Tidens flod

Tankar vid Tidens flod

Att födas är inte religion. Att dö är inte religion. Eller är det? Mellan födelse och död försöker människan leva så gott hon förmår, och under den tiden ägnar hon ...

Av: Percival | 31 oktober, 2015
Essäer om litteratur & böcker

"Allt är en del av processen"

Warpaints 2010 var fullt av turnéer och uppmärksamhet kretsande kring det mångfacetterade debutalbumet "The Fool". Kvartetten från Los Angeles, bestående av Jenny Lee Lindberg (bas, sång), Emily Kokal (gitarr, sång) ...

Av: Carl Abrahamsson | 29 januari, 2011
Musikens porträtt

De farligaste fängelserna har osynliga galler. Om Tariq Ramadan

I en tid då Sverigedemokraterna pekar ut muslimska invandrare som orsak till allt ont i det svenska samhället och då flera europeiska länder infört en islamofobisk lagstiftning genom förbudet mot ...

Av: Bo Gustavsson | 01 november, 2010
Essäer om samhället

Gamla staden i Riga Foto CC BY-SA 3.0

Ryssarna i Baltikum

Riga är Lettlands vackra huvudstad vid floden Dünas(Daugava) mynning i Östersjön. 2014 var staden med all rätt Europas kulturhuvudstad. Otaliga sevärdheter lockar. Riga var också en viktig industristad under ...

Av: Rolf Karlman | 21 augusti, 2016
Reportage om politik & samhälle

Musiken som ett flätverk av olika språk. En intervju med Ivo Nilsson



Ivo Nilsson Foto Misha PedanIvo Nilsson är kompositör och aktuell med verket Klätterbaronens sångbok (recenserad 11/9) som spelas på Medelhavsmuseet av och med ALICE scenkonstkollektiv och ljud, i vilket Ivo är medlem. Dagen efter premiären ringer jag upp honom för att ställa några frågor.

Kan du berätta om bakgrunden till arbetet med Klätterbaronens sångbok?

Det rör sig delvis om något så personligt som att jag har två söner i samma ålder som pojken i verket, som är 12 år. Den ena har alltid klättrat i träd, han älskar skogen, träden och pinnarna, medan lillbrorsan har ett annorlunda förhållningssätt och är mer av en liten filosof, säger Ivo.

Genom sönerna ges han inblickar i vad som upptar människor i den åldern: miljö- och klimatfrågor och existentiella funderingar. Frågor om migration och kulturblandningar. Allt gestaltas på sätt och vis i Klätterbaronen. Berättelsen bygger på en bok av Italo Calvino från 1957 och utspelar sig på 1700-talet. Texten blandar olika dialekter och språk när pojken Cosimo – som i uppror mot omvärldens normer bosätter sig i träden – förflyttar sig mellan olika länder och kulturer trädtoppsvägen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ivo ser berättelsen som ett flätverk. Visuellt, eftersom det hela utspelar sig i naturen, och hörbart: i kompositionen är ett centralt undersökningsområde hur text och musik flätas samman. Det spelar inte så stor roll om man förstår alla ord, eller hör alla texter i sången. Att få en musikalisk upplevelse av ett språk är lika viktigt, säger Ivo, och jag erinrar mig operaregissören Walter Felsenstein som sa: ”Allt hörbart är handling, allt synbart är musik.”

Vad händer i mellanrummen mellan musik och tal eller musik och sång? De frågorna utforskar på sätt och vis också dagens hiphop, liksom kabarétraditionen i Berlin på tjugotalet gjorde i form av monodramer, säger Ivo. Så vill han göra föreställningar:

– Det är viktigt att det förblir ett kammarspel, eller känns intimt som på en jazzklubb. 

Därför måste publiken komma musikerna nära, så att de kan följa musikernas koreografi, rörelserna när de spelar, höra deras andning och artikulation. Det är också musik, säger Ivo. Jag tänker på när musikerna i föreställningen uppfordrande i en familjs eller konventions gestalt gör slörpljud med munnen när Cosimo inte vill äta upp sin snigelsoppa. Att laborera med gränsen mellan scen och publik kan dessutom kontrastera hur de flesta är vana vid att ta till sig berättelser idag:

– Till skillnad från hur det som händer i en TV-ruta eller på bildskärm pågår långt borta, ges publiken möjlighet att komma riktigt nära, säger Ivo.

