). Gjord i 10 ...

Av: Birgitta Milits | Konstens porträtt | 12 december, 2013

Porträtt av en poet, en fröke och ett kuvert

Kuvertet är skrivet från den okände Poeten till en fröke, en sommar sista juni 1969. Orimattila är annars en håla. Där fanns åtminstone förr stora billiga tygbutiker och en av ...

Av: Stefan Hammarèn | Övriga porträtt | 02 mars, 2012

Skärgårdsdeckarna

Skärgårdsdeckare kan man väl kalla den nya kriminalgenren i Camilla Läckbergs efterföljd. I fjol debuterade Viveca Sten med en deckare, där det mördades på och kring Sandhamn i Stockholms skärgård. Hennes ...

Av: Bengt Eriksson | Essäer om litteratur & böcker | 17 juni, 2009

Gilda Melodia

Underkastelse

Gilda Melodia om terrorism, monoteism och underkastelse.

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 30 november, 2015

Havstankar - En poetisk vågrörelse

Denna text bygger på tankar och reflektioner kring poesi, där även ett urval av min egen lyrik tagit plats i ett försök att sammankoppla dem med texten och kan, som ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 15 juli, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.