Därför är mötena som sker efteråt, mellan publiken, skådespelarna och musikerna, en lika viktig del av föreställningen som själva framförandet, menar Ivo. Det finns många, outforskade sätt att närma sig en föreställning. Det stod utom tvivel när jag efter föreställningen åsåg hur barnen entusiastiskt och nyfiket fick prova barockinstrumenten med Ensemble Liparella. Och säger något om hur föreställningsmakarna inom ALICE kollektiv vill avdramatisera mötet mellan scen och publik.

Klätterbaronens sångbok rör sig på olika nivåer. Dels är den en narrativ äventyrsberättelse, dels en berättelse av mer filosofiskt slag. ALICE kollektiv arbetar ofta så: med en vision om att skapa allaåldersföreställningar. Ivo berättar att Italo Calvino var inspirerad av en arkitekt när han skrev Klätterbaronen. Arkitekten hade, för att skifta perspektiv, klättrat upp i ett träd. Där satt han sedan en hel dag och betraktade.

Vad hoppas du att publiken bär med sig?

– Vi vill påvisa möjligheten att man kan påverka sitt liv, att man inte måste leva så som normerna uppmanar. Kanske kan vår föreställning väcka frågan: hur betraktar man livet ur ett nytt perspektiv?

På frågan om föreställningen kommer att åka på turné svarar Ivo att det handlar om att få loss resurser. Det kan inte nog understrykas hur ont om pengar arrangörerna för nutida musik har. Samtidigt är ALICE kollektiv flexibla vad gäller spelsätt. I Klätterbaronens sångbok finns till exempel många fler satser än de som den nuvarande formen gestaltar. Beroende på vad man vill lyfta fram med föreställningen kan den göras på flera olika vis. Kollektivet värjer sig för ett sätt att spela som reproducerar det redan gjorda. Det är viktigt för Ivo:

– Vi ska spela som om vi upptäcker stycket för första gången i den stund då vi spelar.

Intervjuare Hedvig Ljungar

Ur arkivet

view_module reorder

Harpan på Drachmanns grav

På skalden Holger Drachmanns grav bland klittren på Skagens Sønderstrand finns det en harpa, eller kanske är det en lyra. En lyra i järn på det minnesmonument som Peder Severin ...

Av: Kerstin Dahlén | Essäer | 05 november, 2017

Livets långfredagar

Är det något speciellt med långfredagar? I många länder, särskilt i Nordeuropa, är gudstjänsterna på långfredagen bland årets mest besökta. I gamla Östtyskland försökte kommunistledarna utrota långfredagen ur befolkningens medvetande ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om religionen | 22 april, 2011

Anita Björk och Graham Greene

I en artikel i Svenska Dagbladet om Anita Björk som avled i onsdags sägs att hon hade kunnat göra internationell karriär, efter en biroll i en Hitchcock-film. Men hon sammanlevde ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 28 oktober, 2012

Hela havet stormar på Opera Comique

På Opera Comique i Paris händer det numera rätt märkliga saker. Man har hittat en egen profil vid sidan av de två andra, större operahusen, Garnier och Bastille. Repertoarvalet ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 30 maj, 2010

Tove Jansson, författare, bildkonstnär, muminmamma

Tove Jansson skulle i år ha fyllt etthundra år. Det firas inte minst i Finland, där hennes bildkonst ställs ut på museet Ateneum i Helsingfors. Lagom till utställningen har konstprofessorn ...

Av: Mats Myrstener | Övriga porträtt | 07 april, 2014

Vägen till läsandet – Svenska Akademien

Mörkret är kompakt. Det är tidig morgon. Men det är ändå långt till gryningen. Skrivbordslampan lyser, skapar en skyddande cirkel av ljus som möter dataskärmens flimmer. Det är höst, och ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 24 oktober, 2012

Daniel Barenboim Foto Monika Rittershaus

Stalin, Mozart och vi

Josef Stalin älskade Mozarts musik och berördes av den på djupet. Han lyssnade ivrigt till den, på radio och grammofon, på operan och i konsertsalen. Den Store Ledaren, som mördade miljontals ...

Av: Thomas Notini | Essäer om samhället | 18 december, 2016

Dagbok från en filmfestival

Parker Posey och Zoe Cassavetes. Foto: Carla Hagberg   Göteborgs årliga filmfest kändes mer filmfestival än någonsin. Lite ”Alla Var Där” stämning över det hela. Kulturenreportern och festivalanhängaren Joel var på plats för att få ...

Av: Joel Carlund | Essäer om film | 21 februari, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.